Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skytte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1281
Skytte-Skytteanska professuren
1282
Tyskland och Frankrike och framställde för kurfursten
Fredrik Vilhelm af Brandenburg planen att inrätta
en akademi för lärda från alla länder, en plan,
som kurfursten äfven begynte att sätta i verket,
i det han 22 april 1667 utfärdade en inbjudning till
lärda och konstnärer samt religiöst eller politiskt
förtryckta i alla länder till grundläggning af en de
lärdes stad, ett "Universitas Brandenburgica gentium,
scientiarum et artium", som skulle, rikt begåfvadt
med privilegier, få sitt säte i Tangermiinde. Då
emellertid planens förverkligande mötte stora
svårigheter, öfvergafs den redan efter ett år. (Se
Fr. Arnheim, "Freiherr Bengt Skytte (1614-1683),
der urheber des planes einer brandenburgischen
universal-universität der völker, wissenschaften
und kiinste", i "Beiträge zur brandenburgischen und
preussischen geschichte", Festschrift zur Gustaf
Schmollers 70. geburtstag 1908.) Han förde därefter
ett kringirrande lif i flera länder och gjorde fåfänga
försök hos Karl XI att åter vinna anställning i svensk
tjänst. S. var en man med utmärkta själsgåfvor, men
opålitlig, falsk och ränkfull samt utan den religiösa
och moraliska grundval, som kunnat stäfja hans sinnes
naturliga oro.
4. JakobS., friherre, den föregåendes broder,
vältalare, f. 1623, d. 1654, liksom brodern slagen
till riddare af Karl I i England, hvilket väckte
starkt missnöje i rådet, valdes 1633 till rector
illustris vid det nyinrättade universitetet i Dorpat
samt utnämndes 1642 till vice president i Svea hofrätt
och 1645 till landshöfding i Östergötland. S. utgaf
några latinska tal och dissertationer. - Hans son
Gustaf Adolf S. blef 1662 gripen för sjöröfveri (se
Drake, sp. 822) och arkebuserad på Jönköpings torg
27 april 1663. l o. 3. A. B. B.*
2. (K. B. W-ri.)
Skytte (skref sig själf S c h ti 11 e), Henning,
biskop, f. 12 okt. 1620 i Nyköping, d. 31 dec. 1707
i Kalmar, son till Henning Nilsson Schiitte (se
Skytte, svenska adliga ätter, 1), blef efter studier
vid kollegiet i Stockholm student i Uppsala 1639 och
vann där magistergraden 1646, idkade därefter studier
vid flera tyska universitet (Eostock, Wittenberg,
Leipzig, Strassburg) samt besökte äfven Paris,
London, Oxford och Leidenuniversitetet. S. blef 1652
hof predikant hos arff ursten Karl Gustaf, utnämndes
efter dennes tronbestigning 1654 till k. hofpredikant
och följde den nye konungen på dennes fälttåg i
Polen och Danmark, därvid presiderande i arméns
konsistorium. Maj 1658 erhöll S. fullmakt att vara
superintendent i det nyeröfrade Trondhjems stift och
begaf sig dit, men efter danskarnas återeröfring af
Trondhjem fördes han (dec. s. å.) öfver gränsen in
i Härjedalen, sedan han, enligt hvad hans sköldebref
uppger, afböjt ett förslag af stiftets prästerskap,
att han skulle som danske konungens undersåte kvarstå
i sin superintendentsbefattning. Han utnämndes i
stället 1660 till superintendent i Kalmar och blef
1678 det nyupprättade Kalmarstiftets förste biskop
(dit räknades till 1680 äfven Blekinge). S. var
en nitisk och dugande stiftsherde samt verkade
outtröttligt och personligen uppoffrande för
uppförandet af Kalmar domkyrka, som han invigde
midsommardagen 1682, sedan den nödtoftigt kommit under
tak. Äfven tillkommer honom förtjänsten om Kal-Tryckt
den 13/3 17
mar skolas utveckling till ett regelrätt gymnasium i
nyuppförd byggnad. Utom sin magisterdisputa-tion
De qualitatibus utgaf S. ett antal
likpredikningar. S. promoverades vid jubelfesten i
Uppsala 1693 till teol. doktor; han hade 1668 erhållit
adligt sköldebref för hustru och barn, hvilka därvid
fingo namnet Skyttenhielm. S. efterlämnade ej manlig
af komma; ätten utdog med en af hans döttrar 1730.
V. S-g.
Skytte, Knud, pseudonym. Se J. Nielsen, sp. 962.
Skytteanska pedagogien i Ålem. Se Å l em.
Skytteanska professuren, en af Johan Skytte
(se Skytte 1) 1622 vid Uppsala högskola inrättad
professur i vältalighet och statskunskap. Donationen
utlofvades i ett bref af l jan. 1622; 2 juni
s. å. gaf Gustaf II Adolf den sin konfirmation,
hvari förklarades, att, ifall "denne fundation
förstörd eller annihilerad blef ve", skulle Skyttes
arfvingar ega återtaga densamma, och tillförsäkrades
professurens innehafvare, som Skytte och .hans
arfvingar skulle ega tillsätta, full likställighet
med de öfrige professorerna. Därpå utfärdade Skytte
l okt. s. å. den egentliga stiftelseurkunden, hvari
till professorns underhåll anslogos vissa uppräknade,
af Skytte egda gårdar och utlofvades till bostad åt
professorn ett stenhus, som Skytte skulle inköpa eller
låta uppbygga. Patronatsrätten skulle efter Skyttes
död efter förstfödslorätt tillhöra 1) hans söner
och deras ättlingar på manslinjen, 2) döttrarnas
män, om de voro adelsmän, och deras söner samt 3),
om söner ej funnes, döttrarnas döttrar. Tillika
gåfvos bestämmelser om professurens tillsättning
och professorns verksamhet samt föreskrefs med
afseende på hans kompetens, att han skulle vara "en
politicus, historicus och en god orator". Löftet
om huset infriades genom inköp af ett af Gustaf I
indraget och sedan bortdone-radt domkapitelshus, som
1626 invigdes, därefter har kallats Skytteanum och
genom en reparation 1710 erhållit sitt nuv. utseende
(se afbild-ning däraf i art. Uppsala). Dessutom
anslog Skytte från sitt friherreskap Duderhoff
ytterligare till professorns aflöning årligen 150 tnr
spannmål. Dessa gingo emellertid förlorade genom 1680
års reduktion, men 1692 gafs därför en ersättning af
statsmedel, som fortfarande utgår. Genom ett k. bref
2 aug. 1683 utsträcktes reduktionen äfven till de af
Skytte donerade gårdarna, men sedan dessa bevisats
vara allodialjord, upphäfdes denna åtgärd genom ett
nytt k. bref 10 nov. s. å. Från 1682 underställes
dock skytteanske professorns utnämning K. M:ts
stadfästelse, hvarför hans titel nu är "regius
et skytteanus". Till hans aflöning har också
ett ytterligare bidrag af statsmedel tillkommit,
enär han 1908 blef delaktig af den då beviljade
löneförhöjningen för professorer. Efter en på K. M:ts
befallning verkställd utredning föreskrefs genom
k. br. 27 aug. 1915, att utöfningen af den patronella
utnämningsrätten därefter skulle föregås af, att
professuren anslagits ledig till ansökan och att
utlåtande öfver ansökningarna afsetts af sakkunniga,
tillsatta af humanistiska sektionen vid Uppsala
universitet. - Under professorns vård äro ställda
"Gyllenhielmska biblioteket", som 1629 grundlades
genom riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielms
stipendiedonation såsom ett
25 b. 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
