Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skolbetyg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1103
Skoleembedsexamen-Skolhygien
1104
sina lärjungar uppföra smärre tragedier och
komedier vid högtidliga tillfällen, examina, kungliga
födelsedagar o. s. v. Emellertid finnes intet af dessa
dramer tryckt; dock kunna vi genom bevarade program
sluta oss till, att de i allt väsentligt anknutit
sig till skoldramats gamla traditioner. Litt.: Något
öfversiktligt arbete om skoldramat finns icke. Bäst
lär man känna dess historia i Creizenachs stora
"Geschichte des neueren dramas" (1897-1903). Se
vidare Francke, "Terenz und die lateinische
schulkomoedie in Deutschland" (1877), och Gofflot,
"Le théåtre au college du moyeu åge ä nos jours"
(1907, med bibliografi); om jesuitdramat se Boysse,
"Le théåtre des jésuites" (1880), Zeidler, "Studien
und beiträge zur ge-schichte der jesuitenkomödie und
des klosterdramas" (1891, i "Theatergeschichtliche
forschun-gen", utg. af B. Litzmann), Harring,
"Andreas Gry-phius und das drama der jesuiten"
(1907; i "Her-niaea", utg. af Philip Strauch),
och O. Wieselgren, "Dramatik och skådespelarkonst
inom jesuitorden" (i "Nordisk tidskrift", 1911).
O. W-n.
Skoleembedsexamen. Se Köpenhamns universitet, sp. 668.
Skolehjem, no. Se Förbättringsanstalter, sp. 395,
och Norge, sp. 1411.
Skolezlt, miner., en kalkzeolit, mycket lik natro-lit,
men med sammansättningen Ca A12 Si3 010 + 3H20
och en spec. vikt af 2,2-2,4. Den kristalliserar
monoklint och förekommer i basaltiska bergarter.
Ant. Sj.*
Skolfartyg, Skolskepp 1. ö f n i n g s f a r-tyg,
sjöv., benämning på fartyg, hvars hufvud-sakliga
ändamål är öfning af personal. Behofvet af
särskilda seglande skolfartyg för bibringande af
sjömansutbildning uppstod efter ångans allmänna
användning som drifkraft för fartyg, särskildt inom
örlogsmarinerna, där sjökadetter, skeppsgossar och
flerstädes äfven annat manskap erhöllo sin första
utbildning å skolfartyg. Inom svenska flottan
utbildas dock numera (1917) å skolfartyg endast
skeppsgossar, och äfven inom utländska mariner
har dylik utbildning i det närmaste upphört. -
Skolfartyg förekomma äfven inom handelsflottorna
för utbildning dels af sjöfolk, dels af befäl. I
Sverige finnas af det förra slaget "Abraham Rydberg"
med plats för 120 elever, utrustadt af Rydbergska
stiftelsen (se d. o.), och "Benjamin" med plats för 40
elever, utrustadt af Sjömannasällskapet i Göteborg,
hvilka fartyg sommartiden verkställa kryssningar i
Östersjön, Kattegatt, Skagerak och Nordsjön, samt af
det senare slaget "Svithjod" med plats för 30 elever,
tillhörigt rederi-a.-b. Navigatör i Göteborg och
"G. D. Kennedy" med plats för 8 elever, tillhörigt
rederi-a.-b. Transatlantic i Göteborg. Sistnämnda båda
fartyg gå med frakt på oceanfart. Kursen på "Svithjod"
är 3-årig och på "G. D. Kennedy" 2-årig. Äfven
Sveriges redarförening har anordnat skolskeppsföretag
i Göteborg och Hälsingborg, hvarjämte ett dylikt
företag nyligen bildats i Stockholm af några bland
de största svenska ångbåtsrederierna. Jfr Elevfartyg.
C. K. S.
Skolgalopp, ridk. Se Galopp, sp. 652.
Skolgrammatik. Se Grammatik, sp. 102.
Skolgudstjänst. Se Barngudstjänst.
Skolgång, Obligatorisk. Se S k o l p l i k t.
Skolhem. Se Förbättringsanstalter.
Skolhemmet för blinda döfstumma. Se Drottning Sofias
stiftelse.
Skolhus. Enligt gällande folkskolestadga åligger det
skoldistrikt att anskaffa och underhålla tjänliga rum
för de skolor, som af distriktet blifvit inrättade,
samt att förse dem med ändamålsenliga skolmöbler
och erforderlig undervisningsmateriel. I skolhus
kan lärarbostad vara inrymd. Då skolhus skall af
distriktet uppföras, eger kyrkostämma besluta om
dess läge, och därvid bör tillses, att plats beredes
för barnens gymnastiköfningar och lekar. Innan
skolhus uppföres, skall skolrådet från vederbörande
statens folkskolinspektör inhämta yttrande såväl
öfver skolhusets läge som ock öfver de särskilda
lokalernas och lekplatsens lämplighet för sitt
ändamål. Till ledning vid uppförande af skolhus har
öfverintendentsämbetet utarbetat "Normalritningar
till folkskolebyggnader jemte beskrifning" (1878). Då
behofvet af nya normalbestämmelser i detta afseende
gjort sig gällande, har ämbetet efter samråd med
Folkskolöfverstyrelsen uppgjort program för en
pristäflan om normalritningar för folkskolebyggnader
å landsbygden, att försiggå 1916, och därvid meddelat
anvisningar ang. läro-och gymnastiksalarnas samt
bostadsrummens läge och storlek m. m. - Det tillkommer
skolråd att prof va, om skollokal må, dock utan
hinder för undervisningen, användas fö*1 något annat
än det därmed afsedda ändamålet. Se vidare Folkskola,
Läroverkshus och Skolrum, l*. K. L-m.
Skolhycjieil, läran om skolbarnens hälso- och
kroppsvård. Linné klagar öfver "rude lärmästare
med lika rude metod" i Växjö skola. Hårdhet och
råhet kunde i mången skola spåras långt in på
1800-talet och yttrade sig både i undervisningen och
i barnens behandling. Skolans lokaler samt inredning,
renhållning, luftväxling, belysning voro länge ganska
usla såväl i elementarläroverk som i folkskola. Under
de senaste 50 åren har en fullkomlig omdaning af
skolväsendet egt rum. Stat, kommuner, skolstyrelser,
lärare och läkare ha hjälpts åt. Skolhygienen har
vunnit allt mera erkännande och har omhuldats af
alla. Lokalerna ha blifvit sunda, undervisningen är
genomtänkt med hänsyn äfven till ungdomens hälsa, den
fysiska uppfostran har allt bättre tillgodosetts. I
läroverkskommittén 1885 har A. Key utförligt redogjort
för skolhygienens historiska utveckling inom och utom
landet. Detta arbete har mycket bidragit till den
senare utvecklingen. Hälsovårdsstadgan 1874 har haft
och eger fortfarande stor betydelse för skolan. Med
stöd af denna bekämpas smitt-sjukdomarna i skolan,
och genom hälsovårdsnämnderna i städerna och förste
provinsialläkarna inspekteras och förbättras
lokalerna. Tillsynen öfver skolorna är numera
centraliserad. 1904 inrättades Läroverksöfverstyrelsen
och 1913 Folkskolöfverstyrelsen. Dessa öfvervaka
alla seminarier och skolor, som tillhöra staten
eller äro statsunderstödda. Läroverksstadgan
1905 och seminariestadgan 1914 egna skolhygien
stor uppmärksamhet, och detsamma torde bli
förhållandet med den under utarbetning varande nya
folkskolestadgan. Skolstyrelser och hälsovårdsnämnder
samt kommittéer ha tid efter annan satt i gång
grundliga undersökningar öfver skolornas hygieniska
förhållanden, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
