- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1105-1106

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skolbetyg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1105

Skolhäst-Skollofskolonier

1106

öfver skollokalerna i Göteborg 1872 och Stockholm
1882, öfver hälsotillståndet i skolorna af
Key 1885, upprepade hygieniska undersökningar
öfver Stockholms folkskolor under senaste 10 år,
öfver elementarläroverkens lärjungar af Sundell,
Heiiman och Elf ström (se "Hy g. tidskr.", bd 3;
1910), öfver folk- och småskolor på landet af
Svenska pro-vinsialläkarföreningen (tr. 1914),
m. fl. Skolhy-gienens snabba utveckling i Sverige
visar sig först i lokalernas högst betydliga
förbättring. 1872 funnos i Göteborg blott i l/a af
skollokalerna 4 kbm. luft eller däröfver för hvar
lärjunge; 1,5-3 kbm. var ganska vanligt. K. Wallis
fann 20 år senare i de svenska folkskolorna i medeltal
4,3 kbm. Numera fordrar man äfven för småbarnen
4-5 kbm. (se Skolrum). J. Widmark uppvisar, att
skol-myopien i elementarläroverken från 1883 till
1897 sjunkit från 23 proc. till omkr. 9 proc. af
hela antalet lärjungar. Detta är ett resultat,
framkalladt af bättre skolsalar, bättre skolbord,
bättre belysning, bättre tryckta böcker. Dessutom
häntyder närsynthetens starka tillbakagång på mera
tillgodosedd fysisk uppfostran (se "Hyg. tidskr’’,
1909). Det under vår tid så ansträngande skolarbetet
synes icke nedbryta hälsan, såsom man en tid
befarade. Däremot torde öfvermåttet af arbete i
viss mån minska de äldre lärjungarnas intresse för
skolstudierna. Det återstår ännu mycket, innan
skolhygienen blifvit fullt tillgodosedd. Redan
på Lings tid infördes gymnastiken vid våra
elementarläroverk; äfven vid seminarierna har den stor
betydelse, men folkskolorna ha ännu mycket för litet
gymnastik. Skolbad (se d. o.) infördes i Stockholm
1891; dessa ha äfvenledes utvecklats lyckligt.
E. Ät.

Skolhäst. Se Skolridning.

Skolia’st (Scholia’st). Se Sch öl i ön.

Skölier (grek. sko’lia, af skolio’s} krokig, ej att
förblanda med scholier, se S c h o l i o n) kallades
hos forntidens greker ett slags bordsvisor, hvilka vid
festliga samkväm brukade sjungas af bordsgästerna. Den
sjungande höll i handen en kvist af myrten eller
lager, som han sedan öfverlämnade till den, som var
i tur efter honom. Namnet afser förmodligen antingen
denna växlande ordning eller de friheter i formen,
som voro medgifna för dessa i de flesta fall af
ögonblickets ingifvelse födda sånger. De innehöllo
ofta någon ur lifvet hämtad sedelärande tanke, stundom
i förening med lofprisande af gudar eller stora
män. Af en högre rang voro Pindaros’ skolier, hvilka
voro afsedda att utföras i korsång. Äfven Terpandros,
Alkaios, Sapfo m. fl. prisas som författare af
dylika sånger. De skolier, som kommit till vår
tid, till större delen af okända författare, äro
samlade af Bergk i "Poetse lyrici grseci", III. Jfr
R. Reitzenstein, "Epigramm und skolion" (1893).
A. M. A.

Skolion, grek., sing. af skolia. Se’S koller.

SkolJOS [-ås; af grek. skolio’s, krokig], med.,
snedrygg. Se Ryggradskrökning.

Skolkarhem, ett förr stundom användt namn på
uppfostringsanstalter för barn, som på grund af
föräldrarnas vårdslöshet eller tredska hindrades i sin
skolgång eller på grund af vanart ansågos böra skiljas
från skolan. Ett skolkarhem upprättades i Stockholm
1897. Anstalten upphörde 1907, sedan kommunen, på
grund af lagen ang. uppfostran åt

vanartade och i sedligt afseende försummade barn
af 1902, upprättat barnhem för i sedligt afseende
försummade barn och skyddshem för vanartade barn.
p- E- L~m-

Skolkning, oloflig bortovaro från undervisning,
tjänst o. s. v. I skolan har skolkning alltid varit
belagd med straff, olika för olika tider och seder. Så
t. ex. fick på 1700-talet i Örebro skola en gosse,
som skolkade i aftonbönen, handplagg; en annan,
som skolkat i skolan och ljugit för sina föräldrar,
fick bära "klumpen". Stundom hade skolk-ningen goda
grunder, såsom socknegång (se d. o.), brist på
kläder, för stark köld i de ända inpå 18uO-talet
oeldade skollokalerna o. d. Vanlig var s. k. s k
o l s j u k a, d. v. s. att en gosse på grund af
föregifven sjukdom håller sig hemma från skolan
och, sådant händer, stundom af klemiga föräldrar,
särskildt mödrar, erhåller intyg om sjukdom. Numera,
då lokalerna äro vackra och väl uppvärmda och
undervisningen rolig, illustrerad som den är af
all slags matenel, äro både skol-sjukan och andra
former af skolkning mera sällsynta. Detta är äfven
förhållandet i folkskolorna, sedan det för de
fattigaste barnen blifvit möjligt att få mat och
kläder i skolan. J- C.

Skolkollegium. Se Läroverkskollegium. Kollegium
som benämning på lärarförsamling förekommer äfven
vid andra läroanstalter än de allmänna läroverken,
såsom exempelvis vid Stockholms stads folkskolor,
de tekniska elementarskolorna, Tekniska högskolan,
Chalmers’ tekniska läroanstalt, Gymnastiska
centralinstitutet och Karolinska institutet, där
lärarförsamlingarna kallas lärarkollegier. Ett
annat namn på samma sak är lärarråd, som utgör
benämningen på lärarförsamlingarna vid exempelvis
tandläkarinstitutet och Göteborgs högskola.
P. E. L-m.

Skolkria. Se Kria.

Skolkök. Se Folkskola, pl. V, och Huslig ekonomi.

Skollag, i egentlig bemärkelse sammanfattningen
af sådana skolväsendet reglerande bestämmelser,
som ha lags natur eller tillkommit genom samverkan
af K. M:t och riksdagen (se Lag). I dagligt tal
pläga stundom skolstadgorna kallas skollagar,
oafsedt huru deras stadganden tillkommit.
P- E. L-m.

Skollofskolonier, stundom kallad F e r i e k o l
o-n i e r, ha till ändamål att bereda klena och
fattiga folkskolebarn från städerna tillfälle att
under sommaren genom närande föda, frisk luft och bad
återvinna hälsa och krafter. Kolonierna förläggas till
närliggande skärgård eller eljest hälsosam trakt vid
skog eller sjö. För bröstsjuka barn från Stockholm
är en särskild koloniplats anskaffad i Jämtland,
fjällkoloni (se d. o.). Den förste, som upprättade
skollofskolonier, var prästen Bion i Zürich,
1876. Hans åtgöranden vunno snart efterföljd
i Tyskland, England och Förenta staterna. Den
första skollofskolonien i Sverige utrustades i
Stockholm 1884 på initiativ och under ledning af
folk-skollärarinnan fröken Agnes Lagerstedt. Följande
år bildades Föreningen för skollofskolonier med
kronprinsessan Viktoria som ordf. Medlen till
skollofskolonierna anskaffades till en början
uteslutande på frivillighetens väg. Sedermera har
verksamheten understödts genom do-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:42 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free