Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sekretion - Sekretionsdiastas, kem. Se Diastas - Sekretionsgång, geol. Se Gång 1 - Sekretionsneuros [-rås]. Se Magsjukdomar, sp. 516 - Sekretionsådror, geol. Se Gång 1 - Sekretissime beredningen - Sekrettissimum. Se Sekretissime beredningen - Sekretorgan - Sekretoriska nerver - Sekret proposition - Sekretrum. Se Sekretbehållare - Sekretär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1503
Sekretionsdiastas-Sekretär
1504
rum eller sprickor, genom en från hålrummens
väggar inåt försiggående kemisk utskillning af
mineralämnen ur en i håligheterna inkommen eller
dessa genomsipprande lösning. I motsats till hvad
händelsen är med konkretioner (se d. o.) äro därför
sekretionernas inre delar de senast bildade. Det
är hufvudsakligen kvarts, ametist, kalcedon,
kalkspat, brunspat och zeolit, som förekomma
som sekretioner. Stundom har det förevarande
tomrummet icke blifvit h. o. h. utfylldt af det
främmande mineralet, hvilket i detta fall ofta
bildar vackra kristaller, med de fria spetsarna
riktade inåt. Mandlar, geoder, drummer och ådror
äro namn för olika former af sekretioner. Jfr
Gång 1. - Om lateral sekretion se d. o.
2. E. E.
Sekretionsdiastas, kem. Se D i a s t a s.
Sekretionsgång, geol. Se Gång 1.
Sekretionsneuros [-rås]. Se Magsjukdomar, sp. 516.
Sekretionsådror, geol. Se Gång 1.
Sekretirssime beredningen 1. Sekretissi-m u m
(lat. secreti’ssimum, det hemligaste) kallas ett
utskott inom sekreta utskottet, tillsatt 30 dec. 1740
för att, med förbigående af konungen, rådet och
sekreta utskottet, leda Sveriges hemligaste yttre
politik. Det bestod af 4 ledamöter (2 adelsmän, l
präst och l borgare), hvilka med biträde, när de så
önskade, af kanslipresidenten och två riksråd, egde
att mottaga alla ankommande hemliga ministerbref,
behålla för sig själfva dem, som syntes vara
af största vikt, samt besvara dem, hvarjämte de
äfven fingo rätt att underhandla med de i Stockholm
varande främmande sändebuden. Landtmarskalken, men
icke de ofrälse talmännen, egde rätt att öfvervara
överläggningarna. Sekre-tissime beredningen var
sålunda "en sekretess inom sekretessen" och utan
tvifvel nödvändig för att bevara tystnaden med
afseende på de äfven-tyrliga underhandlingar, som
mynnade ut i hattarnas ryska krig. Längre fram fick
beredningen af sekreta utskottet i uppdrag att jämte
landtmar-skalken "efterspana dem, som förenade farliga
stämplingar", och fungerade därför en tid äfven
som ett slags säkerhetsutskott. "Sekretissimum"
blef icke en ord. beståndsdel af frihetstidens
riksdagar. Det förekom, utom under riksdagen 1740-41,
endast under riksdagen 1746-47. Föreställningar,
som under riksdagen gjordes, om nödvändigheten att
som stöd mot Kyssland söka andra makters vänskap,
gaf sekreta utskottet anledning att (27 nov. 1746)
besluta tillsättandet af en beredning af 8 personer
(4 adelsmän, 2 präster och 2 borgare). Att
utse dennas medlemmar uppdrogs åt mindre sekreta
deputationen. Af rådet utsagos 2 ledamöter att jämte
kanslipresidenten vid anmodan ge beredningen åstundade
upplysningar. Hjr. (L. S.)
Sekretrssimum. Se Sekretissime beredningen.
Sekrétorgan, bot., organ, som afsöndra sekret (se
d. o.), såsom glandier, hydatoder, kolleterer (se G
l a n d e 1) och sekretbehållare. G. L-m.
Sekretöriska nerver (af fr. sécrétoire, beträffande af
söndringen, af lat. secrétio, afsöndring). Se Nerver,
sp. 798.
Sekret proposition kallas den framställning,
som den svenska regeringen en tid långt gjorde
till ständerna vid riksdagen i ämnen, som ansågos
böra hållas hemliga eller voro af en mera ömtålig
natur. Den gällde urspr, utrikes ärenden och af
gaf s till sekreta utskottet, hvilket tillkommit af
samma behof att åt de ömtåligaste frågorna bereda
skyddet af en större diskretion, ett behof, som
den svenska riksdagens egendomliga sammansättning
gjorde särskildt kännbart. Redan från slutet af
Gustaf II Adolfs regering finnas bevarade sådana
till sekreta utskottet "in secreto" öfverlämnade
"punkter". Först 1672 inrymdes i propositionerna uti
större utsträckning inrikes ärenden. Själfva namnet
"sekret proposition", liksom "sekret utskott", började
begagnas under Karl XI:s regering. Svaren uppsattes
af sekreta utskottet, och åt desamma gåfvo ständerna
i riksdagsbesluten stundom sitt godkännande.
Detta bruk öfvergick till frihetstiden, då
"sekretessen" nådde sin högsta blomstring. Sekreta
propositioner afgåfvos icke blott i utrikes
ärenden, utan äfven i frågor rörande statsverket,
försvarsväsendet och banken. Omfångsrikast brukade
sekreta propositionen i utrikes ärenden vara och
svällde stundom ut till en tjock volym. Svaren på
densamma uppsattes af mindre sekreta deputationen
och undertecknades af talmännen för de tre högre
stånden. Men under en följd af riksdagar nöjde man
sig icke därmed. När de utrikes konjunkturerna voro
särdeles ömtåliga, uppsattes äfven ett sekret bihang
(det s. k. "testamentet") till svaret på den sekreta
propositionen. Detta uppdrag lämnades stundom åt
ett mindre antal personer, valda inom eller (såsom
1741) äfven utom sekreta utskottet, delgafs ej alltid
utskottet in pleno och öfverlämnades i ett försegladt
konvolut åt riddarhussekreteraren att förvaras. Det
innehöll föreskrifter, som regeringen vid vissa
inträffande eventualiteter hade att följa. Första
gången ett sådant bihang förekom var vid riksdagen
1726-27. Vid riksdagen 1740-41 uppsattes icke mindre
än tre eller t. o. m. fyra sådana bihang, af hvilka
de tre innehålla olika föreskrifter i afseende
på fredsvillkoren med Ryssland, allteftersom de
politiska och militäriska konjunkturerna ställde
sig. Denna gång undertecknades de af alla de
för ändamålet deputerade; eljest brukade äfven
bi-hangen undertecknas af de tre talmännen. De sista
"sekreta konvoluten", vid riksdagarna 1746-47 och
1755-56, innehöllo endast anvisningar på förskott
ur banken att af regeringen lyftas, om rikets
säkerhet så fordrade. - Äfven efter frihetstidens
slut förekommo skriftliga framställningar till
s. k. hemligt utskott (så t. ex. under Gustaf III:s
tid), men namnet sekret proposition användes icke.
Ehd.
Sekrétrum. Se Sekretbehållare.
Sekretär (fr. secrétaire, af lat. secrétus,
afskild, hemlig), skrifbyrå med upprättstående eller
bakåt-lutad klaff att fälla ned samt smärre draglådor
att förvara bref o. d. uti. Med konstnärlig smak
arbetade sekretärer kommo till i synnerhet under
senare delen af 1700-talet (jfr bild af Haupts
sekretär i gustaviansk stil å pl. IV till art. Möbel).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
