- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
303-304

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sherrycobbler ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Shop [ʃå’p], eng., handelsbod, butik, krambod. Bland
svenska arbetare i Norrland o. s. v. nyttjas uttrycket
"ölshop". – Shopping, "go shopping", gå omkring i
butiker och rota igenom varorna (på fruntimmersmaner),
alltför ofta utan att köpa någonting.

Sho’rea Roxb., bot., växtsläkte af
fam. Dipterocarpaceæ, hvars 87 arter äro stora,
ofta sällskapligt växande träd i Syd-Asien
med mörk kärnved, oftast glatta och glänsande,
läderartade, hela och helbräddade blad och blommor
i rikblommiga vippor af ensidiga ax. Frukten
omslutes af foderflikarnas nedre del. Af
fruktens vingar (de utvuxna foderflikarna) äro
3 större än de öfriga. S. robusta, salträdet,
är näst tekträdet det viktigaste skogsträdet i
Främre Indien. Det fasta och varaktiga virket
utgör här, särskildt på Gangesslätten och i
Bengalen, det viktigaste byggnadsvirket. Trädet
lämnar äfven ett värdefullt harts. Ett vackert,
varaktigt virke erhålles äfven af S. obtusa,
burmanernas thitya. S. Wiesneri på Sumatra
är moderväxten till dammarharts. Äfven andra arter
lämna värdefullt virke, harts och olja (ur fröna).
G. L-m.

Shoreditch [ʃå͡ə’ditʃ], en af Londons metropolitan
boroughs (se London, sp. 1046), belägen mellan
Finsbury och Bethnal Green. 266 har. 111,390
inv. (1911). Det är ett fattigt och trångbyggdt
område, bebodt företrädesvis af handtverkare.

Shoreham by sea [ʃå͡ə’rəm ba͡ı sī’] 1. New
Shoreham
, stadsliknande samhälle (urban
district
) i engelska grefsk. West-Sussex,
vid Adurs utlopp i Engelska kanalen. 5,731
inv. (1911). Skeppsvarf. Ostronfiske. Betydande
handel, företrädesvis med trä. 1,5 km. nordligare
ligger byn Old-S., med en gammal normandisk kyrka.
(J. F. N.)

Shorncliffe camp [ʃå’nklif kä’mp], eng. Se Hythe.

Short [Jå’t], James, engelsk optiker, f. 10 juni
1710 i Edinburgh, d. 14 juni 1768 i Newington Butts
vid London, erhöll efter studier i matematik och
mekanik filosofisk doktorsgrad i Edinburgh, blef 1737
medlem af Royal society och vann stort anseende och
betydlig förmögenhet genom konstruktion af kikare,
spegelteleskop o. d. Bland S:s många skrifter märkas
iakttagelser öfver planeterna Merkurius och Venus samt
A method of working the object-glasses of refracting
telescopes truly spherical
(postumt 1769). 1757 blef
han led. af Sv. vet. akad.

Short-dated securities [jå’t-déitid sikjö’oritis],
eng. Se Skattkammarväxel.

Shorthand [jå’thänd], eng. Se Longhand.

Shorthouse [jå’tha1is], Joseph Henry, engelsk
författare, f. 1834 i Birmingham, d. 1903 i Edgbaston,
utgaf sitt första arbete, den historiska romanen
John Inglesant, 1881 och vann därmed ett visst
rykte som en novellist med allvarligt uppsåt och
religiöst filosofisk läggning. Hans senare verk (The
little schoolmaster Mark
, 1883, Sir Percival, 1886,
m. fl.) ökade emellertid ej hans reputation. Hans änka
offentliggjorde 1905 S:s "Life, letters and literary
remains" (2 bd).

Short story [ʃå’t stå’əri], eng., kort berättelse;
termen nyttjas numera allmänt för att beteckna
en modern art af novell, som af denna har
upptagit sammanträngdheten och af romanen
själsutvecklingen. Den är särskildt amerikanernas
älsklingsform. Se Ch. R. Barrett, "Short story
writing" (1900), Brander Mathews, "The philosophy of
the short story" (1901), Essenwein, "How to write
the short story" (1908), G. Gerwy, "The art of the
short story" (1909), och Barry Pain, "The short story"
(1915). R-n B.

Short ton [jå’t ta’n], eng. Se
Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1198.

Shoshoner [jåujåu^ner], en indianstam’ i
Nord-Amerika. Se Indianer, sp. 496.

Shoshone river [Jäujäu^i ri’v8]. Se Snake river.

Shoshong [ʃəʃå’ŋ], förr bamangvatostammens bland
betsjuanerna hufvudstation, belägen i nuv. brittiska
protektoratet Betsjuanaland, på gränsen till
Kalahariöknen vid en intermittent biflod till Limpopo,
var mötesplats för handelsvägarna från n och s. och
af betydande vikt för tidigare forskningsresande
och köpmän i södra Central-Afrika samt tidigt
missionsstation samt hade 1885 20–30 tusen inv.,
hvaraf ett 20-tal européer, men omkr. 1890 flyttade
bamangvatostammens höfding Khama, på grund af
vattenbrist, från S. till Palapye (80 km. n. ö. om
S.) och senare till Serowe, n. v. om Palapye, och
S. hade för några år sedan endast omkr. 800 inv.
Wbg.

Shotoku-diashi [ja-]. Se bd XII, sp. 1448.

Shotts [jå;ts], Shotts Iron works,
kommun (civil parish) i östra delen
af skotska grefsk. Lanark. 18,433
inv. (1911). Järngrufvor och järnverk.
J. F. N

Shrapnel [jrä’pnl], eng., artill., granatkartesch
(se d. o.), så kallad efter uppfinnaren, engelske
öfversten sir Henry Shrapnel (f. 1761, d. 1842).

Shreveport [ʃrī’vpåt], stad i
nordamerikanska staten Louisiana, vid Red
river och Texas–Pacific-järnvägen. 28,015
inv. (1910). Fabriker för bomullsfröolja och
maskiner, betydlig handel med bomull, ull,
boskap, hudar, talg m. m. Ångbåtsförbindelse
med New Orleans på den segelbara Red river.
J. F. N.

Shrewsbury [ʃrō’sbəri], hufvudstad i engelska
grefsk. Shropshire, vid floden Severn
och North-Western- m. fl. järnvägar. 29,389
inv. (1911). Öfver floden leda fyra broar. Gatorna
äro oregelbundna, men erbjuda ett pittoreskt utseende
genom sin rikedom på gamla korsvirkeshus. Delar
af stadens forna murar kvarstå ännu äfvensom
af ett slott och ett kloster, uppförda på
1000-talet. Anmärkningsvärda byggnader äro bl. a. tre
kyrkor i normandisk stil, från 900- och 1000-talen,
den af Edvard VI 1551 inrättade latinskolan och ett
vackert rådhus från 1500-talet, en saluhall från
1595 m. fl. Sydväst om staden ligger en storartad
park. S. är säte för en katolsk biskop och har en
ny katolsk katedral, bibliotek och museum. Dess
industri omfattar järngjuteri, garfveri, glasmåleri
samt tillverkning af landtbruksredskap. Liflig handel
med landtmannaprodukter m. m. – Staden, urspr. kallad
Pengwerne, grundlades på 400-talet och var säte för
furstarna af Powis. Under namn af Scrobbesbyrig var
den under sachsarnas välde högst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free