- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1067-1068

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogsbrukssätt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tallfrö af sydländsk härstamning. Granfrö från
Tyskland visade sig däremot användbart i södra
Sverige. För att något stäfja importen sattes tull
på skogsfrö (1888 50 öre per kg., f. n. 6 kr. per
kg.). Emellertid fortfor importen, och ofta utbjöds
det underhaltiga tyska tallfröet som svenskt. Först
sedan det 1910 föreskrifvits, att barrträdsfrö,
som importeras, skall vid tullstationen färgas genom
insprutning i säckarna med eosin (stark röd färg),
ha bedrägerierna med utländskt frö upphört.

Emellertid har ett af den moderna skogsvårdens
viktigaste problem blifvit att utreda, huru långt
från hemorten frö af de viktigaste skogsträden kan
användas, utan att skogsodlingarna bli lidande
härpå. De första systematiska försöksodlingarna
i större skala härför påbörjades i Österrike och
Schweiz, där i synnerhet utröntes betydelsen af
utsädets härkomst från olika höjd öfver hafvet. Dessa
undersökningar utfördes till en början med gran,
hvarvid stark minskning kunde konstateras i plantornas
höjdtillväxt, allteftersom moderträdet växt å en
högrre trakt än planteringsortens. Denna skillnad
jämnade sedan ut sig på så sätt, att frö från
höjdlägen under 1.000 m. ö. h. ej ge uppskof till
olika tillväxande träd. De plantor, som härstamma
från större höjd, visa däremot en påfallande
minskning i höjdtillväxten, och på ju större höjd
ö. h. moderträden växt, desto starkare minskning i
tillväxten visa dotterplantorna. Försök i Danmark
med ekollon från olika trakter ha tydligt påvisat,
att plantor från sydländsk hemort lätt förfrysa i ett
nordligare klimat. I Sverige ha sedan 1904 pågått
försöksplanteringar med tall från olika trakter af
landet. I Västergötland befintliga försöksplanteringar
med frö från Norrland visa, att de norrländska
plantorna utmärkas genom något svagare höjdtillväxt,
mindre tjocklek hos stammen, färre och betydligt
kortare grenar och kortare barr än de från

Tioåriga tallplantor (medeltalsplantor),
uppdragna vid Ollestad i Västergötland af frö från olika
hemort, (1/60 nat. storl.) T. v. frö från Hälsingland,
i midten från Västergötland, t. h. från Jämtland.

sydliga trakter (jfr fig.). - Slutligen ha omfattande
försöksplanteringar i Norrland ådagalagt, att där ej
kan användas tallfrö från mellersta och södra delarna
af Sverige. I 4-åriga försöksplanteringar vid Boden
voro alla plantor af frö s. om Dalarna
utgångna; vid 6 års ålder hade hälften af plantorna
från Jämtland också blifvit förfrusen; endast plantor
af frö från Norr- och Västerbotten ha utvecklat
sig normalt. Denna upptäckt har lämnat förklaringen
till de månsga misslyckade skogsodlingarna i Sverige,
särskildt i Norrland. Nu vet man däremot att, om blott
frö från lämplig trakt (ej för långt från hemorten)
används, har skogsodling stor förutsättning att
lyckas i hela vårt land nedom barrskogsgränsen.

Skogsfåglar, populär benämning, motsvarande
fågelordn. orrfåglar (se d. o.), omfattande järpe,
tjäder och orre bland de svenska fåglarna.

Skogsförsäljningsmedel, kam. Se Statens skogsmedel.

Skogsförsöksanstalt. Se Statens skogsförsöksanstalt.

Skogsgräsfjärilen, zool. Se Erebia.

Skogshorn, fjälltopp. Se Hemsedalen.

Skogshumle, bot. Se Brunella och Myrica.

Skogshunden, Icticyon, zool. Se Hunddjuren.

Skogshushållning. Se Skogsbruk.

Skogshästen, zool. Se Norska hästen.

Skogshögskolan, belägen vid Frescati å norra
Djurgården i Stockholm, började sitt arbete 1915
och har öfvertagit den undervisningsverksamhet,
som tidigare bedrifvits vid Skogsinstitutet. Enligt
stadgar af 5 dec. 1914 omfattar högskolan dels
en högre kurs, jägmästarkursen, dels en lägre,
forstmästarkursen. Jägmästarkursen, som består af
en förberedande kurs, hufvudsakligen förlagd till
Garpenbergs kronopark i Kopparbergs län, och en till
högskolan i Stockholm förlagd kurs, har till
ändamål att utbilda för själfständig, större
skogsförvaltning väl skickade skogshushållare
samt att utveckla skogsvetenskapen på nationell
grund. Forstmästarkursen har till ändamål att, jämte
bibringande af nödiga teoretiska kunskaper, meddela
praktisk insikt och färdighet i skogshandteringen
till den utsträckning, som erfordras för biträde vid
större skogsförvaltning eller handhafvunde af mindre
kräfvande sådan. Högskolan står under öfverinseende
af en för densamma och Statens skogsförsöksanstalt
gemensam styrelse.

Skogshögskolans byggnad vid Frescati på norra
Djurgården.

För att antagas till elev vid förberedande kursen
fordras att ej vara öfver 24 år; att kunna förete
friskbetyg; att ha aflagt studentexamen med minst
vitsordet godkänd i de naturvetenskapliga ämnena samt
att kunna förete borgen för vissa kostnader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free