Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Serafimermedaljen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Serajevo-Serapion
132
artade, af John Cockerill (se d. o.) 1817 grundlagda
maskinverkstäder, hvilka sysselsätta omkr. 11,000
arbetare och ha ett årligt tillverkningsvärde
af 45 mill. frcs. Furstbiskopens af Liége
sommarpalats, som Cockerill inköpte, bildar
ingången till fabriksanläggningarna, som
upptaga en yta af 108 har och omfatta alla slag
af järnförädling. Dessutom eger det bolag, som
öfvertagit verken, stora stenkols- och järngrufvor
i trakten. Från Cockerillska verkstaden
utgick 1835 det första lokomotiv, som byggts på
kontinenten. I S. finnas äfven glasbruk och
kristallfabrik m. fl. industriella anläggningar.
J. F. N. Seraje’vo. Se Sarajevo. Seralj
(fr. sérail, pers. seräi, kunglig bostad). 1.
Stor byggnadskomplex i Konstantinopel, till
senaste tid den turkiske sultanens förnämsta residens
(se fig. 8 å pl. II tiii art. Konstant i-n o p e
1); i Europa begagnas namnet äfven om den
del af palatset, där kvinnorna bo, sultanens harem
(se d. o.). - 2. Se K o r i n t e r. SeraMjmastix,
tekn. -farm. Se Mast i x. Serampore [serämpö’9].
Se Serampur. Serampur ’[serämpö’e], Serampore,
stad i brittisk-indiska prov. Bengalen,
distriktet Hugli, omkr. 20 km, n. om Calcutta.
49,594 inv. (1911). Jute- och pappersindustri.
Staden, som till 1845 var en dansk koloni, benämnd
Frederiksna-gor, är bekant som medelpunkt för den
af Carey grundlagda engelska baptistmissionen i
Indien. Seran, ö. Se C er a m. Serande, hamn.
Se Hagioi Saranta. Serang. 1. Stad Se Bantam.
- 2. Infödingarnas namn på Ceram (se d. o.).
Serao [-räå], M a til de, italiensk författarinna,
f. 7 mars 1856 i Påträs, dotter till en italienare
och en grekinna, blef gift med Eduardo Scarfoglio,
uppsatte med honom 1885 tidningen "Corriere di
Koma", men utgaf den i Neapel 1887-99 under titeln
"Corriere di Napoli". De redigerade äfven "Mattino",
och efter skilsmässan från sin make 1903 uppsatte
fru S. konkurrensbladet ’’ II giorno’’. Utom en mängd
talangfullt skrifna skisser och tidningsartiklar har
fru S. utgett romaner, t. ex. Il ventre di Napoli
(1884), Terno secco (1887), Trenia, per cento (1889),
II paese di Cuc-cagna (1891; "Luftslott", 1892),
alla ypperliga skildringar från Neapel; Cuore infermo
(1871), Dal vero (1879), Fantasia (1883), La virtu
di Checchina (1884), La conquista di Roma (1885),
Vita e avven-ture di Riccardo Joanna (1887), AlVerta
sentinella! (1889), Castigo (1893; "Straff", s. å.),
Uinfedele (1897), La ballerina (1899), Suor Giovanna
della Croce (1901), m. fl. Hennes berättarkonst
är liffull och naturlig, polemiska tendenser mot
samhälleliga brister saknas sällan, men få icke
öfverväldiga det faktiska iakttagelsematerialet. Hon
har en viss
misstro mot framtidsförhoppningar och har påverkats
af den franska naturalismen.
SerapéVon. Se Serapeum.
Serapeum (lat., plur. Serapéa; grek. Sera-peifon),
Serapis’ tempel (se S er apis). Ehuru S. i Alexandria,
där en gång stod bilden af Serapis (se d. o.),
af historiska skäl är viktigast af serapeerna, är
templet i Memfis i kulturhistoriskt hänseende det
märkvärdigaste. Där funnos många grekiska aktstycken
berörande skilda delar af Egyptens lif från 2:a
årh. f. Kr.; de ha ut-getts eller kommenterats
af Brunet de Presle och Révillout. Yäster om
detta tempel, vid Sakkara, finnes en gemensam
begrafningsplats för aflidna apistjurar, en 351
m. lång gång med grafkamrar på
Grafstele öfver en apistjnr (afliden under Ramses
II:s regering), ett bland fynden i Sakkara-serapeet.
ömse sidor (jfr fig.). 1851 lyckades Mariette finna
dessa grafvar med en stor mängd historiskt mycket
viktiga inskrifter - kistorna voro uppbrutna
och plundrade -, som nu mestadels förvaras i
Louvre. Fyndet har litterärt behandlats af Mariette
i bl. a. "Le sérapéum de Memphis" (1857-65). öfver
grafkammaren torde ha varit ett tempel. J- C.
Serapinum, farm. Se Sagapenum.
Serapion (grek. Ssoajricor). 1. Namn på 16
gammalkyrkliga personer, bland hvilka voro en biskop
i Antiokia omkr. 190-211 (skriftställare), en biskop
i Thmuis i Nedre Egypten omkr. 350, vän till eremiten
Antonius (några handskriftsfynd från honom gjorda),
en asket S. Sindonita, som är en af hjältarna i
den berömda "Historia Lausiaca" och som upplefde
märkvärdiga äfventyr på sina resor, och en biskop
af Heraklea, som kämpade på Chrysostomos’ sida och
störtades med dennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
