- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1237-1238

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skulderblad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1237

Skulderblad-Skule Baardssön

1238

så vidt därå finnas sådana bevis som skuldebref. I
Sverige sträcker sig den särskilda procedur, som
sålunda står öppen för innehafvare af skuldebref,
till sin uppkomst så långt tillbaka som till midten af
1300-talet (Tälje stadga 1345) och eger nu för tiden
rum i form af s. k. lagsökning inför öfver-exekutor. I
sådan rättegång har gäldenärs förnekande af sitt namn
å skuldebref vet ej någon verkan, därest han förut
erkänt handlingen inför viss offentlig myndighet
(Utsökningslagen § 24). Och lika är förhållandet med
invändning att han blifvit tvungen eller förledd
till förbindelsens utgifvande, så framt han ej
inom föreskrifven tid gjort behörig anmälan därom
(Uts. L. §§ 25, 26). Därest förenämnda erkännande ej
blifvit lämnadt eller föreskrifterna om anmälan af
tvång eller förledande till handlingens utfärdande
åter blifvit iakttagna, hänskjutes däremot på i
det ena eller andra afseendet framställd invändning
målet till domstols pröfning och afgörande. Se vidare
Lagsökning.

Man skiljer mellan löpande och icke löpande
skuldebref. Enligt svensk rätt äro de senare sådana,
som ställts till viss person (eller ock till viss
person eller hans rättsinnehafvare), hvaremot de förra
lyda å innehafvaren eller å viss person eller order. I
den utländska - t. o. m. den finländska - rätten måste
den, som vill göra någon rätt gällande på grund af
skuldebref, som ej ställts till innehafvaren, medelst
en fortlöpande följd af öfver-låtelser visa sig
vara behörig innehafvare däraf. I den svenska rätten
gäller detta däremot blott i fråga om icke löpande
förbindelser, så att alla de löpande behandlas, som
om de lydde på innehafvaren, och utan vidare gälla i
hvar mans hand. Detta beror på en småningom uppkommen
praxis, som dock till sist fått sin fastställelse från
lagstiftningens sida (Promulgationsförordn. till
Uts. L. § 10 mom. 1; se Orderpapper). Vid kraf
på grund af löpande förbindelser beaktas ej andra
invändningar (kvittning, betalning o. s. v.) än de,
som hänföra sig till förbindelsens eget innehåll
eller ha sin grund i något innehafvaren personligen
vidkommande förhållande; dock kan naturligtvis också
betalningsskyldighet bestridas, om skuldebref vet
skulle vara förfalskadt eller utgifvet af omyndig
person. I fråga om icke löpande förskrifningar
gälla därjämte sådana invändningar, som närmast
röra förutvarande innehafvare (se vidare I n n e
h a f-varpapper). Då betalning erlägges, är vid
löpande förbindelse alltså af vikt för utställaren
att återfå skuldebrefvet eller, i händelse allenast
af-betalning sker, att se till, att anteckning
härom göres å själfva handlingen. Vid icke löpande
skuldsedlar kan till bevis om betalning däremot jämväl
tjäna särskildt utfärdade kvitton. Äfven här är dock
skriftligt bevis å afbetalningen af stor nytta. Ty i
lagsökningsmål upptagas ej andra bevis till pröfning
(Uts. L. § 27). - Om löpande skuldebref är i svensk
rätt f. ö. särskildt stadgadt att, om än utställaren
af ett sådant, på grund af mot honom öfvadt tvång
(bortsedt dock från de svåraste formerna däraf), svek,
ocker eller mot tro och heder stridande handlingssätt
eller också fel-skrifning i skuldebrefvet, skulle
varit fri från betalningsskyldighet gentemot den
person, till hvilken han först utgett skuldebrefvet,
så blir detta likväl giltigt, om det öfverlåtes till
ny innehafvare,

som vid mottagandet är i god tro (Lag 11 juni 1915). -
I jämförelse med icke löpande förskrifningar ha
de löpande ytterligare varit utrustade med en
strängare exekutiv verkan så till vida, som de
vid bristande betalning omedelbart ledde till
bysättning, utan att utmätning behof de föregå
(K. Förordn. 19 maj 1756). Men denna åtskillnad har
med bysättningstvångets upphörande försvunnit. Som
minne häraf kvarstår allenast, att gäldenär ej är
skyldig att på löpande skuldebref utge ränta för
längre tid efter förfallodagen än från den dag,
då borgenären fordrat betalning, så framt han
ej förbundit sig annorledes (Prom.-förordn, till
Uts. L. § 10 mom. 10; se vidare Dröjsmål, sp. 950-
951). I hufvudsak har detta nämligen från början varit
en ersättning för det strängare exekutiva tvång, som
utställare af löpande förskrifning varit underkastad,
men hvarifrån han nu är befriad. I lagsökningsväg
kan dock gäldenär fortfarande sökas på löpande
förskrifning, hvarhelst han träffas; hvaremot i fråga
om de icke löpande de allmänna stad-gandena om forum
lända till efterrättelse. - Då skuldebref företes
hos offentlig myndighet för vinnande af inteckning
eller betalning, skall det förses med stämpel af 25
öre för hvarje fulla 100 kr. af kapitalbeloppet. -. Se
vidare Eschelsson, "Om skuldebref enligt svensk rätt"
(1912). Jfr E f t e r-s kånkande, Löftesskrift,
Mortifika-tion 4 och Omslagsrevers. A.W. (C.G.iJj.)

Skulderblad (lat. scapula), anat., detsamma som
axelblad (se Axel och Människan, fig. 15).

Skulderhörn, befästningsk., det af närliggande flank
och fas å en bastion (se d. o.) bildade hörnet.
_ O. A. B. (L. W:sonM.)

Skulderkaponjär, befästningsk. Se Kap ön j är.

Skulderled. Se Axel, anat.

Skulderring. Se Axel, anat.

Skulderstöd, artill., kallas å vissa artilleripjäser
och kulsprutor en från eldrörets bakre del utgående
kolf, mot hvilken skytten vid eldgifning trycker
skuldran, så att han direkt och utan maskinella
anordningar kan inrikta pjäsen. Skulderstöd kunna
användas endast å fasta artilleri-pjäser, där rekylen
är fullständigt upphäfd och pjäsen väl af vägd, så
att den utan ansträngning kan af skytten sidvridas och
eleveras. Sådan inriktning har särskild betydelse vid
fartygspjäser, där målen oftast äro snabbt rörliga
och stor skyndsamhet följaktligen är af nöden.
G. af Wdt.

Skuldervinkel, befästningsk. Se Bastion.

Skuldervärn, befästningsk. Se E p aulem ent.

Skuldoffer. Se Offer, sp. 527.

Skuldra. Se Axel, anat.

Skuldsedel, jur. Se Skuldebref.

Skule Baardssön [bårds-], Skule Jarl, norsk
tronpretendent, f. 1188 eller 1189, d. 1240,
var son till stormannen Baard Guttormssön till
Rein och hans andra hustru Ragnhild, halfbror
till konung Inge Baardssön, af hvilken han
fick jarlvärdigheten. S:s förhoppning att bli
Inges efterträdare gick om intet därigenom, att
birkebei-narna, det härskande partiet i Norge, gåfvo
den 13-årige Håkan Håkansson, konung Sverres sonson,
konunganamn, under det att S. med bibehållande af
jarltiteln blef ett slags riksföreståndare under
konungens minderårighet. Förgäfves smidde S. ränker
mot den unge tronkräfvåren. Sedan konun-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:05 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free