- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1323-1324

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schäferi - Schäfers metod för konstgjord andning (se d. o., sp. 858) - Schäffer, Peter och Johan Jakob. Se Ehrensvärd, svensk adlig ätt - Schäffer, P. Se Àrard - Schäffer & Budenberg - Schäffers salt, kem. Se Koppling 1 - Schäffle, Albert Eberhard Friedrich - Schänzel - Schärer, L. E. Se Schærer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den på en egendom befintliga fårhjorden med därtill
hörande stall och ekonomi. Stamschäferi är ett
schäferi, hvars hjord utgöres af någon värdefull ras,
hvarifrån afvelsdjur spridas inom orten eller i landet.
Fordom egde svenska staten betydande stamschäferier,
hufvudsakligen af finulliga (merinos-) får.

C. A. L.*

Schäfers metod för konstgjord andning (se d. o., sp. 858).

Schäffer, Peter och Johan Jakob. Se Ehrensvärd, svensk adlig ätt.

Schäffer, Jakob Christian. Se Schaeffer.

Schäffer, P. Se Érard.

Schäffer & Budenberg, tysk,
af Bernhard Schäffer och C. F. Budenberg 1850
i Magdeburg-Buckau grundad världsfirma för
tillverkning af ångpanne- och ångmaskinarmatur,
med 15 filialer och 4,000 arb – Om Schäffers
och Budenbergs manometer
se Manometer, sp. 808
(där genom tryckfel står Schaffers).

T. E. A.

Schäffers salt, kem. Se Koppling 1. Jfr R-salt.

illustration placeholder

Schäffle, Albert Eberhard Friedrich, tysk-österrikisk
politiker, nationalekonom och sociolog, f. 24
febr. 1831 i Nürtingen, Württemberg, d. 25
dec. 1903 i Stuttgart, var tio år verksam som
publicist i Stuttgart (i "Schwäbische Merkur")
och blef 1860 professor i nationalekonomi
vid Tübingens universitet. 1861–65 var han
led. af Württembergs Andra kammare och 1868
af tyska tullparlamentet. S. å. kallades
han till ord. professor i nationalekonomi i
Wien. Febr.–okt. 1871 tillhörde han, ehuru i många
stycken demokratiskt sinnad, Hohenwarts konservativa
ministär som handelsminister. Han egnade sig därefter,
i Stuttgart, uteslutande åt nationalekonomisk och
sociologisk författarverksamhet. Han författade
bl. a. Die nationalökonomie oder allgemeine
wirtschaftslehre
(1861; 3:e uppl. under titeln
"Das gesellschaftliche system der menschlichen
wirtschaft", 2 bd, 1873), Die ethische seite
der nationalökonomischen lehre des werts

(1862), Die nationalökonomische theorie der
ausschliessenden absatzverhältnissen
(1868)
samt Kapitalismus und sozialismus (1870; 2:a
uppl. 1878), hvars syfte angafs vara att utjämna
motsatserna mellan lönearbetet och kapitalet och
hvari S. vände sig med mycken skärpa mot både den
kapitalistiska liberalismen och de pangermanska
centraliseringssträfvandena. Internationellt rykte
vann han genom Quintessenz des sozialismus (1875,
14:e uppl. 1906; öfv. till flera språk), som anses
ha gjort "mera än någon annan publikation för att
upplysa de bildade och välsituerade klasserna i
Tyskland och Österrike om socialismens verkliga natur"
(Redlich). Sympatisk ställde S. sig där mot den

socialistiska centraltanken om produktionsmedlens
socialisering, men samtidigt vände han sig med
mycken skärpa mot teorien om arbetskostnaden
som nyttigheternas enda värdesubstans, liksom
också mot alla planer på en inkomstfördelning,
som ej anpassades efter hvars och ens individuella
arbetsprestationer. Denna ståndpunkt utvecklades
vidare i Aussichtslosigkeit der sozialdemokratie
(1885; 4:e uppl. 1891). Hvad S. eftersträfvar är
ett allt högre utveckladt politiskt och ekonomiskt
samhällstillstånd, byggdt på alltmer fulländade
organisationer af olika kårer och yrkesklasser. Som
sitt lifs hufvudarbete betraktade S. Bau und
leben des sozialen körpers
(4 dlr, 1875–78; 2:a uppl.,
2 bd, I. "Allgemeine soziologie"; II. "Spezielle
soziologie", 1896). Postumt (1906) utgafs Abriss
der soziologie
(med karakteriserande inledning
af K. Bücher). Som sociolog anses S. för det
tyska språkområdet ha spelat en roll, motsvarande
Aug. Comtes för det franska och H. Spencers för
det engelska. Hans enhetliga samhällsuppfattning,
med utgångspunkt hos Hegel, har tydligen
utbildats under inflytande af den naturvetenskapliga
utvecklingsläran. Han klandrades för att alltför
genomgående ha sökt fastställa öfverensstämmelsen
mellan den fysiska och den sociala organismen.
Men i en af de många uppsatserna i Aus meinem
leben
(utg. postumt i 2 bd, 1905) tillbakavisar
han påståendena, att han vore en lärjunge af
Spencer och att han helt enkelt läte sociologien
gå upp i biologien. S. sökte placera
nationalekonomien på sociologiens allmänna
grundval. Betecknad som "en mästare i den
socialvetenskapliga induktionen", tillhörde han
i stort sedt den historiska skolan och var
en positiv socialpolitiker med en stark dragning
åt statssocialismen (jfr Katedersocialister).
I Die steuern (2 bd, 1895–97) häfdar han, att
skattepåläggningen skall ske i öfverensstämmelse med
den faktiskt förefintliga förmågan att betala skatt,
och i enlighet med denna princip skola ej blott
direkta (progressiva) skatter utkräfvas, utan också
indirekta sådana (på lyxkonsumtion). F. ö. skref
S. bl. a.: Für internationale doppelwährung (1881),
Der korporative hülfskassenzwang (1882),
Inkorporation des hypothekenkredits (1883),
Vereinigter versicherungs- und spardienst bei
zwangshülfskassen
(1884) och Die gefahren des
agrarismus für Deutschland
(1902). Ett stort
antal monografier och uppsatser är samladt i
Deutsche kern- und streitfragen (1894; ny
följd 1895). Sedan 1892 (från 1901 jämte Bücher)
var S. redaktör af "Zeitschrift für die gesamte
staatswissenschaft". – Litt.:
Redlich, "A. S." (i "Economic journal", 1906),
Fabian-Sagal, "A. S. und seine theoretischen
nationalökonomischen lehren" (1909).

E. H. T.

Schänzel [-tsel], bergstopp i Bajerska Pfalz,
11 km. sydväst om Neustadt, bildade 1794
hufvudstödpunkten i den af preussarna efter
träffningen vid Kaiserslautern 23 maj besatta
bergsställningen och var befäst med 4 öppna skansar
och besatt med 4,500 man och 10 kanoner under
generalmajor v. Pfau. Franska brigaderna Desgranges
och Siscé (7,000 man) angrepo ställningen 13 juli och
intogo den slutligen genom en kringgående rörelse.

L. W:son M.

Schärer, L. E. Se Schærer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free