- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
843-844

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjösoldat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

843

Sjöstrand-Sjöström

844

kottaret, flickgrupp (1869, Finska konstföreningen),
finsk Trissakastare (1872), Kyllikki (1883,
Finska konstföreningen), kolossalgruppen på
statsarkivet i Helsingfors samt en mängd porträtt
i bröstbild och medaljong. 1905 flyttade S. åter
till Sverige. S. är den finska bildhuggarkonsten
banbrytare, och det var han, som införde finskt
nationella ämnen i sin konstart. Manlig kraft och
fast monumentalitet äro de största förtjänsterna i
hans arbeten, medan han mindre lyckades ge uttryck
åt vekt behag. Hans formbildning är idealiserande
förenkling med endast ringa inflytande af vare sig
antiken eller naturalismen. Hans största skapelser
äro otvifvelaktigt Porthanstoden och den stora
Kullervostatyn. 1. -T.* 2. T. Stz.

Sjöstrand, Erik Rudolf, sociolog, f. 9 nov. 1880
i Stockholm, blef filos, doktor i Uppsala 1908,
aktuarie i Kommerskollegium s. å., förste aktuarie
där 1911 och i Socialstyrelsen 1913. Han har
på officiellt uppdrag verkställt undersökningar
rörande Köpenhamns frihamn (1908), ideella föreningar
(1910) m. m., var sekreterare i storstrejkkommittén
(1909), i Statistiska föreningen 1909-10 och
är ordf. i skiljenämnden i typografyrket sedan
1910. S. har författat bl. a. Mynt-och bankpolitik
under hattväldet 1738-176å (1908), Centralbankens
väsentliga funktioner jämte en kortfattad redogörelse
för bankernas funktioner i allmänhet (1910) och
Ideella föreningar i Sverige (1911).

Sjöstrands signallod. Se S i g n a 11 o d.

SJÖstrategi. Se Strategi.

Sjöström, Karl Johan, personhistoriker, f. 8
juni 1851 i Lund, blef 1872 student där och
aflade 1883 kansliexamen. 1889 antogs han till
stadsfogde i Lund. S., som är en af vårt lands
främsta biografiska författare, har hufvudsakligen
utgett biografiska anteckningar rörande de i Lund
studerande "nationerna": Skånska nationen 1682-1832
(1897), Skånska nationen 1833-1889 (1904), Blekingska
nationen 1697- 1900 (1901), Norrlands nation i Lund
(1902), Göteborgs nation i Lund 1669-1906 (1907),
Vermlands nation i Lund 1682-1907 (1908), Vestgöta
nation i Lund 1683-1910 (1911), Södermanlands
nation i Lund (s. å.), Kalmar nation i Lund 1670-19U
(1915) samt under utarbetning Smålands nation i Lund
från 1668. Hans arbeten innehålla utom biografiska
upplysningar en mängd värdefulla släktutredningar. Ln.

Sjöström, Johan Abraham, landtbruks-lärare,
f. 3 juni 1861 i Västerås, blef filos, kandidat i
Uppsala 1881, genomgick Alnarps landtbruksinstitut
1888-89, var lärare där 1889 -1902 samt blef lektor
i jordbrukslära och landt-bruksekonomi samt rektor
vid Ultuna landtbruksinstitut 1902. S. har utgett
afhandlingar i landt-brukskemi och redskapslära samt
Handbok i jordbruksekonomi (tills, med H. Juhlin
Dannfelt, 1906 -11) och Handbok i redskapslära (1907;
utgörande afd. III och YII af "Landtbrukets bok").
H. J. Dft.

Sjöström, Axel Gabriel, finländsk vitter-hetsidkare
och öfversättare, f. 26 aug 1794, d. 11 dec. 1846 i
Helsingfors, blef 1809 student, 1815 filos, doktor,
1816 docent i grekiska samt 1826 adjunkt och 1833
professor i samma ämne. S. till-

hörde en krets af unga vitterlekare vid Åbo
akademi, hvilka tagit de svenske fosforisterna till
förebilder. Deras organ var till en början kalendern
"Aura" (1817-18), och där samt i "Mnemosyne",
"Åbo tidning" och "Tidningar från Helsingfors"
offentliggjorde S. sina poesier, hvilka knappt
kunna gälla för mer än svaga efterbildningar af
de svenske nyromantikerna. Icke dess mindre åtnjöt
S. hos sin samtid stort rykte som skald. Hans största
diktverk voro Juliets uppvaknande och död (1825)
och det smaklösa, men på sin tid uppseendeväckande
poemet Taflor af vådeiden i Åbo (1827). Hans flesta
akademiska afh. äro trogna, men tunga och ojämna
öfversättningar från grekiska skalder. Man har af
honom öfv. af Anakreon (1826), Theokritos (1830-33),
Homeros’ Odyssé (1835-42), fem af Euripides’ tragedier
(1842-46) m. fl. Han utgaf äfven en öfv. af Goethes
"Hermann und Dorothea" (1823). Jfr V. Söderhjelm,
"A. G. Sjöström och hans vittra värksamhet" (i
"Skrifter utg. af Sv. literatursällskapet i Finland",
XXX, 1895). A. H.

Sjöström. 1. Frans Anatolius S., finländsk arkitekt,
f. 3 juli 1840 i Åbo, d. l aug. 1885 på Rönnskär
utanför Helsingfors, studerade vid tekniska
realskolan i Åbo och, från 1861, vid konstakademien
i Stockholm, hvars stora guldmedalj han erhöll 1868,
arbetade en tid hos F. V. Scholander, företog en
studieresa l med statsunderstöd 1869 ! -72 och
blef 1872 lärare vid polytekniska institutet i
Helsingfors. S. arbetade så godt som enbart i
renässansstil. Hans mest betydande arbeten äro
Kise-leffska huset, Polytekniska institutet, forna
tyska skolans hus och ryska gymnasiets förra hus i
Helsingfors, corps de logi på Malmgård, ombyggnaden
af karaktärshuset på Sarvlaks samt kyrkorna i Kides
och Kronoborg. En kunskapsrik eklektiker, förstod
S. att förläna sina alster betydande totalverkan och
smakfullhet i detaljerna. Hans största uppgift voro
ritningarna till ett landtdagshus; de voro vid hans
död exponerade i Helsingfors, blefvo efter hans död
belönade med guldmedalj, men aldrig utförda. S:s
verksamhet som utöfvande arkitekt och som lärare
var af stor betydelse för byggnadskonstens höjande
i Finland.

2. FransVilhoS., den föregåendes brorson, målare,
f. 22 april 1873 i Idensalmi, ele\ i Finska
konstföreningens skola 1892-93 och hos Axel
Gallén-Kallela 1893-94, studerade i Paris 1894-97
samt för P. S. Kröyer i Köpenhamn 1899. Han har
med stipendieunderstöd senare vistats i Italien
1903-04, Frankrike och England. Af hans äldre
starkt realistiska taflor äro Mulen dag (1902,
Finska konstföreningen), J sandgropen och porträtt
af A. Munsterhjelm (1909, Finska konstföreningen). I
senare arbeten, t. ex. Min svärmor (1911), Sommarafton
(båda i Finska konstföreningen) och Vinterlandskap
(Åbo museum), är han starkt påverkad af det moderna
måleriets färgbehandling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:05 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free