- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1211-1212

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrift ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1211

Skriftlig handling-Skrock

1212

i kap. 17 § 26 Rättegångsb. och angår
skrift-ligtvittnesbörd, som frånkännes vitsord
med mindre "parterna å båda sidor hålla det
gillt eller det besvuret varder". Hvad kap. 11 §
38 Rättegångsb. stadgar ang. vitsord åt intyg om
stäm-ningsdelgifning gör dock undantag från denna
regel. Andra hithörande stadganden förekomma i
förordn. 4 maj 1855 ang. handelsböcker och handelsräk-

ningar.

E. K.

Skriftlig handling, jur. Se Bevisningsmedel.

Skriftlärda (hebr. söferim, grek. grammatélfs)
kallades ett andligt stånd bland judarna, som
uppkommit under deras vistelse i Babel och sedan
fortfor att öfva stort inflytande öfver folket
ända till den judiska statens undergång, ja långt
därefter. Den förste berömde skriftlärde var E sr
a, som tillika var präst. Men sedan rekryterades
de skriftlärde äfven från lekmännens klass. I den
mån de sadduceiskt sinnade prästerna skilde sig
från fariséerna, slöto sig de skriftlärde till
de senare. De voro framför allt kunniga i lagen
("lagkloka") och hade att undervisa folket om
dess innehåll ("laglärare"), men voro därjämte
bisittare i domstolarna. Då de i regel utöfvade
sin verksamhet utan betalning, lärde de sig
samtidigt-med sin teoretiska utbildning ett
handtverk (jfr Paulus). Medan sadducéerna och
prästerna förlorade sin betydelse med den judiska
statens undergång, fortforo de fariseiskt sinnade
skriftlärde att vara folkets andliga lärare. De
bemöttes med utomordentlig vördnad af folket och sina
lärjungar, af hvilka de hedrades med namnet "Rabbi"
("min herre"), en hederstitel, som sedan öfvergått
på deras efterföljare, de judiske rabbinerna. Jfr F
a r i s é e r. E. S-e.

Skriftpenningar. Se Dukpenningar och Påskpenningar.

Skriftspråk. Se Riksspråk.

Skrifvarklass, pedag. Se Apologistklass och
Lärdomsskola.

Skrifvarort, kam. Se Mantalsräntan, sp. 820.

Skrifvarpenningar, kam. Se Mantalsräntan, sp. 820.

Skrifvarsjuka, Mö g i gr af i (se d. o.), det
sjukdomstillstånd, i hvilket svårighet att skrifva
framkallas genom uppträdande af ett mer eller mindre
utprägladt kramptillstånd i armens, och speciellt
i underarmens, muskler. I allmänhet uppträder en
dylik kramp hos personer i medelåldern först efter
öfveransträngning med skrifning, men den gynnas
i sitt framträdande af konstitutionell svaghet,
öfveransträngdt nervsystem o. s. v. hos individen. I
regel begynner lidandet smygande och långsamt därmed,
att handstilen försämras genom ofrivilliga, smärre
muskelrörelser i underarmen och kan sedan mer eller
mindre hastigt fortskrida, till dess stilen blir
fullkomligt oläslig eller en fullständig oförmåga
att skrifva inträdt. Hvarpå skrifvarsjukan egentligen
beror, om till grund för densamma ligger ett muskel-
eller nerv-lidande, är ännu outredt. Ett stöd för
antagandet af en perifer orsak ligger måhända däri,
att i de flesta fall af denna sjukdom anträffas ömma
tryckpunkter i underarmens muskulatur, särskildt ofta
i musculus supinator longus. Skrifvarsjuka

behandlas bäst med hvila från skrifning under
längre tid, massage å armens muskulatur och allmänt
armstärkande behandling, såsom kallvat-tenkur
(halibad, afrifningar o. s. v.) eller ljumma lokala
armbad och medikamentösa tonika, såsom järn, arsenik
o. d. Omväxling i pennskaftens form. särskildt
användning af tjocka pennskaft, och i afseende på
dessas hållande har ock visat sig nyttig. Hjälper
intet af detta, har man ofta intet annat att göra
än att öfvergå till skrift med skrif-maskin, om så
är möjligt. I. H.

Skrifvarskäppa, kam., benämning på den skäppa säd,
som i Skåne fordom lämnades till slottsskrifvåren,
för dennes egen räkning, vid betalning in natura till
länsman af altarhafre. Kbg.

Skrifvarvälde. Se Sekreterarregemente.

Skrikfäglar, Cypselomorphce, zool., en af Huxley
uppställd fågelgrupp, som omsluter de tre familjerna,
1) nattskärrorna (Caprimulgidce), 2) tornsvalorna
(Cypselidce) och 3) kolibrierna (Troclii-lidce), som
nu räknas till ordn. Coraciiformes. Handen är längre
än underarmen, denna längre än öfverarmen. Fötterna
äro svaga, hvarför dessa fåglar endast med största
svårighet röra sig på marken. De flesta till gruppen
hörande släktena äro hemma i de tropiska länderna.
L-e-

Skriksläktet, zool Se Garrulus.

Skrikugglan, zool. Se Ugglesläktet.

Skrikörnen, zool. Se Landörnsläktet.

Skrimkolla, fjäll. Se Norge, sp. 1379.

Skrin, husgerådssak af trä eller metall i form
af en helt liten kista, egnad att hållas tillåst
för förvaring af smärre förnödenheter (syskrin,
socker-, matsäcksskrin o. s. v.) eller dyrbarheter
(juvel-, dokumentskrin). Under medeltiden inneslötos
helgons kvarlefvor i dyrbara relik- 1. helgonskrin
(se Relikgömma). Jfr Schatull.

Skrinda, arbetsvagn med korg af grindar, för

forsling af stråfoder m. m.

Skriptörium (af lat. scri’ptor, skrifvare,
författare), skrifrum (i medeltida kloster);
redaktionslokal för en ordbok.

Skriptum. Se S er i p tum.

Skriverön, norsk ö i Iddefjorden, på hvilken
norrmännen i juli 1718 uppförde batterier, från
hvilka svenskarnas skeppsarbeten på fjordens
västsida beskötos. Batterierna deltogo äfven i
striden 30 juli. S. besattes sedermera af svenskarna.
L. WisonM.

Skrobova, by i Ryssland, guv. Minsk, 5 km. ö. om
Gorodisjtje. Under Världskriget intogo ryssarna 3 juli
1916 centralmakternas under prins Leopold af Bajern
ställningar vid S., men redan 14 i s. m. återtogos
dessa, och sedermera utkämpades ytterligare strider
i trakten 15, 19, 25 och 29 juli samt 13 aug. s. å.
L. W:sonM.

Skrock (fsv. skruk, skrok, osanning, någonting
uppdiktadt), inbillad syn, vidskeplig föreställ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:05 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0642.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free