- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
9-10

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sekvesterlåda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

9 Selaginellaceæ-Selander 10

uppståndelseväxten (fig. 1), anmärkningsvärd.
På samma sätt som "jerikorosen"
Anastatica (se Jerikorosen) rullar den vid torka
ihop sina grenar och antar klotform, som vid
befuktning återgår till den utbredda, vegeterande
formen; hoprullad kan växten hålla sig vid lif, utan
tillförsel af vatten och näring, öfver 12 år. Samma
förmåga att "reviviscera" från ett tillstånd, uti
hvilket växten ser alldeles förtorkad och död ut,
har den östasiatiska S. involvens. Som ersättning
för gräsmattor o. d. odlas i vinterträdgårdar och
växthus allmänt den sydeuropeiska S. denticulata,
som äfven jämte den blåskimrande S. uncinata
(S. cæsia), S. Martensii (fig. 2) m. fl. är
en omtyckt krukväxt. O. T. S. (G. L-m.)

[bildtext]
[ Fig. 1. Uppståndelseväxten (Selaginella
lepidophylla), t. v. torr, t. h. fuktig. ]

[bildtext]
[ Fig. 2. Selaginella Martensii. ]

Selaginellaceæ, bot. Se Lycopodiales, sp. 39,
och Selaginella.

Selahn [-an], Alfred, öfversättare, f. 1827, d. 1879,
rektor i Örnsköldsvik, gjorde sig bemärkt som
öfversättare af Euripides (se d. o., sp. 1065-66).
A. M. A.

Selam (urspr. salám, se d. o.), arab., muhammedanskt
hälsningsord; "blomsterspråk".

Selamlik. Se Harem, sp. 1461.

Seland, Sæland, kam., ett i Ångermanland användt mått
på jordvidder. 24 seland utgöra ett gärdemantal.

Seland, Hans Andreas Johannesson, norsk
landsmålsförfattare, f. 5 mars 1867 på gården S. nära
Flekkefjord, har haft framgång med sina originella
Hikstorier (1893) och Seiande segner (1900),
Öygarden (1905; 2:a uppl. 1913) m. fl. berättelser.
K. V. H.

Selander, sjöv. Se Galär, sp. 679.

Selander. 1. Nils Hakvin S., astronom,
kommunalman, f. 20 mars 1804 i Vibyggerå socken
i Ångermanland, d. 18 juni 1870 i Stockholm,
son till hemmansegaren Daniel S. (1812 och 1817
riksdagsman i bondeståndet), blef 1821 student i
Uppsala, 1827 filos. doktor (magister) primus och
1828 docent i teoretisk astronomi. Efter en tvåårig
utländsk resa som bysantinsk stipendiat förordnades
han 1833 till adjunkt vid Vet. akad:s
observatorium, blef s. å. akad:s led. samt utnämndes
1837 till samma akademis astronom, med
professors titel, efter att ha afböjt en kallelse
till astronomiska professuren i Helsingfors.
1850-69 var han tillika professor och lärare i
astronomi vid Topografiska kåren. Vid sidan
om sin vetenskapliga verksamhet deltog S. i allehanda
praktiska bestyr. Han tillhörde sålunda Vet.
akad:s förvaltningsutskott, i egenskap af
sekreterarens ständige vikarie, samt var 1844-66
akad:s representant vid ståndsriksdagarna. 1845
valdes han af prästeståndet till fullmäktig
i Riksgäldskontoret, och 1854 utbytte han
denna befattning mot den af bankofullmäktig.
Efter representationsreformen, hvartill han
medverkade, var han 1867-70 led. af Första
kammaren för Västernorrlands län. Under sin långa
riksdagsmannabana var han led. af bevillnings-
(1844), banko- (1847-53), konstitutions- (1856, 1859)
och stats- (1862-68) utskottet. Dessutom var han från
1855 led. i försäkringsbolaget Skandias styrelse,
från 1860 led. i Direktionen öfver allmänna
änke- och pupillkassan, från 1861 led. af Direktionen
öfver Stockholms stads undervisningsverk och af
Direktionen i sällskapet för växelundervisningens
befrämjande, hvarjämte han arbetade i åtskilliga af
regeringen tillsatta kommittéer. Upptagen på detta
sätt af en mängd för vetenskapen främmande göromål,
kom S. ej att motsvara de förväntningar man
i hans yngre år ställde på honom som astronom.
Det mest betydande af hans astronomiska arbeten är
hans andel (1845-51) i det jordmätningsarbete, som på
ryska regeringens bekostnad företogs (se Geodesi,
sp. 958) i ändamål att åstadkomma en noggrannare
bestämning af jordens figur (beskrifvet af
ryske astronomen Struve i "Arc du méridien de 25° 21’
entre le Danube et la mer glaciale", 1857-60). F. ö.
offentliggjorde han de föreskrifna årsberättelserna om
astronomiens framsteg äfvensom några smärre uppsatser
i Vet. akad:s tidskrifter. Han kallades till
led. 1844 af Krigsvet. akad. och Vet. soc. i Uppsala
samt 1845 af K. astronomiska sällskapet i London.
- Hans son Nils Johan Teodor, f. 24 juni 1845
i Stockholm, öfverste och chef för Västernorrlands
regemente 1899-1907, kamrerare vid Dramatiska
teatern 1907, har utarbetat en mycket använd
karta öfver Sverige i skalan 1:500,000 (14
blad, 1883). - 2. Nils Edvard S., son till S.
l, bakteriolog, f. 27 juli 1846 i Arboga, blef
student i Uppsala 1862, med. licentiat 1877 och
med. doktor 1887 på afh. Luftundersökningar
vid Waxholm. Han är en af dem, som i
Sverige infört bakteriologien, och är sedan 1888
docent i denna vetenskap vid Karolinska institutet
och var 1895-97 laborator i bakteriologi där.
1895 införde han tillverkning af difteriserum
i Sverige. S. har varit äfven mili-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free