- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1093-1094

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skokloster ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver nyssnämnde grefve M. Brahe är rest i
parken. I slottets öfversta våning äro biblioteket
och rustkammaren inhysta. Biblioteket innehåller
omkr. 25,000 bd samt omfattar tre afdelningar: den
wrangel-braheska, den bielkeska från Salsta och den
schefferska från Ek. Där finnas många paleotyper,
ett fullständigt exemplar af Rudbecks "Atlantica"
m. m. Rustkammaren är ock delad i tre afdelningar:
den wrangelska, den braheska och den bielkeska från
Salsta. I den wrangelska förvaras vapen från äldre
tider, mest krigsbyte: armborst, omkr. 900 eldvapen,
170 blanka vapen, däribland flera bödelssvärd,
försvarsvapen: hjälmar, stormhattar, sköldar, harnesk,
pansarskenor samt den med orätt s. k. Karl V:s sköld,
som sannolikt är Augsburgsarbete från slutet af
1500-talet. Brahe-bielkeska samlingarna innehålla
mer än 450 eldvapen, 150 blanka vapen samt flera
historiskt märkliga vapen och redskap. Arkivet
öfverflyttades i juli 1892 till Riksarkivet för
att där tills vidare som depositum förvaras och
hållas tillgängligt. Det består hufvudsakligen af
handlingar rörande familjerna Brahe och Wrangel,
men innehåller därjämte andra dyrbara handskrifter,
dels böcker, dels brefsamlingar, sammanlagdt
737 n:r, och 370 pergamentsbref. Katalog öfver
detsamma uppfördes 1824 af J. H. Schröder (tr. i
"Handl. rör. Skand:s hist.", d. 12–15, 1825–30). Jfr
G. Upmark, "Svensk byggnadskonst 1530–1760" (1904),
O. Granberg, "Skoklosters slott och dess samlingar"
(1903), nya upplagor i fickformat (den senaste 1910).
C. S-e. B. S. (G-g N.)

Skol, bygnk. Se Fog, sp. 707, och Mur, sp. 1369.

Sko!a (af lat. scJiola, se d, o ) betyder i ordets
olika former i de europeiska språken (it. scuola,
fr. école, ty. schule, eng. school o. s. v.) ej
allenast undervisningsanstalt och undervisningslokal
(se Folkhögskolor, Folkskola, Läroverkshus och
Skolhus), utan har ock en hel del andra betydelser, af
hvilka somliga inneburos redan i det grekisk-latinska
ordet. Skola betecknar sålunda äfven: erfarenhet,
t. ex. "fattigdomens hårda skola"; vidare anhang,
lärjungeskola, maner, t. ex. "Platons skola",
"Hjärnes historiska skola", "Düsseldorfskolan" -
hit hör uttrycket: någon "har skola" (särskildt i
fråga om musiker), "är skolad" o. d. I ridkonsten
förekommer ordet; man talar om "den höga skolan"
samt "skolridt" (se F ä l t r i d-n i n g och
S k o l r i d n i n g). Jfr äfven Plantskola.
J. C.

Skolafgift, den afgift, som erlägges för erhållande
af undervisning vid en läroanstalt. Som denna afgift
i allmänhet utgöres terminsvis, plägar den vanligen
kallas terminsafgift. I vissa fall erlägges afgift vid
lärjunges intagning i skola, i n-skrifningsafgift,
och vid lärjunges anmälan till afgångsexamen från
en skola, e x a-mensafgift. I Sverige lämna stat,
kommun och andra offentliga organ ofta betydande
anslag för undervisningsändamål, i följd hvaraf
skolaf-gifterna i vårt land äro jämförelsevis små. I
småskolor, folkskolor, folkskolans högre afdelning och
fortsättninssskolor är undervisningen afgiftsfri. I
höere folkskolor och kommunala mellanskolor kunna
skolafgifter upptagas. Yid de allmänna läroverken

erlägga lärjungarna dels afgifter till bekostande
af belysning, bränsle och undervisningsmateriel,
dels ock därutöfver en undervisningsafgift, 20 kr. i
realskolan och 30 kr. å gymnasiet terminligen,
som vid läroverken för gossar inlevereras till
statsverket och vid statssamskolorna upptas af
vederbörande kommun. De högre flickskolorna, som
i allmänhet äro privata anstalter med understöd
af stat och kommun, uppehållas till väsentlig del
förmedelst elevafgifter, hvilka ofta uppgå till
100 kr. i terminen eller mera. Yid universiteten
och de flesta andra högskolor är undervisningen i
allmänhet afgiftsfri, för tillträde till vissa kurser
erlägges dock afgift till gäldande af kostnaderna för
förbrukad materiel. Vid en del offentliga fackskolor
förekomma mindre skolafgifter, mestadels afsedda
till ersättande af kostnaderna för bränsle, belysning
och undervisningsmateriel. - I rent privata skolor,
som icke understödjas med allmänna medel och som
därför uteslutande uppehållas med elevafgifter,
äro dessa afgifter gifvetvis mera betydande,
l*. E. L-m.

Sko!a’rk (af skola, se d. o., och grek. afrchéin,
härska), skolföreståndare.

Skola’st. Se Skolastiken.

SkolasticFsm, filos., i dålig bemärkelse sådan
ofruktbar spetsfundighet, som ofta utmärkte
den medeltida filosofiska skolastikens
(se d. o.) metoder. Man betecknar med
ordet motsvarande brist hos andra tänkare,
hvilka se vetenskapens hufvudupp-gift i en
omständlig begreppsschematism och i st. f. sakliga
undersökningar utgå från analys af ordens betydelse.
&-e.

Skolastiken (af grek. scholastiko’s,
lat. schola’sticus, skollärare), filos., den
medeltida "skolfilosofien", hvars representanter
kallades skola’stiker (lat. doctores
schola’stici
). Urspr. var det lärarna vid de af
Karl den store och hans efterföljare (700- och
800-talen) grundlagda hof-, dom- och klosterskolorna,
som kallades skolastiker (skolaster), men snart
utsträcktes detta namn till alla lärare i de "sju
fria konsterna" (se Fria konster). Numera används
det särskildt för att beteckna teologiens och
filosofiens målsmän under medeltiden (omkr. 800–1500)
mellan det tidehvarf, som kallas patristikens
eller kyrkofädernas, och det, hvilket betecknas som
renässansen. Skolastiken var den mera förståndsmässiga
riktningen i den medeltida spekulationen; vid dess
sida gick under hela medeltiden en på den religiösa
känslan och aningen grundad strömning, som kallas
den medeltida mystiken (se Mystik). Vanligen var
denna en fromhetens protest mot skolfilosofiens
torrhet, men ofta var det dock samma män, som i sin
spekulation voro skolastiker och som i mystiken sökte
tillfredsställelse för sin personliga religiositets
behof. Likasom därigenom gränsen blir svår att
uppdraga mellan skolastik och medeltida mystik,
utplånas under denna tid den bestämda skillnaden
mellan filosofi och teologi, i det att den förra
nästan i lika hög grad som den senare lät binda sig
af den kyrkliga auktoriteten och uttryckligen gjorde
till sin uppgift att, så långt sig göra lät, bevisa
de kristna trossatserna, hvarvid man visserligen
småningom alltmer inskränkte det bevisbaras område
för att hänvisa det öfriga till uppenbarelsens för
förståndskritiken otillgängliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free