Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Shelley ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Sherman-Sherry
skarpsinnig och inga mödor eller faror skyende
yrkesdetektiv.
Sherman [j§’mon]. 1. Stad i nordamerikanska
staten Texas, 117 km. n. om Dallas. 12,412
inv. (1910). Järnvägsknut i en rik bomulls- och
sädes-trakt. Flera colleges, maskinfabriker, kvarnar,
handel med bomull. - 2. Ort i staten Wyoming, där
Union-Pacific-banan når sin största höjd ö. h. (2,513
m.). l
o. 2. J-F. N.
Sherman [j^mon]. 1. Roger S., nordamerikansk
politiker, f. 1721 i Newton, Massachusetts, d. 1793
i New Haven, blef 1754 advokat i Connecticut,
var 1766-89 medlem af staten Connecticuts högsta
domstol samt 1774-81 och 1783-84 delegerad för
Connecticut vid kontinentala kongressen. Han satt i
den kommitté, som utarbetade förslaget till 1776 års
oafhängighetsförklaring samt spelade på konventet i
Philadelphia 1787 en förmedlande roll mellan de små
och de stora staternas ombud vid unionsförfattningens
utarbetande. S. bidrog äfven väsentligt att skaffa
staten Connecticuts ratifikation på författningen,
och 1789 -93 företrädde han sin hemtrakt i
unionskongressens representanthus. Jfr H. Boutell,
"Life of Roger S." (1396).
2. William Tecumseh S., nordamerikansk general,
f. 8 febr. 1820 i Lancaster, Ohio, d. 14 febr. 1891 i
New York, tillhörde en annan gren af samma släkt som
S. l, genomgick krigsskolan i Westpoint, deltog som
ung officer i kriget mot Mexico och tog 1853 afsked
från armén för att egna sig åt bankverksamhet. 1859
öfvertog han ledningen af staten Louisianas
nyupprättade militärakademi. Vid inbördeskrigets
utbrott 1861 erbjöd han unions-regeringen sina
tjänster, fick befäl öfver ett infanteriregemente och
deltog som brigadchef i första slaget vid Bull Run (21
juli s. å.). Som brigadgeneral vid de frivillige stred
han därefter i Kentucky, befordrades till generalmajor
till lön för sin tapperhet i slaget vid Shiloh
(6 april 1862), deltog med utmärkelse i striderna
kring Vicksburg, blef juli 1863 brigadgeneral i
unionsarmén och deltog som chef för Tennesseearmén i
slaget vid Chattanooga (22-25 nov. s. å.). När Grant
mars 1864 fick högsta befälet öfver nordstaternas
arméer, anförtrodde han åt S. befälet Öfver hela
Mississippiarmén, och med dennes hufvudstyrka företog
då S. (maj s. å.) sitt berömda fälttåg i Georgia. Han
eröfrade efter häftiga strider med sydstatsgeneralen
Johnston (6 sept.) Atlanta och företog därpå
med 60,000 utvalda män sin marsch mot hafvet,
genomtågade Georgia och nådde 22 dec. hamnstaden
Savannah. Därefter tågade han norrut (jan. 1865)
genom Syd-Carolina och Nord-Carolina, nådde 13 april
sistnämnda stats hufvudstad Raleigh, dref Johnstons
armé framför sig och tvang denna att kapitulera vid
Durham station i Nord-Carolina (26 april).
Efter krigets slut blef han befälhafvare i
västern, befordrades 1866 till generallöjtnant
och erhöll 1869, då Grant blef president, efter
denne öfver-befälet öfver unionens stridskrafter
med generals rang. 1883 tog han afsked från aktiv
tjänst. S. anses som en af de genialaste fältherrarna
under inbördeskriget. Ryttarstatyer öfver S. ha
rests 1903 i New York och Washington. - S. utgaf
1875 Memoirs (2 bd, ny uppl. 1888-89), Rachel Sherman
Thorndyke The S. letters (brefväxling med brodern John
S., 2 bd, 1894) och M. A. De Wolfe Howe Home letters
of general S. (1909). Jfr Headley, "Life and military
career of S." (1865), S. M. Bowman och R. B. Irwin,
"S. and his cam-paigns" (s. å.) samt biografier öfver
S. af W. Fletcher Johnson (1851), M. F. Force (1899)
och E. Robins (1905).
3. John S., den föregåendes broder,
nordamerikansk statsman, f. 10 maj
1823 i Lancaster, Ohio, d. 22 okt.
1900 i Washington, blef 1844 advokat i
Mansfield, Ohio, slöt sig i politiken till
whigpartiets konservativa fraktion, valdes 1864
till medlem af kongressen som motståndare till
Kansas-Nebraska-billen (se d. o.), deltog ofta
i representanthusets debatter i slaf-frågan och
ledde 1856 undersökningen om oroligheterna i Kansas.
1861 blef han senator och 1867 ordf. i senatens
finansutskott. På denna inflytelserika post tog
S. ledande andel i penningväsendets rekonstruktion
efter inbördeskriget, var den egentlige upphofsmannen
till 1875 års lag om speciebetal-ningens
återupptagande och genomgick som finansminister i
Hayes’ kabinett (1877-81) med sin skicklighet
denna svåra finansoperation. 1881 valdes S. ånyo
till senator för Ohio och satt kvar i senaten till
1897. Såväl 1880 och 1884 som 1883 var han påtänkt
till republikansk presidentkandidat, men vann ej
erforderligt stöd på partikonventen. Som ordf. i
senatens utrikesutskott intog han emellertid en mycket
inflytelserik ställning. Han lånade 1890 sitt namn
och sitt inflytande åt lagförslaget om inköp af
silfver för visst belopp i månaden (den s. k.
Sh er manlag en), hvilken omtvistade åtgärd han
accepterade som ett kompromissförfarande för att undgå
fullständigt fri silfver-utmyntning. Denna lag
skadade emellertid betydligt hans förut obestridda
anseende som god finansman. Mars 1897-april 1898 var
S. finansminister i Mc Kinleys kabinett. S. utgaf
en volym Selected speeches (1879) och det
själf biografiska arbetet Recollections of förty
years in the house, senate and cabinet (1895).
Rachel Sherman Thorndyke har utgett hans brefväxling
med brodern W. T. S. (The S. letters-, 2 bd, 1894).
Biogr, öfver S. af Bronson (2:a uppl. 1888) och
T. E. Burton (1906).
4. JamesSchoolcraftS., nordamerikansk politiker,
f. 24 okt. 1855 i Utica, stöten New York, blef
1880 advokat i sin födelsestad, var 1884-85 dess
borgmästare samt 1887-91 och 1893-1909 medlem af
kongressens representanthus. Han har inom den
republikanska partiorganisationen för-värfvat
en inflytelserik ställning och var 1909-13 Förenta
staternas vicepresident. l-4. V. S-g,
Shermanlagen [järnen-]. Se Nord-Amerikas förenta
stater, sp. 1231, och Sherman 3.
Sherry [}e’ri]. Se Spanska viner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
