- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1033-1034

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skjörn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1033

Sklerotiserad-Skoda

1034

reaktion. Sklerotinsyra (ergotinsyra) verkar vid
insprutning under huden eller i blodet på djur
förlamande på centrala nervsystemet, men bidrar ej
till de för mjöldryga (se d. o.) karakteristiska,
starka fysiologiska verkningarna. Enligt Barger
ooh Dale betingas mjöldrygepreparatens verkan
hufvudsakligen dels af alkaloiden ergotoxin (se
Mjöl-dryga), dels af para-oxifenyl-etyl-amin eller t
y r o s a m i n, C6H4(OH)-CH2- CH2-NH2 (jfr T y r o s
i n, som är en karbonsyra häraf), hvilket sistnämnda
ämne har verkningar, liknande adrenalinets (se d. o.),
samt af /9-imid-azol-etylamin eller h is t amin, CH =
N v

)C.CH2CH2NH2 (jfr Histidin), en NH - CH^

särdeles giftig kropp. Samtliga
framkalla lifmoder-kontraktioner, de båda
förstnämnda sammandraga, histaminet släppar
blodkärlen. K.A. V-g. (C.G.S.)

Sklerotiserad (af grek. sklerofs, hård), bot. Se Sk
l er e i d.

Sklerötium (sv. plur. s k l e r o t i e r), löt.,
vegetativt hvilstadium af svampar, hvarifrån vanligen
fruktkroppar eller konidier (t. ex. hos Bo-trytis)
utväxa. Sklerotierna, som oftast äro mörkt färgade,
ha växlande form och fast byggnad af näringsfyllda
hyfer. Dessa bildningar förekomma i synnerhet
hos askomyceter, t. ex. hos Claviceps (drogen
mjöldryga består af sklerotiet) och Sclero-tinia
(se d. o.), mera sällan hos basidiomyceter, såsom
hos Typhula (se d. o.). Hos flera sklerotier är
fruktifikation ej säkert känd, och de ha därför fått
egna släktnamn (Mylilta, Pachyma m. fl.). Några
af dessa användas i hemländerna som näringsmedel
("native bread" i Australien) eller som läkemedel.
G. L-m.

Sklerotomi (af grek. sUerofs, hård, och tomé, snitt),
en ögonoperation. Se G l a u k o m.

Sklinden 1. S k l i n n a, grupp af omkr. 70
holmar och skär, 28 km. n. v. om ön Leka,
N. Trond-hjems amt, Norge. 13 inv. (1910). På ön
Sklinna god hamn. På Heimöen den stora Sklinna fyr.
K. V. II.

Sklinna(banken). Se Sklinden.

Sklinna fyr. Se Sklinden.

Sklodowska, M a r y a. Se C u r i e 2.

S. K. N., förkortning för Svenska kvinnornas
nationalförbund. Se Internationella kvinnoförbundet.

Sko, kloster, gods, slott. Se Skokloster.

Sko. Se Skodon. Om hästskor se H o f b e-slagskonst.

Skobelev [skå’beleff], Michail Dmitrije-vitj, rysk
fältherre, f. 17 sept. 1843, d. 6 juli 1882 i Moskva,
utmärkte sig: som kornett vid Grod-no-husarregementet
i striden mot de upproriske i Polen (1863-64) och
inkallades 1866 i generalstabsakademien. Efter
att med lysande tapperhet ha kämpat i Turkestan
(1869) och i Kaukasus (1870 -71), företog han som
generalstabsofficer viktiga rekognosceringar i Turan,
anförde som bataljonschef 1873 arméns förtrupp
i fälttåget mot Chiva och tog 1875 framstående
del i kriget mot Kokan, under hvilket han anförde
kavalleriet. Då detta sistnämnda kanat 1876 under
namn af Ferganaområdet inför-lifvats med Ryssland,
blef S., som under tiden befordrats till generalmajor,
militärguvernör där. I

turkiska kriget 1877-78 stormade han Lovec 3
sept. 1877, utmärkte sig i striderna framför Plevna,
i synnerhet vid stormningen af "Gröna berget" 11
sept. s. å., och i slaget vid Schei-novo 9 jan. 1878,
där den turkiska Schipka-armén tillfångatogs. Till
belöning för sitt förhållande under kriget utnämndes
han till generallöjtnant samt till chef för 4:e
armékåren (Minsk). 1880 Öfvertog han befälet
mot tekke-turkmenerna samt eröfrade Geok-tepe
och Dengil-tepe 1881, hvarför han som belöning
utnämndes till general af infanteriet. - S., som
var ofantligt afhållen af sina soldater, förenade
på ett sällsynt sätt teoretiska kunskaper med stor
praktisk förmåga som truppförare. Hans hänsynslösa
energi och öfverdådiga personliga tapperhet voro
kända inom hela armén. Dessa framstående egenskaper
voro dock förbundna med ett lättsinne, som blef
hans ofärd. Som ifrig panslavist uppträdde han
efter rysk-turkiska kriget vid några tillfällen
mot Tyskland och tyskarna på ett sätt, som var nära
att ge anledning till diplomatiska förvecklingar.
(II. J-dt.)

Skobodansen, sydsvensk folkdans af drastiskt
kynne, dansas endast af män, efter långsam musik
i tretakt. Två karlar fatta hvarandras händer och
omdansa, vid hvarannan takt liksom tveksamt stannande
med en stampning, släppa hvarandras händer vid andra
reprisen och vända sig med danssteg ett hvarf,
hvarefter de omväxlande svänga vänstra benet den
ene öfver den nedböjda motpartens hufvud, göra ny
helomvändning, vidröra hvarandra med de framåtböjda
pannorna, göra halfom-vändning och komma med ryggarna
tätt mot hvarandra samt stöta med en kraftig knyck
af kroppen hvarandra ifrån sig. Jfr "Lekstugan" II.

Skock, ett antal af 60 stycken (t. ex. kål-hufvud).

Skoda [skåda]. 1. Joseph läkare, f. 10 dec. 1805 i
Pilsen i Böhmen, d. 13 juni 1884 i Wien, blef 1831
med. doktor och 1846 professor vid universitetet
i Wien, där han redan länge varit praktiserande
lä.-kare, från 1841 som öfverläkare vid allmänna
sjukhuset. I medicinens historia har S. vunnit ett
oförgätligt namn genom sin genomarbetning af den
fysikaliska diagnostiken, som tack vare honom erhöll
sin moderna gestaltning, i det han bl. a. ådagalade,
att de fysikaliska företeelserna i och för sig icke
representera bestämda sjukdomsformer, utan endast
häntyda på bestämda

österrikisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:05 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free