Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöhundar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Sjökommendering-Sjökrigsskolan
816
lyra (se fig.) -, båda utmärkta
genom synnerligen lysande färger.
L-e.
Sjökommendering, sjöv. För hvarje sjöexpedition,
som skall göras med något af flottans fartyg,
kommenderas särskildt befäl, underbefäl och
manskap. Från och med den dag, då besättningen
em-barkerat och börjat sin spisning ombord, åtnjutes
af de på fartyget kommenderade sjöaflöning (se d. o.).
H. W-l.
Sjökompass. Se Kompass.
Sjökonung (isl. scekonungr) kallades stundom anföraren
för en vikingaflotta, måhända endast om han var af
kunglig börd. Mången vikingahöfding satte sig ned vid
näs eller uddar på de kuster, där han ville härja,
och nämndes däraf näskonung (isl. neskonungr). Andra
åter buro namnet härkonung (isl. herkonungr), då de
i spetsen för stora härar ofta trängde djupt in i
landet, vare sig blott för att plundra eller för att
taga sig riken.
Sjökorfvar, zool., mindre vanligt namn på sjö-gurkor
(tagghudingar).
Sjökort, sjöv., karta öfver kuster, oceaner och
vattendrag, till bruk för navigationen. Enär
det är bekvämt för navigatören, såväl när den
till-ryggalagda vägen skall i kortet utläggas som
när kursen emellan två punkter skall uttagas, att
kompasslinjerna 1. kurserna bli räta linjer, används
vid sjökorts konstruktion numera nästan uteslutande
cylindrisk projektion (efter uppfinnaren kallad
Mer-cators), hvaruti meridianer och breddparalleller
äro räta linjer. Som till följd af konstruktionen
af-ståndet mellan parallellerna och följaktligen
äfven skalan kontinuerligt ökas mot polerna,
kallas en dylik karta äfven växande kort. Allt,
som kan tjäna till vägledning för navigatören,
bör uti ett sjökort upptagas: grund, klippor,
bankar, vattnets djup och bottnens beskaffenhet,
strömmars riktning och hastighet, tidvattensuppgifter,
kompassens missvisning, fyrar, fyrskepp, utprickning,
signal och räddningsstationer m. m. Några sjökort
(t. ex. engelska amiralitetets och i någon mån de
nyaste svenska) ha äfven kusternas terrängbeklädnad
inlagd samt upptaga därjämte höjden af markerade
bergspetsar, kullar, öar, fyrtorn o. d. Man
plägar indela sjökorten i generalkort, öfverseglare
1. vägkartor, vanligen i mindre skala än 1: 1,000,000,
passkartor, i omkr. 1: 500,000 skala, kustkartor,
i omkr. 1: 200,000 skala samt specialkartor,
i större skala än 1: 100,000. De flesta och mest
använda sjökorten äro engelska, af hvilka särskildt
amiralitetets å Hydrographic office utgifna äro
förträffliga och omfatta alla oceaner samt nästan
alla med dem sammanhängande farvatten. Äfven
de franska och på senare tiden de tyska äro af
utmärkt beskaffenhet och stor omfattning. De svenska
sjökorten, utgifna af Sjökarteverket, omfatta endast
Östersjön med dess vikar, farvattnen utanför rikets
västra kust t. o. m. Kristianiafjorden samt våra
största insjöar. Om beteckningar på svenska sjökort
se Kartbeteckningar.
Ett sjökorts tillförlitlighet och värde beror
förnämligast på noggrannheten af den sjömätning,
som ligger till grund för detsamma. I allmänhet kan
man utgå ifrån, att ju senare sjömätningen är utförd,
desto tillförlitligare är det därpå grundade
sjökortet. Tiden, då området i fråga mättes, finnes
alltid utsatt på engelska amiralitetets sjökort,
men däremot ej på de svenska. Jfr Hydrografi,
Kartprojektion, Mercator, G., Sjö-karteverket och S
j ö m ä t n i n g. (H. W-l.)
Sjökrig. Se Krig.
Sjökrigshistoria, den gren af den historiska
vetenskapen, som sysselsätter sig med förgångna tiders
krig till sjöss. Om några af de mest framstående
svenske författarna på det sjökrigshistoriska området
se Krigshistoria, sp. 1302.
Sjökrigshistoriska samlingar, Statens. Se Museum,
sp. 1432.
Sjökrigshögskolan, Kungliga, inrättades genom
regi. 11 mars 1898. Enligt dess senaste reglemente
och undervisningsstadga (23 okt. 1908 med ändr. 29
sept. 1911 och 29 juni 1912) har Sjökrigshögskolan
till ändamål att meddela marinens officerare vidgad
kunskap i sådana ämnen, i hvilka grundlig kännedom är
för dem af vikt för att rätt fullfölja sjöförsvarets
syfte. Undervisningen meddelas i en enårig allmän
kurs för subaltern-officerare samt uti enåriga
fortsättningskurser (allmänna, artilleri-, torped-
och minkurserna) för officerare, som genomgått
allmän kurs. Ämnena i allmänna kursen äro strategi,
taktik, kustfästningslära, landtkrigskonst, militär
kust geografi, artilleri, torpedlära, minlära,
fysik och matematik (det sistnämnda valfritt). I
fortsättningskurserna meddelas undervisning dels
i specialämnen, dels i vissa af allmänna kursens
ämnen. Sjö-krigshögskolans ständiga personal utgöres
af l chef, l adjutant och bibliotekarie, lärare i
15 ämnen, repetitörer och l vaktmästare. - Tillstånd
att följa undervisningen i ett eller flera ämnen kan
af chefen lämnas såväl marinen tillhörande person
af officers rang som officer tillhörande armén.
H. W-1.
Sjökrigskonst, sammanfattningen af grundsatserna
för sjökrigs förande och fartygs användande i
strid, stöder sig på sjökrigshistorien och omfattar
hufvudsakligen sjöstrategien och s j ö-taktiken. Jfr
K r i g s k o n s t e n. H. W-l.
Sjökrigsskolan, Kungliga, militärläroverk
för utbildning af officerare vid marinen. Då
1683 det stadgandet utfärdades, att "de, som
föreslås till officerare vid sjövapnet, skola
undergå sjöofficersexamen", egde detta vapen
som utbildningsskolor endast de i Karlskrona af
amiral H. Wachtmeister inrättade Styrmans- och
artilleriskolorna. Senare uppstod i Sveaborg en s j ö
s k o l a för underofficerare och kadetter af arméns
flotta. Men först 1756, när den af Adolf Fredrik
1748 bekostade kadettkåren upphört, upprättades vid
amiralitetet i Karlskrona en verklig sjökadettskola,
kallad kadettkår, med ändamål "att uppfostra dugliga
ämnen för sjövapnet". Emellertid befanns det,
"att af de antagne kadetterna icke alla egde håg och
egenskaper att blifva sjöofficerare", hvarför skolan
1761 om-bildades till en för sjö- och landstaten
gemensam uppfostringsanstalt. Sedan skolan upphört
1791, efter en vådeld, öppnades 1792 på lustslottet
Karlberg invid Stockholm en k. krigsakademi med
uppgift "att bereda skickliga ämnen för rikets
landt-armé och flotta". Under många år kunde likväl
aspiranter, utan att genomgå lärokursen vid akademien,
aflägga godkänd sjöofficersexamen dels vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
