- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
359-360

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sickingia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sidafläsning, artill., kallades vid användning af
äldre riktinstrument det strecktal, som aflästes å
tvärarmen och angaf siktets ställning å densamma. Jfr
Riktmedel, sp. 404. G. af Wdt.

Sidama, folkstam. Se Enarea.

Sida-medvind, sjöv. Se Låringsvind.

Sidarios-inskriften. Se Lyciska språket,
sp. 31.

Siddha (sanskr., eg. fullkomlig), relig., är i
hinduismen namn på en viss klass af gudaartade
väsen, som tros förefinnas mellan himmelen och jorden
(bhuvarloka; se Jaina, sp. 1175). De äro inom en
världstidrymd (kalpa) odödliga och i besittning af
stor renhet och öfvernaturliga egenskaper. De sägas
till antalet vara 88,000. Senare sammanblandas de
med Sadhya (se d. o.). K. F. J.

Siddhanta (sanskr., eg. fulländning, sedan
vetenskapligt system i allmänhet) är i Indien
namn på olika litteraturarter. 1. Allmänt namn
på verk af matematiskt eller astronomiskt
innehåll, särskildt af mera vetenskaplig
hållning efter 250 af vår tidräkning, nämligen
Paitamaha-, Surya- (öfv. af Whitney och Burgess,
1860), Vasistha-Romaka- (d. v. s. romersk) och
Pauliça-siddhanta, hvilka ligga till grund för
arbeten af de mest berömde indiske astronomerna,
såsom Aryabhata, som lefde omkr. 476 (Aryabhatiya,
utg. af Kern 1874), Varahamihira, 505-587
(Brhatsamhita och Yogayatra, utg. och öfv. af
Kern), Brahma-gupta, som afslutade sitt arbete
Brahma-Siddhanta 628, Bhatta Utpala, under
900-talet, berömd kommentator af Varahamihira,
Bhaskara Accharya, f. 1114, som afslutade sitt stora
sammanfattande astronomiska verk Siddhanta-çiromani
1150 (utg. o. öfv. i "Bibliotheca indica"). –. 2. Namn
på jainasektens samling af kanoniska skrifter (se
Jaina, sp. 1176). K. F. J.

Siddhantakaumudi (eg. fulländnings-lotus), språkv.,
ett nationalindiskt grammatiskt arbete från 1600-talet
af Bhattoji Diksita, hvaraf Laghukaumudi (se d. o.,
där 1300-talet är tryckfel i st. f. 1600-talet)
är ett utdrag. Arbetet rör sig med ett med Paninis
konkurrerande enklare system. Bland upplagor
märkes Calcutta-editionen 1811 (se Gildemeister,
"Bibliothecæ sanscr. spec." n. 245). – Bland
senare omkr. ett 20-tal editioner kunna nämnas
sådana af Táráanátha Tarkaváchaspati (1870-71),
D. K. Sh. Gadgil och V. L. Sh. Pansikar (3:e
uppl. 1904), Anandasrama-editionen (Anandasrama
Sanskrit Series n. 43, 1901). Jfr Colebrooke,
"Essays" II, 44, A. C. Burnell, "On the
Aindra school of sanskrit grammarians" (1876).
K. F. J.

Siddim (hebr., jämnt fält, slätt), Siddimsdalen,
omtalas i 1 Mos. 14 som benämning på den dal,
i eller vid hvilken städerna Sodom, Gomorra,
Adma, Seboim och Bela-Soar lågo och på hvilkas plats
till följd af Sodoms katastrof Döda hafvet eller
rättare dess grunda södra del uppstod. Den var full af
jordbecksgropar. På andra ställen (1 Mos. 13: 10 ff.,
19: 17, 25, 28, 29) kallas detta område Jordanslätten
l. Slätten.

Siddons [si’dons], Sarah, född Kemble (syster till
de berömde skådespelarna John Philip och Charles
Kemble, se d. o.), Englands största skådespelerska,
f. 5 juli 1755 i Wales, d. 8 juni 1831 i London,
tjänstgjorde på tiljan redan i barndomen

illustration placeholder
Sarah Siddons. Efter en målning af Gainsborough.


(hennes fader var direktör för ett resande
teatersällskap). 1773 gifte hon sig med en
ung aktör W. Siddons och spelade jämte honom
på Cheltenhams teater, men anställdes 1775 af
Garrick vid Drurylane-teatern, där hon dock
rönte ringa uppmuntran. Hon utbildade därefter
sin talang i de större landsortsstäderna, återkom
1782 till Drurylane-teatern och skördade från
denna tid idel triumfer som sin tids främsta
tragiska skådespelerska. 1806 öfvergick hon till
Covent-garden-teatern, från hvars tiljor hon 1812
tog afsked af allmänheten i sin yppersta roll, Lady
Macbeth
. Sedermera uppträdde hon blott då och då för
något välgörande ändamål. – Sarah S. förfogade i
rikt mått öfver alla medel att hänföra åskådarna:
majestätisk gestalt, skönt och uttrycksfullt
anlete, behagfulla rörelser, ovanligt klangfull
stämma, hvartill kommo intelligens och glöd i
uppfattningen. Hon var otadlig i sin vandel och ansågs
som en prydnad för fina sällskapskretsar. På lediga
stunder öfvade hon med framgång bildhuggarkonst. En
staty öfver henne uppställdes 1851 i Westminster
abbey, en annan aftäcktes 1897 i Paddington,
London. Jfr Th. Campbell, "The life of mrs. Siddons"
(2:a uppl. i 2 bd, 1839), samt Fitzgeralds arbete om
familjen Kemble (1871). E. F-t.

Siddur, hebr. Se Rabbinska språket och litteraturen,
sp. 816.

Side, en forntida stad i Pamfylien, Mindre Asien,
på en udde 62 km. ö. om Adalia och nu kalladt
Eski-Adalia. Det hade en god hamn och var Pamfyliens
viktigaste plats, en genom slafhandel och sjöfart
blomstrande stad, enl. Kiepert urspr, en fenicisk
koloni, sedan bebodd af eolier från Kyme. En inskrift
visar, att den i den äldre bysantinska tiden haft
en betydande judisk befolkning. I 1 Makk. 15: 23
namnes S. bland de städer, till hvilka den romerska
senaten, omkr. 139 f. Kr., riktade en skrifvelse till
förmån för makkabéern Simon, som slutit förbund med
Rom. S. är numera märkvärdigt endast genom sina gamla
ruiner: stadsmur, flera tempel, en kolossal teater,
gymnasion, stoa, storartadt nymphæum, en akvedukt.
J. F. N.

Sideby, kustsocken i södra delen af Vasa län,
afskild 1860 från Lappfjärd, Nerpes domsaga,
Ilmola härad, utgör ett konsistoriellt pastorat af
3:e kl., Åbo ärkestift, Vasa nedre kontrakt. Utmed
sockengränsen mot Satakunta samt Åbo och Björneborgs
län framstryker finska landtryggen (Suomenselkä),
utbredande sig i en knappt märkbart upphöjd,
småbackig sandplatå, som med Sidebyudde skjuter
ut i hafvet. Areal 203 kvkm. 3,423 inv. (1913),
till omkr. tre fjärdedelar svensktalande.
A. G. F

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free