- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1337-1338

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skånska kyrkorätten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skälboö, gods i Skönberga socken, Östergötlands
län, vid Strålångens aflopp Tvärån och S. hållplats
vid Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnväg. 3
mtl, tax.-v. 143,400 kr. (1915). Gården kallades
på 1600-talet Ön och Stjälboö, sammanbyggd af tre
hemman Stjäla, och kallades äfven senare ön. På
1500-talet skall den ha innehafts af befallningsmannen
på Stegeborg, Henrik Nilsson, donerades 1636 till
dennes son, öfversten Lydert Rytter l. Reuter af S.,
som släkten efter adlandet kallade sig, samt utbyttes
från reduktionen af dennes son öfverstelöjtnanten i
fransk tjänst Johan Reuter och egdes af hans dotter,
g. m. frih. Didrik Kagg. S. tillhörde sedan majoren
Alex. De Geer samt dennes son och sonson, efter hvars
död (1909) det köptes af S. P. Svensson på Jonsberg,
som 1916 sålde den till ett konsortium.

Skälby, kungsladugård i Kalmar landsförsamling,
vid järnvägen Kalmar-Berga. 5 mtl, tax.-v. 250,000
kr. (1915). S. gafs 1651 som friherreskap åt
generallöjtnanten Rob. Douglas, men reducerades
från arfvingarna under Karl XI:s tid och är nu
landshöfdingeboställe, utarrenderadt.

Skälfva, Skälfvosot, detsamma som frossa (se d. o.).

Skälfvum, socken i Skaraborgs län, Kinnefjärdings
härad. 1,434 har. 480 inv. (1915), hvaraf 164
inv. komma på en inom socknen belägen del af
Lundsbrunns municipalsamhälle. Annex till Husaby,
Skara stift, Kinna kontrakt.

Skälla, en vanligen af plåt förfärdigad, starkt
ljudande klocka, som nyttjas på såväl hästar
som kor och får i trakter, där djuren släppas på
vidsträckta skogsbeten, för att göra det lättare
att finna igen djuren. Äfven sammanhållningen
inom hjorden underlättas genom skällor, emedan de
öfriga djuren vanligen följa den, som bär skällan
(skäll-ko, skäll-gumse o. s. v.), såsom en ledare
för hjorden. Bruket af skällor är äfven afsedt
att skrämma och hålla rofdjuren på afstånd.
E. T. N.

Skällande fågelhund, zool. Se Hunden, sp. 1314.

Skällinge, socken i Hallands län, Himle härad. 5,786
har. 753 inv. (1915). Annex till Hvalinge, Göteborgs
stift, Varbergs kontrakt.

Skällinge hed. Se Kölleryds hed.

Skällnora, kungsgård i Fresta socken, Stockholms län,
vid sjön Norrvikens östra strand.

illustration placeholder

Skällnoras hufvudbyggnad i slutet af 1600-talet.

3 5/8 mtl, med flera torp och skog tax. till 306,300
kr. (1915). S. innehades under medeltiden af Vadstena
kloster och indrogs af Gustaf Vasa till
kronan. 1561 donerades det till amiralen Klas
Kristersson Horn, tillhörde sedan dennes son och
sonson och öfvergick genom den senares dotter till
riksrådet Per Persson Sparre (d. 1669). Genom
Karl XI:s redution blef S. åter kronogods. Den
ståtliga hufvudbyggnaden, som är af bildad i
Dahlberghs Sueciseverk, skall ha rifvits i början af
1700-talet. Gårdens namn är ryktbart genom berättelsen
"Skällnora kvarn" af K. J. L. Almquist.

Skällvik, socken i Östergötlands län, Hammarkinds
härad. 7,003 har. 1,404 inv. (1915). S. utgör ett
pastorat i Linköpings stift, Hammarkinds kontrakt.

Skälmroman, dets. som den pikareska romanen. Se Aleman,
Le Sage, Mendoza, D. H. de, och Roman, sp. 692.

Skämma (Skemma). Se Bostad, sp. 1270, och
Fängelse, sp. 246.

Skämningsfors, gods i Brandstorps socken, Skaraborgs
län, nära Vättern. 6 1/24 mtl, tax.-v. 209,500
kr. (1915) samt annan fastighet (kvarnar, sågar
m. m.) 100,000 kr. Säteriet är sammanslaget af
3/4 Arkarebol, 1/8 mtl Skaningsgården och 2 3/4 mtl
Skämning och bar sistnämnda namn
i jordeböckerna på 1600- och 1700-talen,
men namnet S. fick sanktion genom k. br. 1851. Det
var sätesgård i början på 1600-talet och egdes
inom släkten Hård i fyra led (till 1786) och tillhörde
i början af 1800-talet ryttmästaren B. Gust. Lind
af Hageby, som uppförde den nuv. hufvudbyggnaden af
sten samt förbättrade godset i öfrigt. Det tillhör
nu ryttmästaren, frih. H. von Essen.

Skämtbild, Skämtteckning. Se Karikatyr.

Skänk, l (Skänkare). Se Munskänk. - 2. Lågt skåp för
bords- och dryckeskärl, mat-och dricksvaror m. m -
3. Tekn., behållare för smält metall. Se Gjutning, sp. 1231
samt fig. 2 och 3.

Skänkel (ty. schenkel), ben, skalm; sidostycke af
stångbettet (se Betsel). - Ridk. Ryttarens ben
(skänklar) verka på hästens sidor genom beröring eller
tryck, hvilket genom sporrens medverkan ytterligare
kan stegras. Då ryttarens underben beröra bukens
sidomuskler, retas dessa till sammandragning,
hvarigenom bakbenen föranledas att gripa längre
fram under hästen. Trycket skall utgå från sätet
och verkställas af lår, knä, inre sidan af vaden och
slutligen, om så erfordras, af sporren. Inre sidan
af vaden är den del af benet, som i allmänhet är
mest verksam.

Ryttarens ben skola från lårled till knä vara i det
närmaste orörliga, men underbenen däremot rörliga
för att kunna utöfva sitt tryck, antingen framme vid
eller strax bakom sadelgjorden, men ej vid ljumskarna
eller på bogarna. Lika tryck af båda benen verkar
framåtdrifvande. Om därvid öfriga hjälper förhålla
i stället för att efterge, åstadkommes samling. Då
underbenen samtidigt användas invid sadelgjorden,
verka de mera framåtdrifvande, men mera samlande, då
de utöfva sitt tryck bakom sadelgjorden. Vid olika
tryck af skänklarna eller vid tryck af endast en
skänkel uppstår sidförande skänkelverkan, då hästen
viker för det starkast tryckande benet. I den mån
ryttaren vill begränsa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:05 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0709.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free