Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sellin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Selmer-Selow
40
Vid kommunupprorets kufvande 1871 blef han
tagen för kommunard och lyckades med knapp nöd
fly. Redan s. å. fick han genom understöd af Karl
XV och andra tillfälle att studera vid Leipzigs
konservatorium. 1874 gaf han i Kristiania en konsert
med egna kompositioner och reste 1876 ut igen, hvarvid
han flerstädes i Tyskland med bifall fick utfördt sitt
orkesterverk Nordisk fest-tog. Efter återkomsten fick
han 1879 af stortinget ett årligt tonsät-targage, i
likhet med Grieg och Svendsen. 1883-86 dirigerade han
Musikföreningens konserter i Kristiania, hvarefter han
mest vistades utomlands, men ofta kom till hemlandet
för att ge större konserter. - I betydlig mån påverkad
af Berlioz, är S. programmusiker och kosmopolit med
utprägladt sinne för den musikaliska lokalfärgen,
fantasirik i sin instrumentation samt oftast lyckad
i sin sträfvan att ge karakteristiskt uttryck åt de
texter han behandlade, ehuruväl smärre sånger af honom
kunna verka konstlade och mosaik-artade. Bäst arbetade
han i de större formerna, såsom i orkesterverken
Scéne funébre (intryck från Paris’ belägring och
kommunupproret), Prome-theus och Mellem fjeldene
(symfoniska dikter), Le carneval flamand och Finska
festtoner samt bland vokalverk Nordens aand (för
manskör och orkester), La captive (för altsolo
och orkester), La marche des turcs sur Athénes
(för bassolo, manskör och orkester) och kantaten
Hilsen til Nidaros. Han skref vidare sångromanser,
stycken för manskör och för blandad kör, duetter,
skandinaviska folkvisor satta för trestämmig damkor
m. m. 2. Jens Andreas Ludvig S., den föregåendes
broder, skådespelare, f. 14 juli 1845 i Kristiania,
där han debuterade 10 maj 1865, medverkade ett
par säsonger vid Björnsons seces-sionsteater,
men var f. ö. anställd vid Kristiania teater ända
till dess upphörande 1899, senare, till 1908,
vid Nationaltheatret. Till en början användes han
i hjälte- och förste älskarfacket, men öfvergick
snart till att spela komiska roller, bl. a. Jeppe paa
bjerget, där han gick i Johannes Bruns fotspår, gamle
Ekdal i "Vildanden" och Karl Hoff i "En hanske". -
S:s hustru Eleonora Josefine S., född Nielsen, f. 1851
i Grimstad, gift 1873, debuterade på "Möllerga-tens"
(Björnsons) teater i början af 1870-talet, men var
senare samtidigt med sin man anställd vid Kristiania
teater och Nationaltheatret.
1. A. L. (E. F-t.) 2. K. V. H. Selmer, Aagot Gjems,
född Gjems, norsk författarinna, f. 29 okt. 1859 i
Kongsvinger, utbildades i Stockholm för scenen och var
skådespelerska vid Kristiania teater från 1876 till
1883, då hon gifte sig med provinsialläkaren Alfred
S. Fru S. har utgett en serie äfven i utlandet mycket
spridda, delvis starkt didaktiska och själfbiografiska
barn- och ungdomsböcker,
bland hvilka må nämnas Smaapigernes bog (1900;
"Småflickornas bok" 1901 o. 1903), Da mor var liden
(1902; "Då mor var liten" s. å.),, Mors bog. Religiöse
tanker (1903; "Mors bok" s. å.), Lillemor (1911;
"Lilltösen" 1912) och Mor f ortceller (1915; "Mor
berättar" s. å.). K. V. H.
SeMnecker, Nikolaus, tysk luthersk teolog,
psalmdiktare, f. 1530 i Hersbruck vid Niirnberg,
d. 1592 i Leipzig, studerade i Wittenberg under
Melanchthons ledning och blef 1558 hofpredikant
i Dresden. Som själsfrände till Melanchthon måste
han 1567 under det då inträdande antifilippisti-ska
regementet lämna sin plats och blef 1568 professor i
Leipzig samt präst vid Thomaskyrkan där. Fridsam och
ganska osjälfständig, blef han sedermera angripen både
af filippister och stränga lutheraner. S., som var en
kunnig och insiktsfull teolog, medverkade ifrigt vid
konkordiefor-melns utarbetande. Själf fick han erfara,
att endräktsboken icke bragte den efterlängtade
friden. Af filippister 1589 fördrifven från Leipzig,
blef han efter en tids kringflackande superintendent
i Hildesheim. S. var synnerligen produktiv som
teologisk och uppbygglig författare. 1587 utgaf han
en psalmsamling, upptagande 120 egna psalmer, af
hvilka flera bibehållit sig in i våra dagar. N:r
120 i 1819 års psalmbok är författad af S.
E. M. H.
Selous [se’los], Frederick Courtney, engelsk jägare
och Afrikaforskare, f. 1851, studerade vid flera
tyska högskolor och for 1871 till Syd-Afrika för att
studera de vilda djuren i deras naturliga omgifning
samt vistades företrädesvis i nuv. Ehodesia, där
han af Matabelehöfdingen Lobengula och hans folk
mottogs med mycken välvilja och där han sedan med
korta afbrott uppehöll sig till 1890, hvarunder han
lärde väl känna land och folk samt gjorde värdefulla
etnografiska studier. 1890 trädde han i tjänst hos
Brittiska sydafrikanska kompaniet som ledare åt den
till Mashonaland utsända pionjärexpeditionen. Han
begaf sig därefter österut, till Manica, och förde
där underhandlingar, som ledde till, att landet
ställdes under brittisk kontroll. Han deltog i det
första Matabele-kriget (1893) och i det andra (1896),
som han skildrade i Sunshine and storm in Rhodesia
(1896). Äfven efteråt har han fortsatt sina jakter i
Mindre Asien, Rocky mountains i Brittiska Nord-Amerika
och annorstädes. Sina jaktminnen har han upptecknat i
A hunter^s wanderings in Africa (1881; flera uppl.),
Travel and adventure in South-East Africa (1893),
Sport and travel, east and west (1900), Recent
Jiunting trips in British North America (1907),
African nature notes and reminiscences (1908), det
sista ett värdefullt tillskott till kunskapen om
Afrikas fauna. Wbg.
Selow, Peter van, tysk boktryckare, inkallades 1618
till Sverige för att där förfärdiga ryska typer till
tryck af böcker för rikets ryska undersåtar. Han
erhöll 1625 privilegium såsom rysk boktryckare i
Stockholm mot åtnjutande af fri bostad och verkstad,
vissa naturaförmåner och 100 svenska daler. Det äldsta
trycket från hans officin bär årtalet 1633; öfver
hufvud taget äro alstren af hans press tämligen
fåtaliga. Han synes ej heller alltid ha varit
vederbörande till lags; sålunda lär han 1631-38 ha
varit "utesluten från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
