- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1421-1422

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sedgwick [se'dJwik], Catherine Marie - Sedhiou - Sediment - Sedimentum lateritium, lat., med. Se Njursjukdomar, sp. 1096 - Sedimentär. Se Sediment - Sedisvakans - Sedition - Sedja, missionsstation. Se Mission, sp. 676 - Sedjistan. Se Sistan - Sedley [se'dli], sir Charles - Sedlighet - Sedlighetsbrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1421

Sedhiou-Sedlighetsbrott

1422

slag till den amerikanska sederomanen. Ett följande
verk, Redwood (3 bd, 1824; anonymt), troddes först
vara af själfve Cooper. Hope Leslie (3 bd, 1827),
en berättelse om de förste nybyggarna i staten
Massachusetts, var länge den i sitt slag yppersta
skildringen i den nordamerikanska litteraturen. En
annan omtyckt berättelse var The Linwoods (3 bd,
1835). "Efter att 1835 ha företagit en resa till flera
europeiska länder utgaf bon därom Letters from abroad
to kindred ät home (1841). Hennes noveller Tales and
sketches (1835, 1858) ge fina skildringar af lifvet i
New England. Hon gjorde ock lycka som författarinna
af skrifter för ungdomen. Bl. a. skattas hennes
Means and ends (1838) som en förträfflig handbok
i själfuppfostran för unga kvinnor. I alla hennes
arbeten framträder en starkt kristlig tendens. Jfr
Dewey, "Life and letters of Catherine S." U871).

Sedhiou, hufvudort i distriktet Casamance af kolonien
Senegal i Franska Väst-Afrika, belägen vid floden
Casamance (se d. o.).

Sediment (af lat. sedi, har satt mig, sjunkit), geol.,
oorganiskt ämne, som blifvit afsatt genom mekanisk
eller kemisk fällning eller genom afskiljande ur
vatten eller luft. Uppslammade sand- och lerpartiklar,
som af strömmar och floder föras till sjöar och haf
eller som vågorna afnöta från kusterna, afsätta sig
på bottnen till ett sediment. Äfven med vinden kunna
stoftpartiklar flyttas långa sträckor och sedan
ur luften (luftsediment) afsätta sig öfver stora
landområden till ganska mäktiga jordlager. Berg- och jordarter, som bildats af sediment, kallas sedimentära, t. ex. lera, sand, lerskiffer,
sandsten och kalksten. Äfven bergsalt, gips och
andra på kemisk väg alstrade bergarter räknas som
sådana. Den i Kina samt kring floderna Rhen, Donau
och Mississippi förekommande jordarten löss (se
d. o.) anses vara ett luftsediment. Möjligen har en
stoftfin, lerig jordart vid flera af de norrländska
floddalarna ett liknande ursprung.

De rent sedimentära aflagringarna förutsätta
ovillkorligen tillvaron af äldre bergarter, genom
hvilkas sönderdelning och förstöring bildningsmaterial
till dem lämnats. En af deras mest tydliga karaktärer
är, att de i regel äro lagrade eller skiktade, hvarvid
ett bestämdt åldersförhållande mellan de särskilda
skikten förefinnes. E. E.

Sedime’tum lateri’tium, lat., med. Se Njursjukdomar, sp. 1096.

Sedimentär. Se Sediment.

Sedisvaka’ns (af lat. sedes, stol, och vakans, se
d. o.), beteckning för ett genom innehafvarens död
eller afsättning ledigblifvande af en biskopsstol
(äfven påfvestolen). Under påflig sedisvakans skötas
ärendena af kardinalcamerlengon; under biskoplig
handhas stiftet af domkapitlet. Enligt Tridentinum
skall kapitlet inom 8 dagar utse en kapitularvikarie
som stiftets förvaltare; finnes ej kapitel, utser
ärkebiskopen kapitularvikarien. Hj. H-t.

Seditiön (lat. sedi’tio), uppror, myteri;
partisöndring. - Seditiös, upprorisk.

Sedja, missionsstation. Se Mission, sp. 676.

Sedjistän. Se Sistan.

Sedley [se’dli], sir Charles, engelsk dramatiker,
f. omkr. 1639, d. 20 aug. 1701, jämte Etheredge
den författare, som förmedlar Moliéreska lustspelets
inträngande i England. Han tillhörde den intimare kretsen omkring Karl II och var känd såväl för sin kvickhet som för sitt lättsinniga
lefnadssätt. Hans dotter Catherine var Jakob II:s
älskarinna och upphöjdes af honom till hertiginna af
Dorchester. Hans första komedi, The mulberry garden
(1668), är delvis baserad på Moliéres "L’é-cole des
maris". Den bästa af hans komedier är Bellamira or
the mistress (1687), en efterbildning af Terentius’
"Eunuchus", som ger en liflig och rätt naturalistisk
skildring af tidens seder. The grumbler (1702)
är knappast mer än en bearbetning af Brueys’ och
Palaprats "Le grondeur". Hans tragedier Antony and
Cleopatra (1667) och The tyrant king of Crete (1702)
äro obetydliga. S. var medlem af parlamentet och
tog verksam del i politiken. Han var också en af
litteraturens beskyddare under restaurationen. I
Drydens "Essay on dramatic poesy" är det han, som
betecknas som "Lisideius". Han är med rätta berömd för
sin klara prosa och äfven för en viss poetisk ådra,
som fick mera utlopp i hans tillfällighetsvers än i
hans dramer. Ännu i våra dagar är hans visa "Phyllis
is my only joy" vida spridd och omtyckt. The works
of sir Ch. S. utgåfvos i 2 bd 1772-78 (med kortare
biografi) och The dramatic works of sir Ch. S. i 2
bd 1776. J. M.

Sedlighet, filos., viljans rätta beskaffenhet, vare
sig att denna bedömes efter sitt eget väsen som norm
eller efter sitt förhållande till samhällets och
ytterst till mänsklighetens väl. Om sedlighetens
begrepp ha olika åsikter utvecklats inom etikens
historia (se Etik och Etikens historia). Sedligheten
kallas ock moral, hvilket ord dock nyttjas äfven
för att beteckna sedeläran eller någons uppfattning
af sedligheten. S-e.

Sedlighetsbrott, jur., benämnas sådana brott,
hvilka straffbelagts särskilat ur synpunkten
att utgöra förgripelser mot allmän sedlighet
eller anständighet. Till denna grupp hänföras
i strafflagarna allmänt sådana gärningar, som
innefatta of vande af otukt eller koppleri
(se dessa ord). I svenska strafflagen (kap. 18)
hänföras dock icke dit äktenskapsbrotten, hvilka
behandlas för sig, ej heller våldtäkt, som af handlas
under frihetsbrotten. Härutöfver pläga lagarna hit
föra äfven vissa andra gärningar, som såra tukt
och sedlighet, såsom spridande af otuktiga skrifter
eller bilder m. m. I svensk lag hänföras till denna
brottsgrupp äfven olofligt spel (hållande af spelhus,
hasardspel å källare, värdshus eller annat allmänt
näringsställe), vidare fylleri och djurplågeri
(se d. o.) samt fr. o. m. 1910 äfven vissa åtgärder
i fråga om s. k. preventiva medel (se Preventivlagen). - Sedlighetsbrotten, särskildt
otuktsförbrytelserna, blefvo under medeltiden under
inflytande af den kanoniska rätten bestraffade med
mycket stor stränghet. Redan i den allmänna landslagen
finna vi sålunda dödsstraff bestämdt för tidelag (jfr
3 Mos. 20: 15). Och denna stränghet snarare tillän
aftog med reformationen, som utan vidare tillerkände
de i detta afseende ytterst stränga föreskrifterna
i den mosaiska lagen karaktären af gällande rätt. I
konung Erik XIV:s patent ang. högmålssaker af 1563
föreskrifves sålunda dödsstraff jämväl för horsbrott
och blodskam under uttryckligt åberopande af, "att
Gud allsmäktig så hafver befalt i sin heliga lag"
(jfr 3 Mos. 20: 10 ff.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0743.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free