Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sèvresporslin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
245
Seydel-Seymour
246
ler allt detta, men ej som en summa, utan som ett
helt, hvars centrum är Gud själf. Den är en total
gudsgemenskap, ett "lif i Gud, ur Gud och för Guds
skull". Det religionsfilosofiska gudsbegreppet
är ett annat än det metafysiska. Det gäller i
religionsfilosofien ej att teoretiskt spekulera
öfver alltings yttersta grund och det absolutas
begrepp, utan att fatta den verklighet, som kan
frälsa oss genom ett absolut underordnande af vårt
lif därunder. - En fullständig förteckning öfver S:s
skrifter är bifogad "Religionsphilosophie im umriss".
S-e.
Seydel [sa’]-], Max von, tysk rättslärd, f. 1846
i Germersheim, d. 1901 i München, där han sedan
1881 var professor i statsrätt, behandlade i
flera utförliga arbeten den bajerska stats-och
förvaltningsrätten samt bearbetade såväl Tyska
rikets statsrätt som den allmänna statsläran, därvid
häfdande de särskilda staternas själfständiga
statliga rättsställning. Därjämte deltog S. i
redaktionen af "Annalen des Deutschen reichs",
"Blätter fur administrative praxis" och "Kritische
vierteljahrsschrift". S. var äfven skald, under
pseudonymen Max Schlierbach (Gedichte, 1872,
2:a uppl. 1900; ny följd 1880, 2:a uppl. 1900).
KM-
Seydewitz Jsa’j-], Otto Theodor von, preussisk
politiker, f. 1818 i Gross-Badegast (An-halt), d. 1898
i Breslau, inträdde 1840 i preussisk statstjänst
och hade avancerat till "landes-hauptmann" i
Oberlausitz, då han 1867 invaldes i riksdagen,
af hvilken han var medlem 1867-84 och 1887-90. Som
ledare för dess konservativa parti spelade han en
visserligen ej framträdande, men dock inflytelserik
roll. 1879 var han riksdagens president. Sedan 1891
var han led. af preussiska herrehuset. 1879-94
var han öfverpresi-dent i Schlesien.
N. H-tz.
Seydlitz [sa’jd-], FredrichWilhelmvon, friherre,
preussisk kavallerigeneral, f. 1721 i Kalkar nära
Kleve, d. 7 nov. 1773 i Ohlau, tilldrog sig som ung
officer i andra schlesiska kriget
Fredrik II:s uppmärksamhet. Utnämnd till
kyras-siäröfverste 1755, bidrog S. vid Ko-lin (1757)
verksamt vid preussiska återtågets betäckning. Han
belönades omedelbart efteråt med utnämning till
generalmajor. Vid Ross-bach (s. å.) stod han i
spetsen för hela det preussiska kavalleriet och
af-gjorde genom snabba och glänsande anfall slagets
utgång. Dagen därpå blef han generallöjtnant. Af
afgörande betydelse blefvo likaledes hans insatser
vid Zorndorf och Hochkirch (1758). I slaget vid
Kunersdorf (1759) blef han svårt sårad och måste
söka en tids hvila. Men 1761 drog han åter i fält. -
Många berättelser finnas om S:s djärfhet och rådighet;
han var mycket popu-
lär inom armén och ansågs med rätta som sin tids
ypperste rytterianförare; i denna egenskap har
han få jämlikar i hela krigshistorien. - Efter
fredsslutet blef han generalinspektör för schlesiska
kavalleriet (1763) och general (1767). Hans högkvarter
i Ohlau betraktades som ett slags högskola för det
preussiska kavalleriet. En staty af S. restes 1784 i
Berlin. - Biogr, af Yarnhagen (1837) och Buxbaum (3
uppl. 1905). Jfr Bismarck, "Die königlich preussische
reiterei unter Friedrich dem grossen" (1837), och
Köhler, "S. in seiner bedeutung fiir die reiterei"
(1874). N H-tz.
Seydlitzpulver [sa’jd-], /arm. med. Se Fras-pulver.
Seyffert [sa’]-], Moritz, tysk skolman och klassisk
filolog, f. 1809 i Wittenberg, d. 1872 i Potsdam,
professor vid Joachimthalgymnasiet i Berlin 1846-71,
verkade reformerande på gymnasialundervisningen,
särskildt i fråga om latinsk grammatik och stilistik,
genom många i en mängd uppl. utgifna läroböcker. Han
ombesörjde utgif-ningen af Ellendts äfven för svenska
skolundervisningen betydelsefulla latinska grammatika
fr. o. m. 4:e uppl. och omarbetade småningom denna bok
(50:e uppl. 1906, ombesörjd af S:s son M. A. S. och
W. Fries). Själf sammanskref han bl. a. Palcestra
ciceroniana (1841; 8:e uppl. 1883), öfningar för
öfv. från ty. till lat., Progymnasmata (1859; 5:e
uppl. 1886), Hauptregeln der griechi-schen syntax
(1861; 29:e uppl. 1904; samt utgai skoluppl. af
latinska och grekiska författare. (J.C.)
Seymour [s^möa], namn på flera orter i nordamerikanska
unionen, bl. a. - 1. Stad i Indiana, vid Big blue
river. 6,305 inv. (1910). - 2. Stad i Connecticut,
vid Naugatuckfloden. 4,786 inv. (1910). Tillverkning
af metallvaror och papper. J- F. N.
Seymour [si’mö9], engelsk adelssläkt, som på
1200-talet omtalas i Monmouthshire och urspr, bar
det normandiska namnet S:tMaur. En Roger S. gifte
sig på 1300-talet med dottern och arfta-garinnan
till lord Beauchamp de Somerset, hvarigenom släkten
erhöll vidsträckta gods, särskildt i Somersetshire
och Devonshire. Politiskt framträdde inom släkten
först sir John S., som tillhörde Henrik VILs och
Henrik VIILs förtroendemän samt hade väsentlig
andel i undertryckandet af 1497 års resning i
Cornwall. Hans äldste son, protektorn Edward S. (se
S. 1), blef 1537 earl af H e r t f o r d och 1547
l:e hertig af Somerset, men i samband med hans
afrätt-ning gick släkten förlustig titlarna genom
parlamentsbeslut. Earltiteln af Hertford återgafs 1559
hans äldste son i andra giftet (se S. 4), och dennes
sonson (se S. 5) blef 1640 markis af Hertford och
1660 2:e hertig af Somerset. Charles S., 6:e hertig
af Somerset (f. 1662, d. 1748), för sin högdragenhet
kallad "den stolte hertigen", stod högt i gunst
hos drottning Anna, bidrog 1711 till Marlboroughs
störtande och hade 1714 betydlig andel i tryggandet af
Hannoverska husets tronföljdsrätt vid Annas död. Med
hans son utslocknade 1750 den yngre ättgrenen, och
hertigvärdigheten öfvergick då till lordprotektorns
ättlingar i dennes första äktenskap, hvilka urspr,
åsidosatts till följd af protektorns första hustrus
äktenskapsbrott. Till denna äldre linje, hvars
hufvudman sedan 1611 innehade baronetvärdighet,
hörde sir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
