- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
37-38

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sellin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

Sellin-Selmer

38

dern spansk dramatik’ (i "Ord och bild", 1905).
Ad. H-n.

Sellin, by på halfön Mönchgut i sydöstra delen af
ön Eugen. Sanatorium och hafsbad med omkr. 8,000
badgäster, öppet 15 juni-15 sept. J. F. N.

SellisteYnium, lat. (af se’lla, stol), detsamma
som lectisternium (se d. o.), när det är fråga om
gudinnor; liksom de romerska kvinnorna fingo dessa
vid måltiderna ej ligga på lectus, soffor, utan måste
sitta på stolar.

Sellman, Jean Rudolf, operasångare, f. 8 jan. 1841 i
Stockholm, debuterade på K. operan 1875 och var fast
anställd där 1881-90, hvar-förutom han uppträdt på
Mindre och Djurgårdsteatrarna, vidare i Kristiania,
Göteborg m. m. Hans mest framstående tenorpartier
vid Operan voro Masaniello i "Den stumma", Eleasar
i "Judinnan" samt Ernani, Rienzi och Tannhäuser.
A. L.*

Sellow [sVllåv], Friedrich, tysk forskningsresande
och samlare, f. 12 mars 1789 i Potsdam, d. 1831
i Minas geraes, studerade trädgårdskonst och
naturhistoria i Berlin, Paris och London och reste
1814 till Brasilien för växtsamlande. Ända till sin
död fortsatte han att i naturhistoriskt hänseende
genomresa och utforska Brasiliens östra delar mellan
republiken Uruguay och Bahia. Huf-vudmassan af hans
samlingar förvaras i botaniska museet i Berlin.
C. Lmn.

Sellstedt, Lars Gustaf, svensk-amerikansk målare,
f. 30 april 1819 i Sundsvall, d. 4 juni 1911 i
Buffalo, gick vid 13 års ålder till sjöss, slog
sig 1842 ned i Buffalo, där han sedan förblef
bosatt. Sedan 1847 egnade han sig uteslutande åt
måleri, blef känd och ansedd och invaldes 1872
i Förenta staternas målarakademi. Han målade
sjöstycken, men hufvudsakligen porträtt, bland
andra af presidenterna Fillmore och Cleveland. Han
var verksam äfven som författare, utgaf bl. a. 1904
ett arbete om amerikanska konstförhållanden och 1910
ett verk om akademien i Buffalo och dess samlingar.
G-g N.

Selma [se^mo], stad i nordamerikanska staten Alabama,
vid Alabamafloden. 13,649 inv. (1910), hvaraf många
färgade. Carnegiebibliotek. Högskola för färgade
(1878), en af de största dylika i södern, som egas
och skötas af negrer. Betydande bomullshandel. Den
starkt befästa staden, där under inbördeskriget
de konfedererade hade arsenal, skeppsvarf och
militärverkstäder, intogs af unionsarmén 2 april 1865.
(J- F. N.)

Selmar, pseudonym för K. G. v o n B r i n k m a n
(se denne, sp. 162).

Selmeczbånya [Jä^mätsbänja], ty. Schemnitz,
slav. Stiawnica, stad i ungerska komitatet Hont,
vid Gran-Bresnitz-banan, i en af kala berg
omgifven dal. Ungerns största och berömdaste
bergsbruksstad. 15,185 inv. (1910), till stor
del bergsmän, under medeltiden tyskar, nu mest
slovaker. Utom den af Maria Teresia 1770 stiftade
högskolan lör bergs- och skogsvetenskap har S. två
gymnasier (ett katolskt och ett evangeliskt)
och lägre bergsskola. S:s största märkvärdighet
äro de vidsträckta guld- och silfvergrufvor,
af hvilka hela staden är underminerad och som
sysselsätta omkr. 3,000 arbetare. Det längsta
schaktet är Kejsar-Josef-schaktet (18,000
m. långt). Årsproduktionen är

120 kg. guld, 6,100 kg. silfver, 17,000 kg. koppar och
820,000 kg. bly. Dessutom har S. en stor tobaksfabrik
(2,000 arb.). I S. skall bergsbruk ha drifvits redan
på romartiden. Staden gjordes af konung Bela IV
på 1100-talet till kunglig fristad, en värdighet,
som den ännu behåller; på 1400-och 1500-talen voro
verken förpaktade till huset Fugger. På berget Kozatin
invid staden upptäcktes 1849 en slocknad vulkan.
J- F- N.

Selmer, Harald, dansk läkare, f. 1814, d. 1879,
med. kandidat 1838, slog sig tidigt på psykiatri,
författade 1846 prisskriften Almindelige
grundscetninger for daarevcesenets indretning,
uppgjorde planen till det påtänkta hospitalet vid
Aarhus och var 1852-78 dess öfverläkare. 1877 blef
han hedersdoktor i Uppsala. E. Ebg.

Selmer, Christian August, norsk politiker,
f. 16 nov. 1816 i Fredrikshald, d. l sept. 1889
på Bygdö vid Kristiania, juris kandidat 1842,
sakförare i Drammen 1850, byfogde där 1862,
representerade sin stad i stortinget 1871-74
och ansågs där vara ett af den konservativa
regeringens bästa stöd. 29 juli 1874 blef han dennas
justitieminister och l nov. 1880 efter Fr. Stäng
statsminister och ledare för regeringspartiet
vid dess motstånd bl. a. mot parlamentarismens
införande ("statsrådssaken"). Sanktionsvägran
s. å. på stortingets för 3:e gången rörande denna
angelägenhet oförändradt fattade beslut gaf signal
till den stora kampen om konungamaktens absoluta
veto i grundlagsfrågor. Härtill kommo de följande
åren flera andra tvistepunkter, vid hvilkas dryftande
stortinget trodde sig kränkt i sina författningsenliga
rättigheter, hvarför det ansåg riksrättens mellankomst
af behofvet påkallad för att få dessa frågor af
gjorda. Hela ministären åtalades, och S. dömdes
27 febr. 1884 till ämbetets förlust och dryga
böter. Konungen protesterade i ett diktamen mot domens
giltighet, men ställde sig den till efterrättelse,
och k. resolution af 11 mars s. å. likmätigt lämnade
S. sin ställning som statsminister. Kort därpå blef
han konstituerad som generalauditör. K. V. H.

Selmer, Marius Maximilian, norsk forstman, f. 28
mars 1833, d. 28 mars 1916, blef 1858 juris
kandidat och, efter studier vid forstakademien
i Tharandt, 1864 forstassistent, 1866 forstmester
för Trondhjemsamten samt var 1875-1902 Norges förste
skogsdirektör. Som sådan utförde han ett grundläggande
organisationsarbete. Dessutom lämnade han flitigt
bidrag till tidningar och tidskrifter i fråga om
skogsväsendet. K. V. H.

Selmer. 1. Johan Peter S., norsk tonsättare, f. 20
jan. 1844 i Kristiania, d. 21 juli 1910 i Venezia,
var först bestämd till jurist, men fick efter en
lång sjöresa till botande af en bröstsjukdom följa
sin böjelse för musik och studerade från 1869 för
A. Thomas vid konservatoriet i Paris.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:32:59 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free