Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöhundar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Sjökast-Sjökocksläktet
814
ritare eller gravörer, 2 kvinnliga biträden och
l vaktmästare. Därjämte anställes i mån af behof
extra personal. Sjökarteverket eger f. n. 4 för
sjömätningsarbete särskildt konstruerade fartyg,
"Svalan", "Falken", "Tärnan" och "Ejdern", samt ett
flertal motorbåtar och ångslupar. Dessutom ställas
vid behof äldre, flottan tillhöriga fartyg till
Sjökarteverkets disposition för att användas som
logementsfartyg. Hvarje vår rustas -x;h bemannas
dessa fartyg för 5 å 6 månaders (april-okt.) långa
mätningsexpeditioner. Sjömätningarna basera sig på
föregången triangelmätning och utföras närmast kusten
med’ ofvannämnda motorbåtar och ångslupar samt längre
till sjöss med sjömätningsfartygen. Byråarbetena
utföras i verkets egen byggnad å Skeppsholmen i
Stockholm, där äfven sjökortstryckeriet och ett
försäljningskontor för fejökarteverkets publikationer
äro inrmda. Utom sjökort och specialer, som utges
för handels%ttans och marinens behof, redigerar
Sjökarteverket äfven Sr ensk lots. som är en
periodiskt utkommande seglingsbeskrifning öfver
svenska (delvis också danska) farvatten, hamnar
och ankarsättningar. Den innehåller dessutom en
del för sjöfarande värdefulla meteorologiska och
hydrografiska fakta.
I äldsta tider hade de sjöfarande inga sjökartor
eller seglingsbeskrifningar att rådfråga. Man seglade
på Guds försyn med stjärnorna som ledljus. När
land kom i sikte, använde man måhända lodet någon
gång. Men krafvet på kartor och lotsar blef småningom
oafvisligt. Första steget i riktning mot hydrografisk
organisation i Sverige togs af Gustaf I, då han
10 mars 1535 åt bonden Anders Bertilsson anslog
ett hemman, Öja, med skyldighet för honom och hans
efterkommande att "styra och ledsaga Konungens och
kronans skepp och farkoster, såsom ock allt caufferdi,
när behof däraf gjordes". Anders Bertilsson, som
snart fick flera ämbetsbröder, hade ock skyldighet att
väl lära känna och utpricka farlederna. En egentlig
sjökarta utkom emellertid först 1645, hörande till
den af amiralitetskaptenen och "ålderstyrmannen" Johan
Månsson (se denne) 1644 utgifna berömda "sjöbok", som
öfver hundra år tillfredsställde nästan fullständigt
flottans och sjöfartens behof af nautiska upplysningar
och 1748 utgafs kompletterad och i tidsenlig form
under namnet "Johan Månssons uplifwade aska". Med
sjöfartens utveckling växte emellertid krafvet
på tryggad framkomlighet, och som ett märkosår i
svenska hydro-grafiens historia kan sättas 1756,
då rikets ständer beslöto, att svenska kusternas
af mätning skulle bli en offentlig angelägenhet. De
således bebådade sjömätningarna ställdes först under
Amiralitetskollegiets öfverinseende, men denna
befogenhet öfverflyttades 1772 på amiralen Johan
Nordenankar. 1798 öfvertogs själfva sjökartutgifningen
på entreprenad af dåv. kaptenen Gustaf af Klint (se
Klint 2), som äfven skulle få uppbära inkomsterna
för kartornas försäljning. En viktis; reform för
sjökarte-väsendets statsliga organisation var K. M:ts
beslut 1808, att en Sjömätningskår skulle bildas. För
denna utfärdades 24 febr. 1809 instruktion, som
stadgade, att kåren skulle samla och ordna ett
sjökartearkiv, förrätta mätningar och lödningar samt
författa beskrifningar öfver skärgårdarna, förvara ’
instrument m. m. Kåren förenades med lotsverket så
till vida, att dess chef tillika var lotsdirektör och
kårens kaptener lotsdistriktschefer. Sjömät-ningskåren
upplöstes 1824, och Sjökartearki-vet med
lotsdirektören som chef ställdes under inseende
af Förvaltningen af sjöärendena. Märkes-mannen
G. af Klint hade emellertid med oförtruten energi
fortsatt sin kartverksamhet, och resultatet blef en
storartad samling sjökartor. Efter hans död (1840)
öfvertog sonen, kaptenen E. G. af Klint (se K l
i n t 4), ledningen af kartarbetet, men sedan han
1846 omkommit, inlöste kronan egande-rätten till
kartverket och dess tilloehör med 54,000 kr. Klintska
kartverket förenades med Sjökarte-arkivet, som enligt
k. br. af 27 juni 1849 benämndes Sjökartekontoret
och lydde under en särskild chef samt erhöll
k. instruktion 21 juli 1854. Namnet ändrades 1871 till
Sjökarteverket, hvarjämte nytt reglemente utfärdades
21 dec. s. å. Enligt detta skulle Sjökarteverket i
militäriskt och tekniskt hänseende lyda omed Ibart
under chefen för Sj< försvarsdepartementet. Utom de
på st’t vid Sjökarteverket tjänstgörande officerarna
kunde tillfälligtvis kommenderas sjöoilicerare
eller i brist på lämpliga sådana engageras civila
personer. Men det var på lösa villkor dessa antogos,
och de stannade endast undantagsvis någon längre
följd af år. I und. skrifvelse 26 jan. 1910 framlade
chefen för verket förslag till organisation af
och lönereglering för denna civila personal, som
ock enligt 1912 års instruktion kom på ord. stat.
H. Ohn.
Sjökast, sjöv., den del af ett fartygs last
eller tillhörigheter, som man kastar öfver
bord för att lätta fartyget i sjönöd eller
när det förföljes af fiender. Med några få
undantag, som omförmälas i Sjölagen, ersättas
däraf vållade förluster i gemensamt haveri.
& N.*
Sjöklimat, meteor. Se Klimat, sp. 269.
Sjöko, detsamma som h a f s k o, zool. Se D
u-gongsläktet.
Sjökock, zool. Se K u n g s f i s k s l ä k*t e t,
sp. 259.
Sjökocksläktet, Callionymus, zool., bildar jämte ett
närstående släkte familjen Callionymidce, tillhörande
ordn. Acanthopteryqii (taegfeniera fiskar) inom
fiskklassen. Kroppen saknar fjäll. Den främre
Händiga sjökocken (Callionymus lyra), upptill hanne,
nedtill hona.
kroppsdelen är nedtryckt, den bakre
cylindrisk. Munöppningen är liten; öfverkäken är
längre än underkäken. Två ryggfenor finnas. Vid
Sveriges västkust förekomma två arter - den största
och vanligaste arten är randiga sjökocken, C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
