- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
769-770

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Själfregistrerande apparater ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Roskilde sträcker sig en jämn och skoglös slätt,
"Heden". I Nor-Själland finnas åtskilliga sjöar:
Esrom-sö, Gurre-sö, Sjæl-sö, Fure-sö m. fl. samt
Arre-sö, som urspr. varit en vik af Kattegatt. I
nordvästra delen af S. finnas Skarrid-sö och Tis-sö,
i det sydvästliga Sor-sö och Tjustrup-Bavelse-sö,
nästan alla omgifna af skogar. De största åarna
äro Hallebyaa i nordvästra och Susaa i sydvästra
delen. S. delas i 5 amt: Köpenhamns, Frederiksborgs,
Holbæk, Sorö och Præstö. 18 städer finnas,
utom Köpenhamn med Frederiksberg. S:s befolkning
utgjorde 1911 1,096,900 pers., hvaraf 584,100 i
Köpenhamn, Frederiksberg och Gjentofte, 95,300 i
landsortsstäderna och 417,500 på landsbygden. S. är
genomskuret af flera järnvägar: den nordsjälländska,
från Köpenhamn öfver Hilleröd till Helsingör (60 km.,
öppnad 1864), den västsjälländska från Köpenhamn
öfver Roskilde till Korsör (110,7 km., 1856), den
nordvästsjälländska, från Roskilde öfver Holbæk till
Kalundborg (79 km., 1874), och den sydsjälländska,
från Roskilde förbi Kjöge och Næstved till
Masnedsund (90,4 km., 1870). Därtill ha senare kommit
kustbanan ("kystbanen") Köpenhamn–Helsingör (1897),
Odsherredsbanan, Holbæk–Nykjöbing (1899), och flera
mindre. E. Ebg.

Sjællands odde. Se Odsherred.

Sjællands rev, ett farligt stenref, som från Gniben,
nordspetsen af Sjællands odde, sträcker sig omkr. 10
km. n. n. v. ut i Kattegatt. Sjöfarten tryggas genom
en fyrbåk och ett torn med ett rum för skeppsbrutna.
E. Ebg.

Själlands stift omfattar, utom Själland, de
kringliggande öarna Mön med Bogö, Amager, Sejrö,
Agersö och Omö samt några småöar (däremot icke
Samsö, ehuru denna hör till Holbæk amt) och
Bornholm. 1,131,118 inv. (1911). Både biskopen och
stiftsamtmannen bo i Köpenhamn. Till biskopsstiftet
höra äfven Färöarna, Grönland och Dansk-västindiska
öarna. E. Ebg.

Själländska kyrkorätten, Själländska lagen
(Sjællandske lov), Själländska stadsrätten. Se
Nordisk rätt, sp. 1329.

Själmakårtje, en staten tillhörig fors i den till
Lilla Lule älfs vattenområde hörande Njåtsosjokk, som
med Slihtajokk bildar Kamajokk (se S a g g a t) inom
Jokkmokks socken (Kvikkjokks kapell), omkr. 5 km. från
Ruoutevare malmberg. Den har en fallhöjd af 42 m. på
en längd af 500 m., med en som-marlågvattenmängd af
2,s kbm. i sek., motsvarande nära 1,200 hkr. - Högre
upp inom samma vattendrag ligger den 100 m. höga
(på 500 m. längd) forsen Luobalkårtje, som dock
representerar mindre vattenkraft (omkr. 500 hkr)
hvilken emellertid kan ansenligt förökas, om de
omedelbart ofvanför forsen belägna Njåtsossjöarna,
med nästan lodräta, hundratals meter uppstigande
fjällstränder, genom anläggning af spärrdamm användas
som vat-tenspardammar. Nedanför S., 2,5 km. från
Ruoutevare malmberg, bildar samma vattendrag Vallats
j-kårtje synnerligen vackra fall, 21 m. högt. wbg-

Själmatjåkko, jämte det nordligare Pårsatjåkko
(högsta toppen 1,982 m.), fjäll i Torne lappmark n. om
Kebnekaise, mellan Allés jokk i v., Viste-sajokk
i ö. och den senares tillflöde glaciärbäcken Stuor
Reitavagge i s. Båda ha stora jöklar.

Själsarbete, psyk., den inre, psykiska verksam-

Tryckt den 23/i216

heten, för så vidt den af ser att vinna ett
visst resultat, i motsats mot kroppsarbete,
som omedelbart går ut på att förändra den
yttre verkligheten. Vetenskapsmannen,
konstnären, statsmannen o. s. v. egna
sig väsentligen åt själs-arbete.
&-c.

Själsfunktion, psyk., moment i själsverksamheten,
individuell yttring af själslifvet (jfr Funktion 3).
S-e.

Själsförmögenhet, psyk., den kraft, som utgör
den enhetliga grunden för en viss grupp af
själsfunktioner (se d. o.), t. ex. förståndet för
tankarna, viljan för viljeyttringarna o. s. v. Den
äldre psykologien inskränkte sig i det stora hela
till att indela själsfunktionerna i ett större
eller mindre antal arter, beskrifva dessa och för
hvarje art söka förklaringen i en motsvarande
själsförmögenhet. Mot denna metod uppträdde
Herbart, som i de s. k. själsförmögenheterna såg
endast abstrakta "klassbegrepp", med hvilka intet
var förklaradt. I denna kritik ha i allmänhet den
följande tidens ledande psykologer instämt, i det
de i stället söka genom analys upplösa själslifvet i
dess enkla element och sedan upptäcka de lagar, enligt
hvilka elementen sammansättas till de faktiskt gifna,
konkreta själsfunktionerna. Ofta har man nog härvid
drifvit analogierna från de naturvetenskapliga
metoderna för långt och ej tillräckligt tagit
hänsyn till den lefvande kraft, hvilken såsom grund
och organisk enhet uppbär själslifvet. I motsats
till en mer eller mindre mekanisk uppfattning af
själslifvet ligger det något berättigadt i den
gamla teorien om själsförmögenheterna, blott att
dessa förmögenheter icke få fattas som en mångfald
skilda krafter, af hvilka själen skulle vara
sammansatt. Själen är en enda förmåga; de olika
s. k. själsförmögenheterna äro endast olika sidor
af denna och kunna endast vid abstrakt uppfattning
särhållas från hvarandra. Om en själsfunktion fattas
som yttring af en enskild förmögenhet, betyder
detta blott, att därvid den motsvarande sidan af
själslifvet tydligast framträder; vid noggrannare
analys kunna nog de öfriga för-mögenheterna visas
ha spelat in. Det finnes sålunda t. ex. ingen tanke,
som icke uppbäres af en vilja och som icke i någon mån
är känslobetonad. Antalet själsförmögenheter kan icke
fixeras. De äro lika många, som man urskiljer arter af
själsfunktioner. Som hufvudarter urskilja de fleste
psykologer förnimmelser (innefattande omedelbara
åskådningar, föreställningar och tankar), känslor
och viljeyttringar, hvarvid själsförmögenheterna
bilda ett motsvarande tretal: förstånd, känsla och
vilja. Men hvar och en af dessa kan underindelas,
såsom här antydts rörande förnimmelserna,
s-e-

Sjätesjukdom. Se Sinnessjukdom.

Sjäslong. Se Schäslong.

Sjätte penningen, jur. Se Hemfallsrätt och J us 16
(j u s d e trä c tus), sp. 319-320.

Sjättung. Se Sä 11 un g.

Sjö. 1. Se Insjö. - 2. Sjöv. Bland sjömän allmänt
brukligt namn på sjögång 1. sjöhäfning, äfven på en
enstaka våg: t. ex. hög, svår, brytande sjö, smull
(ringa), krabb (trång) sjö o. s. v. - öp p en s j
ö. Se Sjörum. R. N.*

Sjö (S j ö ö), gods i Holms socken, Uppsala län,

25 b. 25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:46:55 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free