Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sesi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
215
Setskogen-Setälä
216
Setskogen, härad och socken i Akershus amt,
Norge, gränsar i s. till Smaalenene, i ö. till
Sverige. 184,52 kvkm. 833 inv. (1910). Många
små insjöar, hvaribland S et t en (11,29 kvkm.,
166 m. ö. h.) med aflopp till Hölandselven
i s. v. Sågverk. Se N o r g e, sp. 1382.
K. V. II.
Se’tte comuni [-möni], it. ("de sju kommunerna"). Se
Comuni.
Se’ttegast, Herm a n n, tysk författare i
landt-hushållning, f. 1819 i Königsberg, d. 19C8, var
först verksam som praktisk landtbrukare, studerade i
Berlin och Hohenheim och blef lärare och administratör
vid landtbruksakademien i Proskau, föreståndare för
landtbruksakademierna i Waldau 1858 och i Proskau 1863
samt var 1881-89 professor vid lantbruksinstitutet i
Berlin. Han gjorde sig mest känd på husdjurslärans
område, där han förfäktade betydelsen för afveln
af individualpotensen (den enskilda individens
förmåga att lämna sina egenskaper i arf åt
afkomman). Han författade Die individualpotenz
und die Menzel-Weckherlinsche schule der rassen
und konstanztheorie (1861), det till åtskilliga
europeiska språk öfversatta arbetet Die tierzucht
(1868; 5:e uppl. 1888) samt Die land-wirtschaft und
ihr betrieb (3 bd, 1875-79; 3:e uppl. 1885) m. fl.
(H. J. Dft.)
Settembrini, Luigi, italiensk litteraturhistoriker,
f. 1813 i Neapel, d. 1876 som professor i italiensk
litteratur där, blef 1849 som politisk förbrytare dömd
till lifstidsfängelse, men satt fängslad endast tio
år. S. utgaf den liffulla, men ensidiga Lezioni di
letteratura italiana (3 bd, 1867-72, många uppl.),
själfbiografien Ricordanze della mia vita (2 bd,
1876-80, många uppl.) m. m. Se biogr, af Torraca
(1877).
Setten. Se Sstskogen.
Setter [se’t’e], eng., zool. Se Hunden, sp. 1312.
Setterblad, Svante Gustaf Teodor, läkare, f. 5 maj
1838 i Ekby socken, Västergötland, blef student
i Uppsala 1858, med. kandidat 1866 och licentiat
1869 samt med. hedersdoktor där 1893. Han var sedan
1873 läkare vid krigsskolan på Karlberg, sedan 1882
bataljonsläkare vid Svea lifgarde samt blef 1894
regementsläkare vid Lif-gardet till häst och 1901
fördelningsläkare i fält-läkarkårens reserv. S. har
med förkärlek egnat sig åt otiatriken och såväl
vid den årliga militär-läkarkursen som äfven
vid särskilda för praktiserande läkare anordnade
kurser meddelat undervisning i denna specialitet.
(&. T-dt.)
Setterbo. Se Säterbo.
Setterqvist, Erik A d n l f, orgelbyggare,
f. 4 juli 1809 i Hallsberg, d. 13 april 1885 i
Örebro, idkade sin verksamhet som orgelbyggare
1835-57 i födelseorten, 1857-60 i Strängnäs (där
i kom-panjonskap med P. L. Åkerman) och därefter i
Örebro, där sonen G u s t a f A d o l f S. (f. 16
juni 1842, d. 3 jan. 1906) ingick som delegare i
firman, som fortsatts af den sistnämndes son Erik
Gustaf Gunnar S. (f. 19 okt. 1879). Set-terqvistska
orgelfabriken åtnjuter stort förtroende och har
sedan 1835 byggt öfver 400 orglar i skilda delar af
riket. Jfr N. P. Norlind, "Orgelns allmänna historia’
(1912)
Settersta. Se S ä te r st a.
Setting. Se S ä 11 i n g.
Settlement [se’tlmənt], eng. (af settle, fastställa;
anlägga nybygge), särskildt aftal eller förordnande
om arfsföljd (ang. Act of settlement se
under Act); nybygge, koloni; ett slags socialt
koloniföretag, som består däri, att akademiskt bildade
personer, såväl kvinnor som män, slå sig ned i en
storstads arbetarkvarter för att knyta personliga
vänskapsband med dessas inbyggare, lära känna deras
lefnadsvillkor, stödja dem i deras sträfvanden för
personlig och samhällelig lyftning samt bereda dem
tillfällen till undervisning och rekreation. Sådana
settlements, af hvilka det tidigaste, Toynbee
hall i Whitechapel i London, bildades 1884 af en
Oxfordstudent Arnold Toynbee, ha numera utvecklats
till stora arbetarbildningsanstalter, i hvilka
undervisning meddelas åt såväl barn och ungdom
som äldre personer, dels i teoretiska ämnen, dels
i praktiska sysslor, såsom olika arter af slöjd,
klädsömnad, huslig ekonomi m. m. Föreläsningar,
konserter och diskussioner anordnas. Ungdomsklubbarna
intaga en framstående plats i arbetet; likaså
verksamheten bland barnen. Sommarutflykter och
kolonivistelse anordnas genom settlementet. I allmänhet
betala deltagarna någon afgift; settlementet är ingen
välgörenhetsinrättning, men väl söker man på alla sätt
ta vara på förutsättningarna för inbördes hjälp. – I
London finns numera ett 50-tal settlements, i Förenta
staterna ett 100-tal. Det första tyska är Volksheim i
Hamburg, och i Sverige har rörelsen börjats genom den
i Stockholm 1912 af Natanael Beskow och Ebba Pauli
m. fl. i Vasastaden inrättade Birkagården; efter
samma linjer arbetar sedan 1914 settlementet Gårdabo
i Göteborg, i början ledt af Ingeborg Wikander.
Setúbal [-to’-] l. Setúval (fr. S:t Yves, eng. S:t
Ubes, sv. Sankt Ybes), stad i portugisiska distriktet
Lissabon (Estremadura), är beläget på norra stranden
af S.-viken, vid Sados mynning, 29 km. s. ö. om
Lissabon och vid en järnbana till Barréiro vid Tajo,
midt emot Lissabon. 30,346 inv. (1911). S. är en
af de förnämsta orterna för beredning och export
af särskildt i Skandinavien användt salt (S:t-Ybes
salt). Det drifver dessutom liflig handel med vin,
olja, sydfrukter, lök och fisk. Hamnen är stor och
försvaras af flera fort, men inloppet försvåras genom
sandbankar. Staden, som flera gånger varit kungligt
residens, bl. a. under Johan II (1481–95), blef vid
den stora jordbäfningen 1755 nästan fullkomligt
förstörd, men erbjuder nu en vacker anblick med sina
många vackra hus, kyrkor och öppna platser samt
sina härliga omgifningar. – Midtemot S. på andra
sidan viken upptäcktes 1814 ruiner (kallade Troia)
af en romersk byggnad och 1,600 romerska mynt,
härrörande från den romerska staden Cetobriga under
dess blomstringstid på 300-talet e. Kr. (J. F. N.)
Setubandha, dikt. Se M ä h ä r ä s t r i och R
fi-vanavaha.
Setukeser. Se Estniska språket och litteraturen,
sp. 957, och Mytologi, sp. 167.
Setuval [-to’-]. Se Setubal.
S. et Z., vid växtnamn förkortning för de tyske
naturforskarna P h. F. von Siebold och J. G. Zuccarini
(se Siebold 6).
Se;tälä, Emil Nestor, finsk språkforskare, f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
