Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Serbien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har under en följd af år alltmer tillspetsat
förhållandena till Österrike. Dock är vägen till
den af Österrike bevakade Adriakusten längre
och besvärligare än vägen till Egeiska hafvets
kust. Från Belgrad till Ragusa är det minst 450
km. (via Valjevo, Sarajevo, Mostar), från Niš till
Skutari 400 km., utom att på den förra vägen fem,
på den senare tre besvärliga vattendelare måste
öfvergås. Däremot möter blott en vattendelare
för att utför Vardardalen komma till Saloniki,
hvilket ligger blott 360 km. från Niš, något öfver
200 km. från Skoplje och endast 65 km. från serbiska
gränsen. Saloniki är sålunda S:s naturliga hamn, icke
någon ort vid Adriatiska hafvet, ehuru hittills den
serbiska politiken sträfvat åt detta håll. Hittills
ha Save–Donau samt Moravadalarna helt behärskat
landets trafik och gjort det till ett genomgångsland
af stor betydelse för handeln mellan Egeiska hafvet
och Central-Europa. I än högre grad blir detta fallet
efter landvinsten 1913, som omfattar största delen af
Vardardalen, ty uppför denna och utför Morava går den
järnväg, som förenar Saloniki med Österrike-Ungerns
järnvägsnät. S:s läge har hittills tvungit det att
till största delen drifva handel med Österrike-Ungern
eller åtminstone öfver dessa länder. Af importen 1911,
som hade ett värde af nära 115,5 mill. dinarer, kommo
för 47,4 mill. från Österrike-Ungern och för 31,3
mill. från Tyskland, medan införseln från England var
blott 9,5 mill. Exporten går likaledes hufvudsakligen
till de båda först nämnda länderna. Dess totala
värde var 1911 nära 117 mill. dinarer, hvaraf till
Österrike-Ungern för 48,4 mill., till Tyskland
för nära 29 mill.; tredje rummet intog Turkiet
(nära 12 mill.). De förnämsta utförselvarorna äro
jordbruksalster (inklusive plommon), produkter af djur
och skogsartiklar (inalles 1911 för nära 104 mill.),
därefter metaller (9,7 mill.), samt textilarbeten
(mattor) och råvaror (2 mill.), medan införseln
hufvudsakligen utgöres af allehanda textil- och
metallvaror (31,4 mill.), maskiner och instrument
(12,3 mill.), kemiska preparat, hudar och skinn,
papper, glas, lyxartiklar etc.
Samfärdsmedel. Järnvägarna hade i dec. 1913 (således
inklusive det nyvunna området) en längd af 1,572
km. Viktigast är den ofvan nämnda Vardar–Moravabanan,
från hvilken vid Niš en bana går åt ö. till Bulgarien
(Konstantinopel). Den förgrenas i norra S. på två
linjer, den västra till Belgrad, den östra till
Smederevo, båda i förbindelse med Österrike-Ungerns
järnvägar. – Landsvägarna äro i regel mycket dåliga. –
Af segelbara floder finnes utom Save–Donau endast
en, nämligen nedre Drina, som är trafikabel 171
km. ofvanför dess utflöde i Donau. – Telegraflinjernas
längd var 1912 4,403 km.; dessutom funnos 3,752
km. telefonlinjer. – Postanstalternas antal var 1,556.
Myntenheten är sedan 1873 1 dinar (se d. o. 3). –
Metriska mått-, mål- och viktsystemet antogs 1875 och
är i bruk sedan 1883. – S:s vapen är på röd grund en
hvit, dubbelhöfdad krönt örn, som på bröstet bär i
rödt fält ett silfverkors med 4 halfmånar. – Om S:s
flagga se pl. till art. Flagga. – Nationalfärgerna
äro rödt, blått och hvitt. – Om S:s ordnar se d. o.,
sp. 838.
Författning och förvaltning. S. blef genom
Berlinkongressen 1878 ett suveränt furstendöme,
men proklamerades som konungarike 6 mars
1882. Den nu gällande författningen af 5 (18)
juni 1903 är ett nästan ordagrant aftryck af
författningen 2 jan. 1889 (22 dec. 1888). Enligt
denna är S. en konstitutionell monarki, ärftlig
enligt förstfödslorätt inom huset Kara-Georgevitj.
Konungen biträdes af en ministär af 8 ministrar
(utrikes-; finans-; inrikes-; krigs-; justitie-;
kult- och undervisnings-; handels-, jordbruks- och
industriministrarna samt ministern för offentliga
arbeten), af hvilka en är konseljpresident. De
äro både individuellt och kollektivt ansvariga
inför konungen och nationalförsamlingen. Det finnes
dessutom ett statsråd (sovjet), hvars 16 led. utses
för lifstiden till hälften af konungen, till hälften
af nationalförsamlingen och hvars uppgift är att
afgöra klagomål öfver intrång i enskildas rätt af
konungen eller ministrarna, att vara högsta instans
äfven i besvär af administrativ natur, bestämma
om expropriation till staten af enskild egendom,
att besluta om utbetalning af e. o. utgifter, som
äro uppförda i staten m. m. Nationalförsamlingen
(narodna skupsjtina) består af en kammare med ett
ombud för hvarje 4,500 skattebetalare (vid valen
1912 inalles 166), valda länsvis genom direkt och
sluten omröstning. Valrätt har hvarje serbisk man,
som fyllt 21 år och erlägger i direkt skatt minst 15
dinarer äfvensom myndiga medlemmar af en zadruga utan
hänsyn till skatt. Valbar är hvarje infödd serber
eller sedan minst 5 år naturaliserad utlänning,
som fyllt 30 år och betalar en direkt skatt af 30
dinarer samt kan läsa och skrifva. Statstjänstemän,
präster och borgmästare äro ej valbara. Valperioden
är 4 år. Ledamöterna ha 15 dinarer i dagtraktamente
jämte resekostnadsersättning. Detta är den normala
eller "lilla skupsjtinan". Men vissa frågor
af större vikt skola afgöras af en s. k. "stor
skupsjtina" (velika skupsjtina), bestående af
dubbelt så många ledamöter. Denna har att välja
konung, när ingen arfsberättigad prins finnes, och
förmyndare för omyndig konung, att fatta beslut om
författningsändringar samt om ändring af landets
gränser. Dessutom kan den af konungen sammankallas
för att besluta i frågor af utomordentlig vikt för
landet. För den lokala förvaltningen var S. före
1913 deladt i 18 län (okrusji, sing. okrug),
hvart och ett under en landshöfding (nasjalnik)
med underlydande ämbetspersonal; genom freden 1913
tillkommo 11 nya okrusji. Hvarje okrug delas i mindre
förvaltningsområden (srez) och dessa i kommuner. Som
organ för själfstyrelsen finnas i länen landsting,
som behandla ärenden rörande undervisning, industri,
samfärdsmedel, allmänna hälsovården, länets finanser
m. m., samt kommittéer och i hvarje srez ett råd och i
kommunen kommunalråd (12–20 för 2 år valda medlemmar)
och kommunalstämma (kommunens samtliga röstberättigade
medlemmar) under en ordf. (kmet l. knes), som äfven
är ordf. i kommunal-(freds-)domstolen, hvilken
väljes af kommunalrådet och afgör alla tvistemål
(utom arfstvister) rörande belopp under 200 dinarers
värde och äfven ringare brottmål. Det finnes blott
en appellationsdomstol (i Belgrad); där har äfven
kassationsdomstolen sitt säte. Hufvudstad är Belgrad.
Budgeten för 1914 upptog inkomster och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
