Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogstorp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1085
Skogstörnskatsläktet-Skogszoologi
1086
bestånd. Af dessa finnes en mera örtrik skogstyp med
kraftigt mullager. På våren, innan boklöfven slå ut,
finnes här en rik vegetation af sippor, harsyra och
svalört m. fl. vackra örter. Denna produktionskraftiga
typ kan föryngras genom själfsådd. Men bokskogen
(fig. 12) uppträder också i en moss-och risrik typ
med mera torfaktigt humustäcke. Förutom skogsmossar
visar sig här rikligt med blåbär. När denna skogstyp
utglesas starkt, invandrar lätt äfven ljungen, och
på så sätt har genom bokens sköflande en stor del af
våra ljunghedar uppstått. Bokbeståndens virkesmassor
äro rätt betydande, men deras ekonomiska utbyte är ej
i förhållande därefter, särskildt ej i den sistnämnda
typen, som ofta utmärkes genom krokiga och storgreniga
bokar med ringa del gagnvirke. - Slutligen förekomma
från Skåne upp till södra Norrland l ö f-blandskogar,
där eken samt lind, alm, lönn, asp, ask, rönn och
oxel ingå, längst i s. äfven bok och annbok. När
denna skogstyp får ängsnatur, kallas den l ö f ä
n g. - Litt.: R. Sernander, "Sveriges växtvärld
i nutid och forntid" (i "Sveriges rike. Handbok
för svenska folket", 1899); A. Lundström,
"Om våra skogar och skogsfrågorna" (i "Heimdals
folkskrifter", n:r 24, 1895), Alb. Nilsson, "Svenska
växtsamhällen" (i "Tidskr. för skogshushållning",
1902), J. F. Nordwall, "Om Sveriges skogar. Bilder
ur vår växtvärld" (i "Heimdals folkskrifter", n:r
75, s. å.), H. Hesselman, "Om svenska skogar och
skogssamhällen" (i Skogs-vårdsförenis folkskrifter,
n:r 5, 1906), och N. Sylvén, "Svenska skogsträd"
(1916). G. Sch.
Skogstörnskatsläktet, Laniarius, zool., tillhör
familjen törnskator (Laniidce) och ordningen tättingar
(Passeriformes) bland fåglarna. Det skiljer sig
från törnskatsläktet hufvudsakligen därigenom,
att det tandlika utskottet bakom den nedböjda
öfver-käksspetsen så godt som saknas, att stjärten är
jämnt afrundad och att baktån ej är förlängd, öfver 30
arter förekomma i Afrika. Till lefnads-sättet likna
skogstörnskatorna törnskatorna. En art, den s. k. f
lo j t-törnska tan (L. azthiopicus), är bekant för
de klockrena toner den låter höra. L-e.
Skogsufven, zool., detsamma som hornufven. Se B e r
g u f.
Skogsull, farm., tekn., kallas de krusiga och
därigenom ull-lika trådar, som erhållas af de
långa barren hos tallen eller andra långbarriga
Pzwws-arter. Man afdestillerar först den i barren
innehållna flyktiga oljan, tallbarr- 1. skogs-ullsol
j a, och af det frånsilade kokvattnet beredes genom
inkokning tallbarrsextrakt, som innehåller någon
flyktig olja samt harts, gummi, garfsyra, salicin
m. m. De kokta barren utlakas vidare med lut, pressas,
valkas, torkas och sönderdelas i trådar, som äro ett
ganska passande material till stoppning af madrasser
och kuddar. Blandad med ull, kan skogsull spinnas
och väfvas till tyg, hvaraf göras underkläder,
som rekommenderas åt dem, som lida af gikt och
reumatism. Ingnidning med tallbarrolja retar huden
starkt och används mot reumatiska smärtor. Sådan
olja eller tallbarrsextrakt används med fördel
i bad mot reumatism. Jir T a 11 b a r r s-bad.
O. T. S. (C. G. S.)
Skogsvin. Se B ä r vi n.
Skogsvärd. Se S k o g s l a g s t i f t n i n
g och
Skogsvårdsstyrelse. - Om Föreningen för skogsvård se
d. o.
Skogsvårdsafgift, afgift, som jämlikt k. förordn. 11
okt. 1912 skall för afverkadt virke, scm taxeras
enligt lagen om skogsaccis (se d. o.), erläggas med l
3/io proc. af virkets taxerade värde. Skogsvårdsafgift
debiteras, uppbäres och redovisas i sammanhang med
kronoutskyfdcrna. Af de genom skogsvårdsafgiften
inom hvarje landstingsområde inflytande medlen
skola 90 proc. tillhandahållas skogsvårdsstyrelsen
inom landstingsområdet samt 10 proc. redovisas till
Statskontoret för att af K. M:t i mån af törefallande
behof fördelas mellan samtliga skogsvårdsstyrelserna i
riket. Förordningen gäller icke virke, som afverkats
inom Västerbottens eller Norrbottens län, Särna
socken af Kopparbergs län eller inom området
för stad, som icke tillhör landstingsområde.
A. A.
Skogsvårdsföreningens tidskrift och föl k-skrifter. Se
Föreningen för skogsvård.
Skogsvårdskommätté. Se Skogsvårds s t y-r e l s e.
Skogsvårdsstyrelse har jämlikt k. förordn. 24
juli 1903 till hufvudsaklig uppgift att befrämja
den enskilda skogshushållningen genom att sprida
kunskap i skogsskötsel, bevilja bidrag för utförande
af arbeten för skogskultur, tillhandahålla skogsfrö
och plantor samt vidtaga i öfrigt åtgärder, egnade
att befordra förbättrad skogshushållning, hvarjämte
den utöfvar den uppsikt och vidtar de åtgärder,
som jämlikt lagen ang. vård af enskildas skogar (se
Skogslagstiftning) ankommer på skogsvårdsstyrelse. Det
åligger vidare skogsvårdsstyrelse att förvalta
medel, som genom skogsvårdsafgifter (se d. o.) eller
eljest inflyta till skogsvårdskassan, hvilka medel
ej få användas för skogar, tillhörande stat, kommun
eller allmänna inrättningar och stiftelser, och ej
heller för häradsallmänningar. Skogsvårdsstyrelse
skall finnas inom hvarje landstingsområde, dock
med undantag af Västerbottens län samt Särna
socken i Dalarna. Skogsvårdsstyrelse består af
3 med skogsförhållandena i orten förtrogna män,
utsedda för tre år i sänder, en som ordf. af K. M:t,
en af landstinget och en af hushållningssällskapets
förvaltningsutskott. Hos skogsvårdsstyrelse skall
som biträde vara anställd en skogligt bildad man,
som helst bör ha fullgjort, hvad som erfordras
för vinnande af anställning som tjänsteman i
skogsstaten. Styrelse eger tillika, där så erfordras,
antaga sekreterare och andra tjänstemän. För att
medverka vid utförandet af den skogsvårdsstyrelsen
tillkommande uppgiften i afseende på skogsvården
må inom kommun, som sådant önskar, tillsättas en
skogsvårdskommitté af 3 personer, hvilka för en tid
af tre år utses, en af skogsvårdsstyrelsen samt de två
öfriga af kommunalstämman. Skogsvårdsstyrelse åligger
att före april månads utgång hvarje år till K. M:ts
befallningshafvande i länet afge redovisning för
sin förvaltning under nästföregående kalenderår. –
Om skogsvårdsstyrelse i Gottlands län samt den
skogsvårdsstyrelse åliggande verksamheten på Öland
äro särskilda förordningar utfärdade, för den förra
13 juni 1908 och, hvad Öland angår, 20 juni 1913.
A. A.
Skogszoologi (se Zoologi), skogsv., är läran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
