Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Siam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ljusterö socken, belägen v. om Norra Ljusterö snedt
emot östanå.
Siatista, stad i det från Turkiet 1913 vunna nya
grekiska nomos Kosani, i Vistritsadalen. Omkr. 7,000
inv. Säte för en grekisk ärkebiskop. Vinodling
J. F. N.
Sibambe, stad. Se Sibombe.
Sibawaihi, Amr bin Osman, arabisk grammatiker,
f. i Persien, d. omkr. 796 i närheten af Schiraz
vid några och fyrtio års ålder, studerade i Basra
och begaf sig sedan till de abbasidiske kalifernas
hof i Bagdad, som han dock snart måste lämna till
följd af en strid med den kufiske grammatikern
Kisai. S:s omfångsrika arbete el-Kitub (Boken)
är den första systematiska framställningen af de
basriske grammatikernas teorier om arabiska språkets
grammatik och har alltid åtnjutit mycket stort
anseende i Orienten, ehuru framställningen ofta är
ganska dunkel och svårfattlig. Dels erbjöd nämligen
ämnet i sig själft åtskilliga svårigheter, dels
använde S. ett språk, arabiskan, som icke var hans
modersmål. Hans efterföljare ha utvecklat hans system
till större klarhet, men i sak ha de ej haft mycket
att tillägga. Se vidare Arabiska litteraturen,
sp. 1279. K. V. Z.
Sibb., vid djurnamn förkortning för skotske
naturforskaren sir Robert Sibbald, f. 1641,
d. 1722.
Sibbaid [si’bold]. Se Sibb.
Sibbaldia procumbens L., Fjällklöfver,
bot., en i fjälltrakterna på grusig mark allmänt
växande liten ört, som tillhör fam. Rosaceæ,
underfam. Rosoideæ. Stjälkarna äro uppstigande,
tilltryckta, kort styfhåriga, bladen trefingrade,
blommorna små, gula, gyttrade i knippen i grenarnas
toppar. Från Potentilla skiljer sig släktet Sibbaldia
genom det ringa antalet (5-10) ståndare och pistiller.
O. T. S. (G. L-m.)
Sibbarp. 1. Socken i Hallands län, Faurås härad. 4,987
har. 989 inv. (1915). S. bildar med Dagsås ett
pastorat i Göteborgs stift, Falkenbergs kontrakt.
– 2. By i Osby socken, Kristianstads län, vid Osbysjön,
Helgeån och Södra stambanan. Vid byn utkämpades 28
sept. 1657 mellan 110 svenskar under öfverste Sven
Ranck och omkr. 2,000 göingar under Knud Ulfeld
den sista striden i Skåne, medan denna provins ännu
tillhörde Danmark. Ulfeld stupade, men Ranck måste,
sedan han förlorat halfva sin styrka, draga sig
tillbaka öfver Helgeån. På platsen för striden har
1911 af "män och kvinnor från Göinge" rests en större
minnessten, som aftäcktes på årsdagen för striden. På
en höjd strax s. om Helgeåns utlopp i Osbysjön mellan
S:s och Hasslaröds byar, uppfördes sannolikt först
under Karl XI:s krig med Danmark 1676-79 S:s skans,
äfven kallad Hasslaröds skans, som en fast stödpunkt
för betvingandet af snapphanarna i dessa nejder, i
likhet med Hönjarums skans (se d. o.). S. spelade
i öfrigt ej någon roll. under kriget och lämnades
efter detsamma åt sitt öde. Ännu synas dock betydliga
lämningar efter skansen, hvarför platsen för denna
jämte omgifvande vackra bokskog i juni 1916 af
Skånes naturskyddsförening inköpts som naturpark.
2. L. W:son M.
Sibbern, norsk, urspr, holsteinsk, familj.
– Se H. J. Huitfeldt-Kaas, "Efterretninger
om familien S." (1890).
1. Valentin Christian Vilhelm S., norsk
statsman, f. 9 sept. 1779 på familjens stamgods
Vernekloster, Rygge härad, Smaalenenes
amt, d. 1 jan. 1853 på Carlberg, Rygge härad,
blef officer 1796, tog juridisk ämbetsexamen 1801
och avancerade till major 1812. Han representerade
Akershusiska jägarkåren i riksförsamlingen på
Eidsvold 1814 och ansågs där tillhöra grefve Wedels
unionsvänliga parti, deltog senare under året i
urtima stortinget och var medlem af den kommitté,
som underhandlade med de svenske kommissarierna. S.
lämnade s. å. militärtjänsten och var 1814-30 amtman
i Smaalenenes amt, sedan 1822 därjämte stiftsamtman i
Akershus amt. Han deltog i alla storting ända till
1824 och var president från 1818 i såväl stortinget
som lagtinget, led. af riksrätten 1815-16 och
(som president) 1821 mot grefve Wedel. 8 nov.
1830-30 april 1850 var S. statsråd. Flera gånger
hade statsministerposten i norska regeringens
statsrådsafdelning i Stockholm erbjudits
honom, men han afböjde; 1852 var han
dock under Oskar I:s utländska resa norsk
medlem af interimsregeringen. S:s dagbok från
riksförsamlingen på Eidsvold 1814 är tryckt i
"Norsk historisk tidsskrift" (ser. 1, bd 1, 1871).
2. Georg Christian S., den föregåendes son,
diplomat, statsminister, f. 29 mars 1816 på
Vernekloster, d. där 5 okt. 1901, juris kandidat
1837, sekreterare i Utrikesdepartementet i Stockholm
1838, legationssekreterare 1842-50, chargé d’affaires
1850, ministerresident 1854 i Washington, sekreterare
hos kronprins Karl som vicekonung i Norge 1856,
medlem af interimsregeringen 1857, statsminister
och (som sådan) medlem af norska statsrådsaf
delningen i Stockholm från 16 dec. 1858
till 30 nov. 1861, då han tog afsked i följd af den
genom striden om Riksaktens revision framkallade
krisen. Han återvände dock redan 17 dec. s. å.
till sin post, på hvilken han kvarstannade
till 9 okt. 1871, då han tog afsked på grund af,
att k. propositionen om det af 2:a unionskommittén
(1865-67) utarbetade unionsförslaget kort förut
hade lidit ett öfverväldigande nederlag i
stortinget. 1878-84 var han de förenade rikenas
envoyé i Paris. Vid Fr. Stängs afgång 4 okt. 1880
erbjöds S. att bli hans efterträdare, men han vägrade.
S. har efterlämnat ännu (1916) ej tillgängliga
dagböcker och anteckningar. 1-2. K. V. H.
Sibbern, Frederik Kristian, dansk filosof, f. 18 juli
1785 i Köpenhamn, d. 16 dec. 1872, blef student 1802,
kastade sig därefter öfver rättsvetenskapen, blef 1810
juris kandidat, men idkade därjämte filosofiska och
matematiska studier samt blef filos, doktor 1811. Då
N. Treschow 1811 lämnade sin filosofiska professur,
föreslog han S. till sin efterträdare. Innan
S. mottog platsen (1813), gjorde han en tvåårig
resa i Tyskland, där han blef bekant med Fichte,
Schleiermacher och Steffens samt starkt påverkades
af den sistnämnde. Utan att sluta sig till eller
själf utbilda något afslutadt system upptog han i
sin lifsbetraktelse med hänförelse den spekulativa
idealismens grundtanke. Men hans lefvande känsla för
allt mänskligt och hans stora intresse för natur och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
