- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1031-1032

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skjörn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1031

Skjörn-Sklerotinsyra

1032

dom, såsom odelssögsmaal, expropriationsaffärer
, o. d., ha att bedöma sakens värde
som föremål för egendom, omsättning och
hyra. Det afkunnade utslaget ("skjon") kan
hänskjutas till ny värdering ("overskjön"),
hvarvid målet afgöres af dubbelt antal män.
K. V. II.

Skjörn [Jörn], härad och socken kring den 22
km. långa, 3-6 km. breda Skjörnfjorden, en af
landets rikaste sillfjordar, vettande åt inloppet af
Trondhjemsfjorden på dennas norra sida, S. Trondhjems
amt, Norge. 317,4i kvkm 2,180 inv. (1910).
K. V. H.

Skjörnfjorden. Se Skjörn.

Skjötningberg [jöt-], fiskeläge ("fiskevser") och
ångbåtsstation vid inloppet till Oksfjorden på 71°
n. br., s. v. om udden Nordkyn, Finnmarkens amt,
Norge. 227 inv. (1910). Trång och öppen hamn
med trankokeri och torkugnar för klippfisk.
K. V. II.

Skjöttegrundene [Jötte-], undervattensskär på
sjögränsen mellan Norge och Sverige, utanför ögruppen
Hvaler, strax n. om Grisbådarna. Liksom för dessa var
höghetsrätten öfver S. omtvistad mellan Sverige och
Norge, tills skiljedomsutslag 1909 tillerkände Sverige
Grisbådarna, Norge S. Vid S. idkas hummerfiske.
K. V. II.

Sklera 1. Se l er a (af grek. sklero’s, hård),
senhinnan (se d. o.).

Sklereid (af grek. sklero’s, hård, och éi’dos,
utseende) , S ten cell, bot., parenkymcell med
starkt förtjockad och förvedad, skierotiserad,
vägg, försedd med porer. Sk ereider förekomma
ofta hos dikotyledoner i grundväfnaden, i frukt-
och fröskal och ha en mekanisk uppgift att skydda
mot tryck. Exempel på väfnad bildad af stenceller
äro de hårda partiklarna i vissa päronsorter,
plommonstenen, jalnötens skal m. m. Stjärn-likt
eller på annat sätt grenade sklereider kallas
astrosklereider och förekomma som idio-blaster
i blad (bladskaft) af näckros, tebuske m. fl. I
näckrosbladen utgöra de skyddsmedel mot snäckor.
G. L-ra.

Sklerem, Hudsklerem (sclerema neonatö-rttm), med. Se
Sklerodermi.

Sklerenkym (af grek. sklero’s. hård, och chyma,
ingjutning), bot., kallas en väfnad af celler
med förtjockade väggar. Sådan väfnad bildas
af hårdbastet 1. segbastet (bastprosenkym), af
särskilda strängar i grundväfnaden och af sklereider
(se d. o.). Sklerenkymet har en mekanisk uppgift,
stödjande och förlänande växtdelen erforderlig
fasthet, skyddande mot tryck och åverkan. G. L-m.

Sklererytrin (af grek. sklero’s, hård, och eryth-rofs,
röd), farm., ett rödt färgämne i mjöldryga (se d. o.).

Skleritis, inflammation i senhinnan. Se ögonsjukdomar.

Sklerodermi (Sclerodefrmia, af grek. sklerofs, hård,
och de’rma, hud), med., en mestadels svårartad,
sällan förekommande kronisk hudsjukdom, vid hvilken
på begränsade fläckar eller mera diffust utbredda
områden huden blir förtjockad, stel, vaxlik och ej
kan upplyftas i veck. Ofta förekommer den i ansiktet,
som därigenom får ett stereotypt utseende, blir som
en orörlig mask, i det hud-förhårdnaden förhindrar
de mimiska rörelserna; ögonlocken bli Hängande,
kunna ej fullständigt öpp-

nas eller slutas; talet försvåras. Vid större
utbredning öfver bålen kan huden som ett pansar
hindra bröstkorgens andningsrörelser. Sjukdomens
natur är okänd; dess förlopp är mycket långsamt, den
kan i vissa fall botas, men ofta nog är den alltjämt
fortskridande. Behandlingen består mest i massage,
heta bad och elektricitet; äfven organoterapi
(se d. o.) har försökts, men vanligen med ringa
framgång. Liknande förändringar af styfhet och
för-tjockning i huden förekomma hos nyfödda (sclerema
neonatorum, s k l e r e m) mestadels mycket svaga
och nedsatta barn. Det är allvarliga sjukdomssymtom
och medför vanligen döden efter några dagar.
L. RIbg.

Sklerometer (af grek. sklerofs, hård, och me’tron,
mått), fys., ett af Seebech (1833) konstrueradt
instrument (se fig.) för bestämmande af hårdhets-

graden (se Hårdhet), grundar sig på den principen,
att man antingen bestämmer, huru stort tryck, som
erfordras vid en och samma spets, för att åstadkomma
en repa i det ämne, som skall undersökas, eller
ock bestämmer repans bredd eller djup vid konstant
tryck. Spetsen (D) utgöres af diamant eller glashårdt
stål, och en platta af det ämne, som skall undersökas,
fästes på en liten vagn, som föres fram under spetsen.
T. E. A.

Skleros [-ås; af grek. sklero’s, hård], förhårdnad
af nåsron väfnad. - Adj. skleroserad. G.H.

Sklerotälring (af sUéra, senhinnan), zool.,
en ring af större eller mindre benskifvor,
hvarmed hos många kräldjur och fåglar,
äfvensom hos några utdöda amfibier, ögats
senhinna i sin främre periferi är försedd.
L-e-

Sklerötier, bot. Se Sklerotium.

Sklerotinsyra, kem. farm., en smak- och luktlös,
svagt sur produkt, som af Dragendorff (se denne)
framställdes ur mjöldryga och förr ansågs utgöra
den verksammaste beståndsdelen i denna drog. Enligt
nyare undersökningar är sklerotinsyra, liksom den
därur framställda, något renare ergotin-syran (en
kväfvehaltig, glykosidisk syra), en blandning af flera
ämnen, hvaribland s. k. sekaleamido-sulfonsyra torde
ha framställts i rent tillstånd. Den bildar färglösa,
prismatiska kristaller, som smälta vid 200° och lösas
i vatten med starkt sur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:32 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free