Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sherrycobbler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Shinran [jin-], japansk sektstiftare. Se bd XII,
sp. 1459.
Shin-to, den inhemska japanska religionen.
Se Japan, sp. 1270.
Shiou, nomadstam i Burma. Se Hiou.
Shipley [ji’pli], stadsliknande
samhälle i engelska grefsk. York, West
Riding, vid Aire samt vid Midland- och
Bradford-S.-banorna. 27,706 inv. (1911). Ylleindustri.
. (J. F. N.)
Shire [ji;9], eng. namnform för Schire (se d. o.).
Shire [jäYe, i sammans, -jir; troligen af
angls. sciran, dela], benämning på de distrikt,
i hvilka England ur politisk synpunkt från den
angelsaxiska tiden varit indeladt. Shire, hvilket ord
fogas vid egennamnen, t. ex. Oxfordshire, motsvarar
numera fullkomligt begreppet county (se d. o.),
grefskap; dock brukas i några få fall ordet shire om
mindre distrikt inom ett county (t. ex. Richmondshire
i grefsk. Yorkshire). (V. S-g.)
Shirehäst [jäi’a-], veter., kallas en engelsk
hästras, som leder sitt ursprung från redan
under medeltiden för afvel af tunga stridshästar
importerade flandriska hästar. Rasen har sedermera
utvecklats till en arbetshäst af tyngsta slag med
en vikt af 900-1,000 kg. Shirehästen är synnerligen
kraftigt byggd, djup, bred och muskulös med låga,
starka ben och goda rörelser. Karakteristiskt är
ett långt och smalt hufvud med oftast något böjd
profil (ramskopf), stora, tätt stående öron, lång,
välformad hals och särskildt riklig hårbeklädnad på
extremiteterna af långt, silkesmjukt hår, som sträcker
sig från knä och has ända till marken. Färgen var
förr allmänt svart, men numera förekomma äfven andra
färger, ehuru de ljusare, fux och skimmel, ej äro
omtyckta. Shirehästens egentliga hemort är mellersta
England, och afvelsledningen handhas af en 1878
bildad förening, The english Cart horse society, sedan
1884 kallad Shire horse society. E. T. N.
Shirley [jä’li], förr stad i engelska
grefsk. Hampshire (25,547 inv. 1901),
nu inkorporerad i Southampton.
J. F. N.
Shirley [J9;li], James, engelsk skådespelsförfattare,
f. 1596 i London, d. 1666, var ett par år
skollärare, men egnade sig sedermera uteslutande
åt litteraturen. S. skref förutom mindre dikter
39 teaterstycken, hufvudsakligen komedier (utg. af
Gifford och Dyce 1833, af Gosse 1886), hvilka utmärkas
för fyndighet, teknisk färdighet, regelbunden
versbyggnad och ett språk, som är besläktadt med
de store engelske dramatikernas. Mest bekanta äro
The lady of pleasure (tr. 1637), The young admirall
(s. å.), The gratefull servant (1630), The traitor
(1635) och The doubtfull heir (1652). Se biogr,
af Schipper 1911. E. B-n.
Shirting [j^tig; svenskt utt. jö’rting], eng.,
"skjorttyg", ett slags tämligen tät, tvåskaftad
bomullsväfnad, finare än madapolam. Det används till
foder, skjortor m. m.
Shitchi-to [ʃi-; "Sjuöarna"], namn på två japanska
ögrupper. 1. En ögrupp s. v. om Kiushiu, af
P. F. v. Siebold kallade Linschotens öar, mellan
28° 47’ 30" (ön Yoko-shima) och 30° n. br. (ön
Kuchi-no-shima). De särskilda öarna ha många namn:
japanska, engelska, franska, men äro ej mycket
kända. De äro af vulkaniskt ursprung, några äro ännu
verksamma vulkaner, och af betydande höjd.
Så når den största, Naka-no-shima,
1,036 m. De äro ofruktbara och så godt som obebodda;
endast några förvisade brottslingar bo på dem. –
Öarna ha upptäckts af portugiser, ovisst när, men de
äro inlagda på Ortelius’ karta (1570). De passerades
senare af M. Vries (1643) samt af franska skeppet
"Saint Antoine" 1709. – Namnet Linschotens öar, som nu
upptagits på de engelska amiralitetskartorna och på de
flesta moderna kartor, saknar alla objektiva skäl för
sig. Se E. W. Dahlgren, "De franska sjöfärderna till
Söderhafvet" (1900). – 2. En annan ögrupp ligger s. om
Hondo, n. om Bowinöarna. De äro ännu obetydligare
än de föregående, möjligen först sedda af spanjoren
F. de Guale 1582, sedan kringseglade af Quast och
Tasman 1639. J. F. N.
Shitkov [Ji’t-], B. M. Se Zjitkov.
Shitomir [ji-], en namnform för Zjitomir
(se d. o.).
Shiubun [ʃio-], Soga, japansk målare, lefde i
början af 1400-talet, var lärjunge af Josetsu –
grundläggaren af den betydande målarskolan i templet
Sohokuji i Kyoto – och blef en ansedd skolchef. Hans
behagliga figurmålningar samt bredt och djärft hållna
landskap vunno berömmelse. Se Japansk konst, sp. 1293.
Shiva [ji-], en transkriptionsform för Çiva (se
d. o.).
Shivogama [ji-], hamn. Se Sendai.
Shizoku [ji-], ett stånd i Japan (se d. o., sp. 1271).
Shizuoka [ʃi-], Shidzuoka, hamnstad på japanska
ön Hondo, belägen på dess sydöstra kust vid
Surugaviken. 53,614 inv. (1908). S. är ryktbart
som den siste shogunens residens, sedan han (1868)
tvungits afstå från sin makt. J. F. N.
Sho [ja], japanskt rymdmått. Se Japan, sp. 1279.
Shoa [jåa], engelsk namnform för Schoa (se d. o.).
Shoal bay [jåu’l béY], eng. Se Clarence 1.
Shock [jå’k], eng., stöt, chock (se d. o.); förlamande
verkan af en plötslig kropps- eller själs-skakning.
– Shocking, anstötlig, nervskakande.
Shoddy [jå’di], eng., försvenskadt schoddy. Se
Konstull. Äfven om det hit hänvisade extraktull
se Konstull.
Shoeburyness [jö’borines], udde i engelska
grefsk. Essex vid Thames’ mynning och på dess norra
strand. Därvid ett fort och en artilleriskjutskola.
J. F. N.
Shogun [ja-], jap., general, riksfältherre. Se bd XII,
sp. 1454 o. f.
Sholapur [ʃåuləpō’ə]. 1. Distrikt i Centraldivisionen
af brittisk-indiska presidentskapet Bombay, vid
gränsen till Haidarabad. 11,800 kvkm. 768,330
inv. (1911). Utom de lågbergiga norra och östra
delarna är landet en naken trädlös slätt, ofta utsatt
för långvarig torka, hvilket man sökt afhjälpa genom
kanaler och reservoarer. – 2. Hufvudstad i nämnda
distrikt, vid järnvägen Bombay–Madras. 61,345
inv. (1911). Före 1877 militärstation, har
S. ett stort fort, en muhammedansk anläggning
från 1300–1600-talen. Stora bomullsfabriker.
1 o. 2. J. F. N.
Shoop’s återställare. Se Hemliga medel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
