Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sioule ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellertid äfven direkt medicinskt verksamma beståndsdelar. Då siraper lätt jäsa och surna, böra med sådana försatta medikament särskildt sommartiden förvaras svalt. 1. K. A. V-g. 2. C. G. S. Siraplankton. Se Plankton, sp. 1012. Sirat (ty. zierat), prydnad, ornament, utsirning. Siraudin, Paul S. de Saucy, fransk dramatiker, f. 1813 i Paris, d. 1883, började redan vid tjugu års ålder arbeta för teatern och lär vid sin död ha skrifvit eller deltagit i författandet af omkr. 150 teaterstycken. Hans förnämsta medarbetare voro A. de Leuven (Ribbing), Marc Michel, Clairville, Delacour och Thiboust. 1860 öppnade S. ett mycket fint konditori i Paris (hvarför han på skämt blef kallad Siropdin), men fortfor icke dess mindre att skrifva för teatern och måste snart öfverlärnna konditoriet åt annan person. Bland de stycken, som bära hans namn, ha åtskilliga blifvit uppförda på smärre svenska teatrar, i öfv. eller bearb, af Fr. Hedberg, F. N. Berg, J. Jolin, E. Wallmark eller andra, t. ex. Les trois-polka ("Polkan", 1845), La cour de Biberack ("Hofvet i Biberack", 1847), Trois amours de pompiers ("Tre förälskade poliskonstaplar", 1858), Les femmes qui pleurent ("När fruntimren gråta", 1859; "Nyckeln till kassakistan", 1863) och Le voyage de M. M. Dunanan père et fils ("Herrar Dunanans resa", 1862). Sirdar. Se Serdar. Sir-Darja. 1. (Syr-Darja, arab. Sejhun, "de gamles Jaxartes") Flod i Turkestan, upprinner med evå källfloder, af hvilka den norra kommer från Terskei Ala-tau s. om Issyk-kul, 4,270 m. ö. h., den sydligare uppstår vid passet Ak-bel, 3,720 m. ö. h., knappt 50 km. s. om den förra. Efter dessas förening kallas floden Naryn (Stora Naryn). Den upptar fr. v. At-basch och Åla-buga 1. Arpa samt fr. h. Kai-Djerty från sjön Sonkul och har rakt västlig riktning, innan den vid öfvergången till Ferganas slätter afviker mot s. v. och vid Naniangan (440 m. ö. h.), efter ett lopp af omkr. 750 km., fr. v. upptar Kara-Darja, hvilken kirgiserna betrakta som hufvudströmmen, samt kallas därefter S. (Både syr och darja betyda flod.) Inom Fergana tillgodogör man sig flodens vatten genom ett nät af kanaler och floddalar, som där vidgar sig till Fergana-bäckenet (fordom sjöbäcken), provinsens bördigaste del med de blomstrande städerna Namangan, Kokan och Chodsjent. Nedanför den sistnämnda får floden nordvästlig riktning liksom Amu-Darja, men gick sannolikt förr ej så långt mot n. som nu, ty det öfver 200 km. långa träsket Tus-Chane v. om Chodsjent är tydligen en återstod af forntidens Jaxartes, som då gick till Oxus. Under sitt följande lopp först mot n. v., därpå åt n. och slutligen åter mot n. v. till sitt utlopp i nordöstra hörnet af Aralsjön mottar S. intet enda tillflöde från v., där öknen Kysyl-kum går ända fram till floddalen, men från berglandskapet ö. om floden, nedflyta till denna, utom flera mindre bäckar, Angren, Tsjirt-sjik, Arys och Bugun. Två f. d. bifloder Tschu (se d. o.) och Sary-su försvinna nu i sanden omkr. 100 km. från floden. I sitt nedersta lopp delar S. sig ofta i flera armar, vid Perovsk sänder den en arm, Djang-Darja, som förr nått Aralsjöu nära Amu-Darja, men nu slutar i öknen; mellan Perovsk och Karamaktji bildar den det stora träsket Bakalykon och vid Kazalinsk ett delta, genom hvilket Aral alltmer uppgrundas. S:s stränder äro nedanför Chodsjent låga och vassbevuxna samt mestadels alldeles öde och öfver-svämmas efter snösmältningen till mer än 30 km. bredd. Ofvanför Perovsk har floden en hastighet af 5-8 km. i timmen, en bredd af 300- 550 m. och ett djup af 5,5-9 m. Upp till Chodsjent kan S. trafikeras från Perovsk med små ångbåtar och fartyg, men den grunda hufvudarmen nedanför Perovsk är ytterst svår att trafikera äfven på grund af sina krökar och bristen på bränsle. Framför de tre mynningarna ligga sandbankar med ej fullt l m. vatten. S. är tillfrusen under dec.-mars. Den är rik på fisk (äfven stör). Dess längd beräknas till 2,860 km., dess flodområde till 453,350 kvkm. - 2. (Ry. Syrdanjinskaja oblastj) Provins i ryska generalguv. Turkestan, på båda sidor om floden S., gränsar i n. till Turgai, Akmolinsk och Semipalatinsk (mot de båda sistnämnda bildar Tschu gräns), i ö. till Semirjetjensk och Fergana, i s. till Seravschan och Buchara samt i v. till Chiva och Aralsjön. 489,240 kvkm. 1,897,300 inv. (1912). Landet är i sin östra del fylldt af ut-greningar af Tianschan, Alexanderkedjan och Talas-tau samt af Kara-tau, som är vattendelare mellan floderna S. och Tschu, men till sin större del är det stäpp eller öken. Till detta område höra Kysyl-kum, öknen mellan Amu-Darja och S., samt Mujun-kum, mellan Kara-tau och Tschu. Saltsjöar och träsk förekomma i närheten af hufvudfloderna. Klimatet är strängt kontinentalt (extremer 40,6° C. och -25° C.), nederbörden mycket ringa. Befolkningen utgöres af kirgiser, sarter, karakirgiser, usbeker, perser, inder och ryssar. Omkr. 2/3 af ytan är öken, resten betesland; lämplig åkerjord finnes blott här och där vid floderna och till ringa omfattning. Man utvidgar dock detta område genom konstgjord bevattning. Där odlas hvete, ris, korn, hirs, bomull och mullbärsträd för den starkt bedrifna silkesodlingen. Boskapsskötseln är dock hufvudnäringen (omkr. 4 mill. får, 500.000 hästar, 600,000 nötkreatur och 420,000 kameler). Industrien är af föga betydelse. Handeln, som mest drifves af sarter, perser och judar, har sitt hufvudsäte i Kazalinsk och Tasjkent, som är landets hufvudstad och genom järnväg förenadt med den transkaspiska banan. 1-2. J- F. N. Sirdschan, hufvudstad i Kirman (se d. o.). Sire, fr. (af lat. senior, se d. o. och Sieur), "allernådigste herre", tilltal till kejsare och konungar. Jfr Seigneur. Sireaaen. Se Siredalen. Siredalen, en trång, 35 km. lång dalgång i riktning n.-s., v. om Setesdalen, Lister og Mandal amt, Norge, är eget pastorat och omsluter Siredalsvand (19,1 kvkm., 170 m. djupt) och Lundevand (23,8 kvkm., öfver 300 m. djupt), förbundna genom en kort älf. S. genomströmmas af Sireaaen, äfven kallad Sira (mellan de två nämnda små sjöarna), Siredalselven eller Aaensire (s. om Lundevand). Älfven upprinner s. v. om Bykle längst upp i Setesdalen och är 135 km. lång med åtskilliga, delvis stora vattenfall. Nära utloppet ligger den lilla hamnplatsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
