- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
693-694

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sizebolu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

693

Sjackel-Sjavli

694

russkago slova", som trädde i skarp opposition till
Zjukovskij och det romantiska "nyhetsmakeriet". -
4. Aleksej Ivanovitj S., militär, f. 1812, d. 1894,
deltog som befälhafvare för ll:e armékåren i
rysk-turkiska kriget 1877-78 och i striden?a framför
Plevna samt blef 1881 generaladjutant och chef för l:a
gardeskavalleri-divisionen i Petersburg. l,
2 o. 4. (A-d J.) 3. A-d J.

Sjackel, sjöv. Se Schackel.

Sjadrinsk, kretsstad i ryska guv. Perm, vid Tobols
biflod Isetj. 11,678 inv. (1897). Handel, tillverkning
af pälsar, mössor m. m.
(J. F. N.)

Sjafarik. Se S af å fik.

Sjaffat (Sch af f a t), bantustam. Se Bantu, sp. 877.

Sjafirov [-råff], Petr Pavlovitj, baron, rysk
diplomat, f. 1669, enligt uppgift af judisk
härkomst, d. 1739, hade i unga år uppmärksammats
af tsar Peter och jämte sin fader anställts vid
utrikeskansliet (posolskij prikaz). S. följde
tsaren på dennes första utländska resa och sedermera
ofta under fälttågen och resorna på Stora nordiska
krigets tid. Han användes tidigt i de diplomatiska
ärendena, t. ex. i förhandlingarna 1701; efter 1706
är han öfver hufvud tsarens förnämsta verktyg i
utrikespolitiken. 1709 fick han titeln vicekansler
och blef 1710 baron. Som statsman och diplomat
visade S. oförneklig skicklighet, men gjorde sig
därjämte känd för illslughet, arrogans och stor
hänsynslöshet i fråga om valet af medel. Sin
förnämsta diplomatiska bedrift utförde han 1711
vid Prut, där han som tsarens utskickade inledde
och afslutade de underhandlingar med storvesiren
Me-hemed pascha, hvilka resulterade i, att tsaren
och den ryska armén lössläpptes ur sitt förtviflade
läge. S. själf måste jämte den yngre Sjeremetiev
medfölja som gisslan till Konstantinopel. S. fick
stanna där till hösten 1714 och blef under denna
vistelse en af hufvudpersonerna i det invecklade
politiska spel, hvarigenom Karl XII:s orientaliska
planer slutligen omintetgjordes. S. var under den
turkiska politikens växlingar härunder själf flera
gånger i fara. Han deltog 1716 bl. a. i Köpenhamn i
de rysk-danska förhandlingarna, sedermera i tsarens
underhandlingar med Preussen och med Frankrike
samt var verksam vid åvägabringandet af giftermålet
mellan hertig Karl Leopold af Mecklenburg och tsarens
brorsdotter Katarina. S. kom i fiendskap med furst
Mensjikov, och detta bidrog säkerligen i sin mån till
det olycksöde, som, icke alldeles oförtjänt, drabbade
honom, då han för förseelser i sin ämbetsförvaltning
ställdes inför en särskild kommission af senatorer;
han dömdes till döden, men fick nåd på själfva
af rättsplatsen (febr. 1723) och förvisades
till Sibirien, hvilken förvisning dock mildrades
till internering i Nizjnij Nov-gorod. Katarina I
återkallade honom strax efter sin tronbestigning
(1725), säkerligen ej minst på grund af hans vid Prut
inlagda förtjänster, åter-gaf honom hans egendomar och
gjorde honom till president i kommerskollegiet. Han
fick äfven i uppdrag att låta sammanställa tsar Peters
historia. 1730 afslöt han som rysk befullmäktiead en
traktat med persiska regeringen. 1733 blef han åter
senator och användes äfven därefter i diplomatiska
värf. S. skref Razsuzjdenu o pritjinach vojnye (1716),
där bl. a. kriget med Sverige framställdes

som en af statens vitala behof framkallad nödvändighet
och den satsen förfäktades, att kriget ej kunde
afslutas, förrän Rysslands maktställning vid Östersjön
vore tryggad. A- S.

Sjagarin. Se S al a d en.

Sjahrastäni, författare. Se Arabiska litteraturen,
sp. 1282 (där mindre riktigt står Sjaraståni).

Sjakå. Se S c h a k å.

Sjalja’pin, F e dör Ivanovitj, rysk bassångare,
f. 1873 i guv. Vjatka. Son till en bonde, blef
S. korgosse, men lyckades 1890 få medfölja Se-menov
Samarskijs resande teatersällskap till Ufa och kom
1890 till Kaukasien, där han hade till kamrat Maksim
Gorkij. 1893 uppträdde han i Moskva och 1895 på
Mariinska teatern i Petersburg. Sedan dess stadgades
hans rykte som Rysslands förnämste operasångare, och
som Mefistofeles i Boitos opera skördade han lagrar
i Milanos La Scala. S:s konstnärliga verksamhet
är företrädesvis fäst vid kejs. operan i Moskva.
A-d J.

Sjaman, Sjamanism. Se Schamanism.

Sjamblonbräder, trav. Se Bräder, sp. 407.

Sjammär, beduinstam. Se Schammar.

Sjamplun (Schamplun). Se Schablon.

Sjamponera. Se Schamponera.

Sjangalla, folk. Se Schangalla.

Sjangeli koppargruffält ligger i Jukkasjärvi socken,
Norrbottens län, Lappland, nära norska gränsen
och omkr. 40 km. från hafvet. Dessa fyndigheter
äro kända från 1696. Det förnämsta grufarbetet
egde rum på 1840-talet, då malmen bearbetades vid
Vuolosjoki hytta i närheten af Kurravara. Malmen
utgöres af brokig kopparmalm, kopparglans och
kopparkis samt åtföljes flerstädes inom fältet af
magnetisk järnmalm. Bergarten är hornbländeskiffer
liggande i andra kristalliniska skiffrar af olika
natur. I dessa träffas malmen dels insprängd som
större eller mindre korn, dels samlad i rikare
partier. Malmtillgångarna, som under senaste tider
endast försvarsvis bearbetats, äro icke ringa, och
fältet erbjuder många och goda förutsättningar för
en lönande drift.
Svk.

Sjant-ajk, Sjant-meatmas, Sjant-ruhtnas. Se Mytologi,
sp. 171.

Sjara, biflod fr. v. till Njemen i Ryssland, står
genom Ogińskikanalen i förbindelse med Jasolda (till
Dnjepr) och faller ut 70 km. s. ö. om Grodno. 226
km. i längd. I närheten af floden, som tyskarna
gingo öfver i sept. 1915, utkämpades 1915–16 under
Världskriget heta strider, särskildt i juli, aug. och
okt. 1916.
J. F. N. L. W:son M.

Sjararaka, zool. Se B o t h r o p s.

Sjari, flod. Se Sch ar i.

Sjarkara. SeAlai-bergen.

Sjas, flod i Ryssland, rinner upp ur träsk i
guv. Novgorod, flyter åt n. v. in i guv. Petersburg
och faller ut i Ladoga efter ett lopp af 246
km. Floden är segelbar under en sträcka af 100
km. samt står genom en kanal i förbindelse med
den af Volga och dess tillflöden bildade stora
vattenvägen mellan Kaspiska hafvet och Östersjön.
(J. F. N.)

Sjatsk, kretsstad i ryska
guv. Tambov. 13,840 inv. (1897).
J. F. N.

Sjatt el-arab. Se E u f r a t.

Sjavli (lit. Šiauliar, ty. Schaulen), stad i ryska
guv. Kovno, vid järnvägen Libau–Vilna. 16,128

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:13 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free