Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skulderblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1239
Skullnlng-Skum
1240
gen 1223 själf öfvertagit regeringen, sökte
han på allt sätt vinna S. Detta eggade blott
S:s äregirighet, han höjde upprorsfanan, men
blef besegrad och dödad (se vidare Håkan, norska
konungar, sp. 42-43). S:s maktlystna, stridbara
härskargestalt är en af hufvudpersonerna i Ibsens
drama "Kongsemnerne". Jfr Norge, sp. 1422. och Peter
Skulesson. K. V. H.
Skullning, metall., oregelbundenheter i
masugnsgången, bestående däri, att innehållet i
masugnen under smältningen icke sjunker ned oafbrutet,
utan ryckvis, med mer eller mindre oregelbundna
mellanrum. Meningarna äro delade om orsaken till
skullningen. Sedan gammalt har den ansetts oftast
uppkomma därigenom, att halfsmält gods sintrar
fast vid masugnspipans väggar på något ställe,
där de af en eller annan anledning blifvit för
högt upphettade. En nyare åsikt är, att den beror
därpå, att de uppåtstigande gaserna söka sig upp
företrädesvis utefter ugnsväggarna, där beskickningen
är luckrare, under det att den närmare midten håller
sig mera kompakt. Slutligen har, särskildt i Tyskland,
framhållits, att orsaken skulle vara, att kol vid
dissociation af koloxid utfälles på malmstyckena och
tilltäpper passagen mellan dem.
– Skullningen är till stor olägenhet därigenom,
att på grund af de stora växlingar,
som orsakas i temperaturen i masugnsstället
genom beskickningens ojämna nedsjunkande,
tillverkningen af ett jämnt och likartadt
tackjärn försvåras eller rent af omöjliggöres.
F. S-e.
Skulor, allehanda slags matrester. Jfr
Renhållningsväsen, sp. 1392.
Skulptur (lat. sculptūra, af scu’lpere, rista,
mejsla), bildhuggarkonst (se d. o.), bildsnideri. I
ett mycket förgängligt material utföres stundom i
Norden för nöjes skull s. k. snöskulptur, vanligen
koiossalbilder i människo- eller djurgestalt,
hopknådade af kram snö och utan anspråk på
finare detaljbehandling. – Skulptēra, utföra
bildhuggeriarbete, hugga eller skära ut, mejsla,
snida. – Skulpturāl, statyliknande.
– Skulptör, fem. skulptris,
bildhuggare.
Skultuna. 1. Socken i Västmanlands
län, Norrbo härad. 8,932 har. 2,340 inv. (1915). S. utgör ett
pastorat i Västerås stift, Domprosteriet.
2. Koppar- och mässingsverk, armaturfabrik,
verkstäder för manufakturartiklar och patronhylsor
samt metallgjuteri, beläget vid Svartån i ofvannämnda
socken med underlydande i Lillhärads socken,
2 km. från S. station på linjen Tillberga–Ramnäs
af Stockholm–Västerås–Bergslagens järnväg. 22,5
mtl, tax. till 1,147,700 kr., samt annan fastighet,
tax. till 1,475,000 kr. (1915). Det anlades af kronan
på grund af ett Karl IX:s bref 11 febr. 1607, men
driften utarrenderades åt enskilda, af hvilka kunna
nämnas 1612 mäster Jak. Johansson, mässingsmakare,
på 1620-talet Arendt Toppengiesser från Aachen,
som sedan anlade ett mässingsbruk vid Vällinge, 1638
Wijnandt Nacken, 1644 stockholmsborgaren Hans Ludvig
Schütz, 1670 Abraham Cronström, 1676 kammarrådet
Is. Cronström o. s. v. 1715 skatteköpte bröderna
Claes och Peter Mathiesen bruket med därunder lydande
hemman och lägenheter, och särskildt den senare
som efter broderns död öfvertagit hela egendomen,
uppdref tillverkningen och
ökade jordegendomen. Han gjorde S. till fideikommiss,
som efter hans död (1749) först förvaltades af
änkan, sedan af dottern, gift med bergsrådet
K. Browall, adl. Adlerwald, och efter hennes död
(1772) af sönerna, af hvilka Karl Jakob (d. 1829)
efter 1811 var ensam innehafvare af bruket, som han
skötte med stor framgång, så att tillverkningen var
uppe öfver 1,000 skeppund och öfver 7,100 ringar. På
arfvingarnas ansökan upphäfdes fideikommissnaturen,
och S. öfvergick till ryttmästaren K. R. och kaptenen
P. Hammarskjöld och förvaltades af den senares son
ryttmästaren K. V. Hammarskjöld, en energisk och
begåfvad man, som dock på grund af djärfva och mindre
väl planerade företag nödgades göra konkurs 1849 och
lämnade landet. Efter en vidlyftig process tillerkände
K. M:t K. R. Hammarskjölds arfvingar deras del i S.,
nämligen kapten A. M. Nordenskjöld och kommendörkapten
K. F. Löwenborg, hvarjämte arfvingarna efter
friherrinnan Hedvig Rappe innehade 1/6. Tillträdet
skedde 1857, och 1860 beslöto delegarna att bilda ett
aktiebolag. 1902 ingick S. jämte Granefors koppar-
och mässingsbruk och Nordiska metall-a.-b. i Västerås
i Svenska metallverkens försäljnings-a.-b., hvars
rörelse 1907 öfvertogs af A.-b. Svenska metallverken,
hvilket sedan aflösts af Nya a.-b. Svenska
metallverken, som genom köp 1912 förvärfvat S. bruk
med underlydande. 29 dec. 1913 hemsöktes det af
en svår eldsvåda, som ödelade nästan hela bruket
(valsverket, rör- och tråddrageriet, kopparslageriet
och pressverkstaden). De tre förstnämnda afdelningarna
ha nu förlagts till Västerås.
Skum, fys.j en intim blandning af en gas och en
vätska, t. ex. luft och vatten. Rena vätskor bilda
aldrig skum, utan endast lösningar, innehållande
ämnen, som starkt nedsätta lösningsmedlets ytspänning
(se K a p i 11 a r i t e t, sp. 843) och som bilda
sega eller nästan fasta hinnor på vätskans yta. Då
ytspänningen erfar proportionsvis den största
ändringen genom de första små tillsatserna af det
lösta ämnet, så äro ofta minimala mängder, t. ex. 3
. 10~~7 gr. pepton, tillräckliga för att på en yta
af l kvcm. framkalla ständig skumbildning därigenom,
att en ytterst tunn fast hinna ständigt nybildas. Om
uppkomsten af sega eller fasta hinnor på ytan
förhindras, förhindras äfven skumbildningen, hvilket
t. ex. kan ske genom tillsättning af något ämne, som
nedsätter ytspänningen hos lösningsmedlet starkare än
hvad det skumbildande ämnet förmår, till följd hvaraf
detta undantränges från ytan, eller genom tillsats
af ämnen, som visserligen icke förmå tränga undan det
skumbildande ämnet, men som förmå förhindra uppkomsten
af en seg eller fast hinna på ytan. Om man t. ex. till
en saponin-lösning (se S a p o n i n e r) sätter litet
isosmörsyra, som starkt nedsätter vattnets ytspänning,
bildas icke något hållbart skum. Tillsättes alkohol
till en saponinlösning, uppkommer icke heller något
skum, emedan i detta fall någon hinna af nyss nämnd
beskaffenhet icke bildas. - Ett föremåls färg beror på
hvilken eller hvilka ljussorter, som det absorberar
af det påfallande ljuset (jfr Färg, sp. 270). Ett
föremål, som ej absorberar något ljus, utan totalt
reflekterar alla ljussorter (se R e-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
