Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - See - Sée [se], Germain - See[si'], Thomas Jefferson Jackson - Seeb. - Seebach [seb-], Marie - Seebach [seb-], Karl von - Seebeck [seb-] Thomas Johann - Seeberg [seb-], Reinhold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1425
Sée-Seeberg
1426
a.-b. (1895; aktiekap. 360,000 kr.). Tillverkning
af paraplyspröt, den första i sitt slag i Sverige,
af kalldragna rör af järn och stål, rör och
andra delar för velocipeder samt kalldragna
ångpannerör för krigsfartyg, hvaraf betydliga
beställningar utförts för svenska och flera andra
mariner. Gal-vaniseringsverk. Omkr. 140 arbetare. En
betydlig del af tillverkningen exporteras.
Sée [se], Germain, fransk läkare af judisk börd,
f. 1818, d. 1896, blef med. doktor 1846 samt
professor 1866 i praktisk medicin vid fakulteten i
Paris och 1869 i klinisk medicin och 1876 läkare vid
Hötel-Dieu. Han utgaf många och värderade arbeten,
såsom Mémoire sur la chorée et le rhumatisme
(prisbelönt af Med. akad. och införd i dess
"Mémoires", 1850), Le diagnostic et le traitement
des maladies du cceur (1878), Traités des maladies
du cceur (2 bd, 1889-91). (R.T-dt.)
Sée [si7], Thomas Jefferson Jackson, nordamerikansk
astronom, f. 19 febr. 1866 i Mont-gomery,
Missouri, blef 1893 docent och 1894 assistent
vid universitetet i Chicago, 1898 astronom vid
Lowellobservatoriet i Flagstaff, 1899 professor och
astronom vid Nåväl observatory i Washington samt
1903 astronom vid Nåväl observatory i Mare Island,
Kalifornien. Han har i facktidskrifterna publicerat
en mängd observationer öfver dubbelstjärnor och
satelliter, bestämningar af de större planeternas
diametrar och massor, banbestämnin-gar och
teoretisk-astronomiska undersökningar m. m. Hans
största arbete är. Researches ön the evolution
of the stellar systems (2 bd, 1896, 1910), hvars
l:a del innehåller banbestämningar för ett flertal
dubbelstjärnor, under det att den 2:a delen redogör
för en mängd äldre och modernare undersökningar
inom olika delar af stellarastronomien och den
celesta mekaniken m. m. samt för S:s på grundval
däraf utarbetade kosmogoniska teorier. S. har äfven
framställt en teori för uppkomsten af jordbäfningar.
B-d.
Seeb., vid djurnamn förk. för H. Seebohm (se d. o.).
Seebach [seb-], Marie, tysk skådespelerska, f. 24
febr. 1834 i Riga, d. 3 aug. 1897 i S:t Moritz,
utbildades först till operasångerska, uppträdde med
framgång i Lübeck, Danzig och Kassel, var 1854-56
anställd vid hofburgteatern i Wien och 1856-66 vid
hofteatern i Hannover, gaf sedermera under några
år gästspel i Petersburg, Nederländerna och Förenta
staterna, företog under flera år gästspelsresor och
var från 1886 medlem af Königliches schauspielhaus
i Berlin. 1859 gifte hon sig med tenorsångaren
Niemann, hvilket äktenskap 1868 slutade med
skilsmässa. Fru S. var en af Tysklands mest berömda
tragiska skådespelerskor. Hennes förnämsta roller
voro Gretchen, Klärchen, Ophelia, Jane Eyre, Maria
Stuart, lady Macbeth och Kriemhild. Hon upprättade
1895 i sitt hem i Weimar Marie-Seebach-stift, en
understödsinrättning för fattiga skådespelare af
båda könen, till hvilken hon testamenterade sin
förmögenhet. Se Gensichen, "Aus M. S:s leben" (1900).
Seebach [seb-], Karl von, tysk geolog, pa-leontolog,
f. 13 aug. 1839 i Weimar, d. 21 jan. 1878 i Göttingen,
1863 e. o. och 1870 ord. professor i geologi i
Göttingen, författade bl. a. Die konchylienfauna der
weimarischen trias (1862),
Der hannoversche Jura (1864), Uber den vulkan von
Santorin . . . (1867), Das mitteldeutsche erdbeben vom
6. märz 1872 (1873) och Uber vulkane Zen-tralamerikas
(postumt, 1892).
Seebeck [seb-] Thomas Johan n, tysk fysiker, af en
antagligen från Sverige (Västmanland) härstammande
släkt, f. 1770 i Reval, d. 1831 i Berlin, blef
1802 med. doktor i Göttingen. S. upptäckte
1813 de s. k. entoptiska fenomenen och 1822
termoelektriciteten (se Fysik, sp. 155) samt utgaf
en mängd afhandlingar i färglära (se Färgblindhet,
sp. 281), magnetism. och elektricitet. Se
"Zeitschrift des vereins fiir thiiringische
ge-schichte und alterthumskunde", XIII, h. l (1886).
(S. A-S.)
Seeberg [seb-], Reinhold, tysk protestantisk teolog,
f. 1859 i Pörrafer i Livland, blef 1884 privatdocent
och 1885 e. o. professor i Dorpat, 1889 ord. professor
i Erlangen samt är sedan 1898 professor i systematisk
teologi vid Berlins universitet. Tyngdpunkten i
S:s rent vetenskapliga produktion ligger på det
dogmhistoriska området. Efter att först i förening
med N. Bonwetsch ha ombesörjt en andra upplaga af
G. Thomasius’ "Die christliche dogmengeschichte",
som i det 2:a af S. utgifna bandet (1889) nästan fick
karaktären af ett helt nytt arbete, framträdde han med
en egen, fullständig framställning af dogmhistorien
(Lehr-buch der dogmengeschichte, 2 bd, 1895-98)
och utger f. n. en fullständigt omarbetad och till
omfånget ungefär tredubblad upplaga af detta arbete
(hittills 3 bd, 1908-13). Bland hans mono*ra-fiska
arbeten på detta område må nämnas Der be-griff der
christlichen kirche (1885), Die apologie des Aristides
(1893) och Die theologie des Johannes Duns Scotus
(1900). Af mera allmän kyrkohisto-risk art är An der
schwelle des 20. jahrhunderts (s. å.; 3:e uppl. 1901),
sedermera, i omarbetad och mycket utvidgad form,
utg. under titeln: Die kirche Deutschlands im
19. jahrhundert (1903; 4:e uppl. 1910). Bland
hans systematiska arbeten äro de viktigaste:
den som ett motstycke till A. Harnacks "Das wesen
des christentums" tänkta . föreläsningsserien Die
grundwahrheiten der christlichen religion (1902;
4:e uppl. 1906), Die persön-lichkeit Christi
(1903), System der ethik im grund-riss (1911), Der
ursprung des Christusglaubens (1914) och Ewiges
leben? (1915). Lifligt intresserad för kyrkliga,
kyrkopolitiska och sociala frågor, har S. äfven
på dessa områden gjort en rad beaktade inlägg,
såsom Die kirche und die soziale frage (1897), Die
kirchlich-soziale idée und die theologie (1908),
Der geburtenriickgang in Deutsch-land (1913)
och den af världskriget framkallade skriften Fas
sollen wir denn thun? (1915). Ett antal af S:s
smärre uppsatser har utgetts i två samlingsband:
Aus religion und geschichte (bd I. "Biblisches
und kirchengeschichtliches", 1906, bd II. "Zur
systematischen theologie", 1909). - Till sin
teol. ståndpunkt är S. en lärjunge till den
s. k. Erlangen-teologien (se Dogmatik), särskildt
sådan den representeras af v. Frank; dock framträder
dennes åskådning hos S. i starkt moMerni-serad
form. Själf har han en gång karakteriserat sin
ståndpunkt som "modern-positiv". Detta uttryck har
sedan blifvit ett lösenord för en särdeles lifaktig
riktning inom den nyare tyska teologien,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
