Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sirocko ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sistera (af lat. si’stere, uppehålla), används i
svenskan i bet. hejda, t. ex. en sjukdom.
Si’stermans, Anton, holländsk sångare, f.
1865 i ’s Hertogenbosch, elev af J. Stockhausen
i Frankfurt, var 1899—1904 bosatt i Wiesbaden
och är sedan 1904 lärare vid
Klindworth-Scharwenkas konservatorium i Berlin. Med sin
voluminösa, på en gång starka och mjuka basbaryton
har han framgångsrikt medverkat som
oratoriesångare bl. a. vid en mängd stora musikfester och
äfven utmärkt sig som romanssångare.
Sisteron [sistərå], arrondissemangshufvudstad i
franska dep. Basses-Alpes (Provence), vid foten af
en hög klippa, som krönes af ett fäste (förr
statsfängelse), på högra stranden af Durance och vid
linjen Marseille—Grenoble af Medelhafsbanan.
2,854 inv. (1911; i hela kommunen 3,575). Rester
af gamla murar och torn; collège, litet antikvariskt
museum; silkesspinneri, papperstillverkning. S.
var biskopssäte från midten af 300-talet till
1790.
J. F. N.
Sistfödslorätt, jur. Se Minor a t.
Sistina, i konsthistorien ofta förekommande
förkortning af Cappella Sistina (i Vatikanen i
Rom). Se Sixtinska kapellet.
Si’stova, stad. Se S v i s t o v.
Si’strum, lat. (egypt. seschescht], fornegyptiskt
musikinstrument, som nyttjades vid religiösa
ceremonier, särskildt vid Isisdyrkan. Det bestod
af en metallram med handtag och genom hål i
metall-ramen trädda löst sittande stafvar, som
vid skak-ning klingade (se fig. å pl. VIII till
art. Egypten). Instrumentet begagnades äfven i Rom
och lär ännu förekomma i Abessinien.
Sisyfos (grek. Σίσυφος, lat. Sisyphus), grek. myt.,
en son af Aiolos och Enarete, förmäld med plejaden
Merope, äldste sagokonung i Efyra (Korint), skildras
i sagorna som den slugaste och mest vinningslystna
bland alla människor. Yngre sagor beteckna honom ofta
som fader till den sluge Odysseus. För mångfaldiga
mot gudar och människor begångna illdåd låter sagan
honom i underjorden straffas med att uppför ett berg
vältra en stor sten, hvilken, så snart den kommit
till spetsen, åter rullar ned, så att arbetet måste
börjas på nytt. Med anledning däraf brukar man som ett
"Sisyfosarbete" beteckna hvarje på en gång mödosamt
och lönlöst sträfvande. A. M. A.
Sisy’mbrium L., bot., ett till fam. Cruciferce,
afd. Siliquosce, hörande släkte af medelstora
till tämligen stora örter med parflikiga blad och
gula, oftast små blommor. Vägsenapen 1. dufkå-len,
S. officinale L., har de nedre bladen par-delade,
med ojämnt groftandade sidoflikar och stor äggrund
groftandad ändflik, de öfre däremot försedda med
spjutlik ändflik. Skidorna äro kort syllika,
tilltryckta, växten sträfhårig. S. sophia L.,
dillsenap, har bladen smalflikiga och långa,
nästan trådsmala skidor. Båda dessa arter växa
allmänt på odlade ställen, vid vägkanter o. s. v.
O. T. S. (G. L-m.)
Sita, astron., en af småplaneterna.
Sita, ind. sagohist., kung Rāmas hustru (se
Indiens språk och litteratur, sp. 538, Rāma och
Rāmāyaṇa). Enligt sagan är hon dotter af kung Janaka
af Videha. Hon säges ha sprungit fram af fåran (sītā),
när han plöjde jorden för ett offer, som han företog för att skaffa sig
afkomma. Gift med Rāma, följde hon honom i landsflykt
och blef bortröfvad af demonen Rāvaṇa (se d. o.). På
samma sätt som Rāma i hinduismen blef en inkarnation
(avatāra) af Vishnu, så blef Sītā af Lakshmī. – Urspr.
är Sītā en jord- och åkerbruksgudinna, hemmahörande
hos de mera östliga åkerbrukande stammarna i Indien,
hvarför hon spelar en jämförelsevis obetydlig
roll i vedisk religions- och litteraturkrets, där
boskapsskötseln är mera framträdande. Jfr W. Muir,
"Original sanskrit texts, II, IV, Hopkins, "The
religions of India" (1895), och v. Negelein i "Wiener
zeitschrift für die kunde des Morgenlandes", XVI.
K. F. J.
Sitabaldi [sitäbä’ldl], förstad till Nagpur (se
d. o. 3).
Si tace [tartje], mus., man pauserar.
Si tacuisses, philosophus mansisses, lat., "om du
tegat, hade du förblifvit filosof", d. v. s. hade
du ej förrådt, hvilken åsna du är, hade man trott
dig vara en vis man. Uttrycket uppges vara ett citat
från Boëthius ("De consolatione philosophica") och
motsvarar ordstäfvet: "tala är silfver, men tiga
är guld".
Sitalkes. Se O d ryser.
Sitapur [sītā’pōə]. 1. Distrikt i United
provinces Agra and Oudh, divisionen Lucknow,
Indien, ett slättland på ömse sidor om Gogra och
Chauka samt genomskuret af Lucknow–Bareilly-linjen af
Rohilkand- och Kumaonjärnvägen. 5,827 kvkm. 1,138,996
inv. (1911). – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt,
vid ofvannämnda järnväg. 21,578 inv. (1911).
Si’taris, zool. SeMeloidse.
Sitcher de Mendi, Antonia, sångerska. Se Leonard, H.
Si’tesis (grek., "bespisning"). Ett sätt att
hedra förtjänta medborgare eller främlingar var i
de forngrekiska kommunerna att för kortare eller
längre tid (stundom för hela lifstiden) låta dem
på stadshuset (prytanéi’on) eller i annan staden
tillhörig byggnad Iå gratisbespisning. Så var fallet
med kommunala ämbetsmän, olympioniker, medlemmar af
främnrmde beskickningar och af teorier (se Teori,
1.) m. fl. J-C.
Sitiofobi l. Sitofobi (af grek. siti’on, mat,
och fo’bos, fruktan), med., näringsvägran
(se d. o.).
Sitiologi (af grek. siti’on, mat, och lo’gos, lära),
läran om näringsmedlen.
Si’tis, lat., törst.
Sitj, ukrainiskt ord (ry. sietj), stundom skrifvet
setj, setja, eg. "förhuggning", de zaporogiske
kosackernas befästa läger. Jfr Kosacker, sp.
1118, och Nikopol.
Sitka [si’tkə], förr Ny Archangelsk, stad
i nordamerikanska territoriet Alaska, på västra
kusten af ön Baranov, som genom Chatham
channel är skild från den innanför liggande
Admiralty-ön och genom Sitkasundet från utanför liggande
öar. Staden består af ett amerikankskt samhälle
(539 inv. 1910) och en indiansk by (omkr. 500
inv., tlinket), har marinhospital,
landtbruksförsöksstation, trådlös telegrafstation, magnetiskt
observatorium, etnografiskt museum (indianföremål)
och slöjdseminarium, grek.-katolsk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
