- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1339-1340

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skänkelporer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1339

Skänkelporer-Skänninge

1340

denna sidorörelse, uppstår mothållande skän-kelverkan
därigenom, att ryttarens andra ben möter med mer
eller mindre kraftigt mottryck. För att böja hästen
i bålen använder ryttaren böjande skänkelverkan
genom att låta den ena skänkeln verka med lår och
knä samt med underbenet framme vid sadelgjorden,
under det att den andra skänkeln med underbenet
bakom sadelgjorden håller emot och hindrar bakdelen
att falla undan. Ryttarens skänkel inverkar säkrast
på hästens bakben, när detta befinner sig upplyft
från marken. Om ryttaren afpassar dessa ögonblick
för skänkelns användande, uppstår taktmässig
skänkelverkan. Dessa skänkelhjälper få emellertid
icke urarta till ett löst slående med benen; hos
en god ryttare bli de nästan omärkliga för ögat.
B. C-m.

Skänkelporer, zool., kallas de hos ett stort antal
ödlor på lårens undre sida (särskildt ofta hos
hannen) i rader ordnade körtellika bildningarna. De
äro håligheter, fyllda af en hornartad, gulaktig massa
och knappast körtlar i egentlig mening. Deras funktion
är obekant; måhända tjänstgöra de som stimulans vid
kopulationen. L-e.

Skänkelvikning, ridk. Se Sidvärtsrö-r e l s e.

Skänkling, sjöv. Se Skin kel. Skänklät, mus.
Se L å t. Skänkskåp, skänk (se d. o. 2)
med skåp ofvanpå.

Skänninge (Skeninge), uppstad i Östergötland (i den
del, som fordom benämndes Vadstena län), vid den
numera obetydliga Skenaån. 1,539 inv. vid 1917 års
början). Under stadens jurisdiktion hör ett område af
910 har, hvaraf den ännu gällande stadsplanen (från
1876) upptar 21 och en på K. M:ts pröfning beroende
ny dylik plan innefattar omkr. 35 har. Den förra
består af 4 kvarter med tillsammans 163 tomter. Den
nya ansluter sig i hufvudsak-liga delar till stadens
gamla, helt visst 1000-åriga topografi, medan 1876 års
stadsplan var grundad på den då gällande åskådningen,
rätvinkligt rutsystem. Taxeringsvärdet å samtliga
fastigheter var vid 191 fi års slut 2,253,000 kr.,
hvaraf 294,500 kr. bevill-ningsfria; och komma
476,400 kr. på jordbruksfastighet. Stadens jord består
hufvudsakligen af de 16 s. k. kronoåttingarna (hvarje
åtting räknas för ett mantal). Dessutom har staden
arf- och egen jord samt någon frälsejord. Denna areal
lades, då S. 1543 förlorade sina stadsrättigheter,
under kronan, men återlämnades, antagligen till större
delen, 1570, då stadsprivilegierna förnyades. Till
staden hörande jordareal närmast före 1543 synes
ha utgjort 830 tnld. Af de till staden hörande
jordområdena ha bildats jämförelsevis stora och väl
bebyggda gårdar, hvarå drifves ett numera rationellt
jordbruk. Äfven all öfrig jord är utarrenderad i
större eller mindre lotter. Sta-

Fig. 1. Skänninges vapen.

den eger vidare stora grustillgångar och i Hvarfs
socken en synnerligen god torfmosse, hvarur med
början år 1915 uttages bränntorf. Af de inom den
äldre stadsdelen befintliga fem byggnaderna af sten

Fig. 2. Situationsplan af Skänninge. J. Kyrka. -
2. Rådhus. - 3. Stadshotell. - 4. Bankhus. -
5. Skolhus. - 6. Väderstad-Skänninge-Bränninge
järnväg. - 7. Järnvägsstation. - 8. Elektrisk kvarn. -
9. Mekanisk verkstad. - l O. Järnvägsparken. -
11. Norra parken. - 12. Epidemisjukhus. - 13. Stora
torget. - 14. Smålandstorget.

(alla andra äro af trä) äro af något intresse endast
kyrkan (fig. 3; ett treskeppigt långhus af tegel) och
rådhuset (fig. 4), hållet i enkel s. k. herrgårdsstil
(uppf. 1770), vid torget. (Det äldsta rådhuset låg
vid torgets västra sida, där det nuv. stadshotellet

Fig. 3. Kyrkan i Skänninge.

står.) S. har sedan ett antal år tillbaka
elektricitetsverk, som hämtar sin energi från
A.-b. Knuts-bro kraftstation. På 1700-talet hade
staden en spinnskola under kammarduksfabriken i
Vadstena och senare ett "tapetmaken" samt siden- och
linnetryckeri. Kakelfabrik, tegelbruk samt tidtals
flera större garfverier utgjorde den förnämsta
industrien till in på 1870-talet. F. n. finnes
l fabriksaktiebolag för tillverkning af trä- och
järnalster,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:50:24 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0710.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free