Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Semem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Semem-Séméré
48
Semem (af grek. serna, tecken), språkv., ett visst
bestämdt idéinnehåll (en viss "betydelse"), uttryckt
i någon språklig form, likgiltigt hvilken. Alltså
äro t. ex. järf och filfras samma semem och likaså
triangel, tresidig rätlinig fgur och det tyska
dreieck, under det att t. ex. väsen ’buller’ och
väsen ’varelse’ äro olika semem, men samma morfem
(se d. o.), d. v. s. språkform. Om sememen eller
språkformernas betydelse handlar den af grammatikens
tre hufvud-delar, som kallas semologi 1. betydelselära
(se d. o.). Se Noreen,_"Vårt språk", V, 5 ff. Ad.N-n.
Sémen (plur. s e m i n a), lat., bot., frö (se d. o.);
anat., säd (se d. o.). - Af frödroger äro följande
officinella enligt Svenska farmakopén: Semen Amygdali
amärum och S. A. du’lce. Se Mandel. - S. Co’lchici. Se
Kolchicin. - S. Crotönis. Se Crotonolja. - S. Lini. Se
Lin. - S. Myrifstic(B, muskotfrökärnan af Myri-stica
jragrans. Se Muskot. - S. nucis vömicce. Se Räfkaka
cch Strychnos. - S. sinäpis. Se S e n a p. -
S. Stropha’nthi. Se Strophan-t h u s. Bland icke
officinella frödroger märkas vidare Semen 1. Semina
Abelmofschi. Se A b e 1-moschus. - S. Abri, s. k. j
e q u i r i t y b ö-nor. Se Abrin, Abrus precatorius
och Jequirity. - S. alliärice. SeHvitlöksört.
- S. Amömi, frö af kardemumma (se d. o.). .-
S. Anethi. Se Anethum och Dill. -
S. Arecce. Se A r e c a och Arekanöt. - S. Cacäo. Se
Kakao. - S. cälabar. Se Kalabarbö-n o r. -
S. Ca’nnabis. Se H a m p a. - S. Carda-mömi.
Se Kardemumma. - S. Cmce. Se Maskfrö. -
S. cofcculi i’ndici. Se Kockelkär-nor. - S. Cofféw,
kaffebönor. Se Kaffe. - S. Cölce, kolanöt.
Se Cola. .– S. Conii, rättare jructus Conii,
klyffrukterna af Conium maculatum. Se Conium. - S.
contra (vermes). Se Maskfrö. - S. Cucwrbitce.
Se Lagenaria. - S. cydönicK. Se C y d
o n i a. - S. Fcenugräci (1. Feni grceci).
Se Trigonella. - S. Hyo-scy’ami, bolmörtfrö.
Se Hyoscyamus. - S. Ignätii 1. S.
Sancti Ignatii. Se I g n a t i i-bön a. -
S. Jequirity, jequiritybönor. Se J e q u-i r i t
y. - S. Lycopödii. Se N i k t. - S. Nhandi-röbece.
Se F e v i 11 e a. (Betecknar äfven frön af
Anisosperma.) - S. Nigefllce. Se N i g e 11 a.
- S. Ory’zce, frö af ris (se d. o.). - S. Papä-veris,
vallmofrö. Se P apa v er. - S. Pi’peris. Se
Peppar, sp. 913. - S. Psyfllii. Se P l a n-t
a g o. - Semina quattuor frigida majöra.
Se Lagenaria. - S. quefrcus. Se E k 4. - S. Rzcini,
frö af Ricinus (se d. o.). - S. Kicini ma-jöris. Se
I a t r o p h a. - S. Sabadi’ll(x. Se S a-badilla.
- S. Staphisägrice. Se D el p h i-n i u m. -
S. Stramönii, frö af Datura (se d. o.). - S. Strychni,
räfkaka (se d. o. och Strychnos).
- S. Tofnco, tonkaböna. SeDipteryx. C. G.S. Semen,
landskap i Abessinien. Se S e m i e
n. Semenderek, turk. Se Samothrake. Seme’ndria.
Se Smederev o. Semennud. SeSamannud.
Semenov [semjå’nåff], kretsstad i ryska
guv. Nizjnij-Novgorod, n. ö. om staden
Nizjnij-Novgorod. 3,748 inv. (1897). Träslöjd.
J- F- N.
Semenov [semjå’nåff], N i k o l a j Petrovitj, rysk
statsman, författare, f. 1823, d. 1904, var
medlem af senaten och tillhörde
redaktionskommittén för utredning af den ryska
bondefrågan på 1860-talet. Hans stora arbete om
bondeemancipationen, Osvobozjdenie krestian v
tsarst-vovanii imperatora Aleksandra II (1889-93,
pris-belönt af ryska vet. akad.), är ett grundligt,
på rikt material byggdt verk om den stora reformen.
A-d J.
Semenov-Tian-Scha^skij [semjårnåff], Peter Petrovitj,
rysk geograf och statistiker, f. l (13) jan. 1827 i
guv. Rjazan, d. 26 febr. (11 mars) 1912 i Petersburg,
blef 1851 filos, doktor i Petersburg. Sedan 1849
medlem af geografiska sällskapet där samt dess
bibliotekarie och 1863-72 sekreterare i afd. för
fysisk geografi, fick han i uppdrag att verkställa
en rysk moderniserad bearb, af den del af Ritters
då ett par årtionden gamla arbete öfver Asien, som
behandlar det asiatiska Ryssland och angränsande
länder. För ändamålet studerade han tre terminer i
Beilin för Ritter, Beyrich, G. Rose och Döve samt
gjorde resor till de schlesiska kolgrufdistrikten och
Vesuvius. Efter att ha utgett l:a bandet af Ritters
"Asien" (1856) ställde han färden till Central-Asien,
undersökte bergskedjorna omkring Issik-kul och
inträngde i Alatau och Tian-schan, från Narin och
öfre Sir-darja i v. till öfre Tarim i ö., först
bland européer, och fann, att Humboldts på torftiga
kinesiska uppgifter stödda förmodan, att bergskedjan
skulle ha ännu verksamma vulkaner, fullständigt
saknade grund. S. var sekreterare i kommittén
för böndernas frigörelse, och samtidigt uppdrogs
åt honom redigeringen af Geo-grafisk-statistisk
ordbok öfver ryska riket (5 bd, 1863-85), hvarjämte
han 1864-80 var direktör för Centrala statistiska
kommittén i inrikesministeriet, och i denna egenskap
organiserade han på vetenskaplig grund den förut
mycket ofullkomliga officiella statistiken;
bl. a. företogs under hans ledning för första
gången en undersökning af jordegendomen, hvarvid
han föreslog en indelning af Ryssland i naturliga
geografiska och kulturhistoriska områden. Sedan 1863
var han Rysslands representant på alla internationella
statistiska kongresser och 1876-97 ordf. i statistiska
konseljen i inrikesministeriet samt organiserade
den första och hittills enda allmänna folkräkningen
i Ryssland 1897. I bearbetningen af dess resultat
tog han ingen del, enär han s. å. utnämndes till
medlem af riksrådet. Sedan 1873 var han (efter Lutke)
till sin död geografiska sällskapets vicepresident
och skref dess historia under dess första 50-åriga
tillvaro (3 bd, 1896). Till de sista af hans arbeten
hör planläggningen af "Rossija", som i 22 bd skall
bilda en beskrifning af Ryssland i geografiskt,
geologiskt, statistiskt, etnografiskt, ekonomiskt
och historiskt hänseende, rikt försedd med kartor,
diagram, utsikter och folktyper, med en af S:s söner
som hufvudredaktör (1910 voro 10 bd utkomna). Han
var jämväl entomolog (han hade den största privata
samlingen i Europa af palearktiska coleop-tera)
samt samlare och kännare af holländska och flamska
målares taflor, öfver hvilka han skref en studie.
Wbg.
Séméré, stadsliknande samhälle, bestående af 15 byar
i franska kolonien Dahomey, alldeles vid gränsen till
tyska kolonien Togo, omkr. 400 km. n. om Guineavikens
kust. Omkr. 20,000 inv. J- F. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
