- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1401-1402

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sladörj ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1401

Slaga-Slagg

1402

het, sp. 54 och 56. - 10. Se K l o c k a, sp. 313.
1. Finn. 3. A.Bi-ii.* 4. G. G.

ö. C. O. N. 7-8. B. N.*

Slaga, landtbr. Se Tröskning.

Slagaffyring, krigsv. Se Kanon, sp. 780.

Slagbjörn kallas de individer af l a n d t b j ö r-n
e n, hvilka vant sig vid att anfalla större djur.
L-e.

Slagboll. Se Bollspel, sp. 1018.

Slagbom, text. Se V ä f n i n g

Slagcittra, mus. Se C i 11 r a, sp. 360.

Slageise, stad på västra Själland, Sorö amt, 17
km. från Stora Belt. 12,740 inv. (1916). Sedan 1860 är
folkmängden mer än fördubblad och staden stadd i stark
förkofran. Två gamla kyrkor och ett rikt ålderdomshem,
ryttarstaty af Kristian IX (1910). Betydlig
handel; två banker och en sparbank; svinslakteri;
ångbränneri, flera ölbryggerier, maskinfabriker och
flera andra industriella anläggningar. 1904 köpte
staden hamnen Mullerup vid Stora Belt. Från S. utgår
sedan 1892 en järnväg till Nsestved med bibana till
Skjelskör och sedan 1898 en annan till Vaerslev på
Holbsek- Kalundborgsbanan. Strax utanför S. ligger
Ant-vorskov. - S. var redan under Knut den store
myntort. Det fick stadsprivilegier 1280. Hellig Anders
(se Anders) var enligt sägnen präst i S. och skaffade
staden dess stora jordar. 1376 blef Olof, drottning
Margaretas son, vald till konung på en herredag där.
E. Ebg.

Slagen, socken n. om Tönsberg,
Jarlsberg og Larviks amt, Norge. 47,89
kvkm. 4,329 inv. (1910). Kika fornfynd
(bl. a. Osebergsskeppet; se D r a k e, sp. 818).
K. V. u.

Slagfjäder. 1. Krigsv. Se Handeldvapen, pl. Ill,
och Kanon, sp. 780. - 2. Mek. Se Fjäder 2.

Slagfält. Se Slag 5.

Slagfältsbefästning, befästningsk., torde numera
alltid som en följd af de alltmer förbättrade
eldvapnen böra anordnas, så snart tid och öfriga
omständigheter så medge (jfr Befästningskonst,
sp. 1201). Sådana förstärkningsarbeten bli alltid
en krafttillökning, men få dock aldrig betraktas
annat än som medel för ökande af fiendens och
minskande af egna förluster. De måste därför
rättas efter stridens afsikt och plan, hvadan deras
omfattning alltid bör bli beroende af det taktiska
läget. Slagfältsbefästningar användas i första hand
i försvarsställningar; men äfven för den anfallande
kan det i vissa fall vara lämpligt att tillgripa
förstärkningsåtgärder af olika slag och omfattning;
och i den mån en strid blir stillastående, hvilket
senare hädanefter med millionhärarnas långt utdragna
fronter ofta nog för längre eller kortare tid
torde bli händelsen åtminstone på stora sträckor
af frontlinjen, blir det också lika nödvändigt
för båda parterna att i vidsträcktaste grad anlita
be-iästningskonstens hjälp. De förstärkningsåtgärder,
som på försvarssidan böra vidtagas, kunna indelas
i arbeten framför ställningen: förstörandet af
för fienden användbara förbindelser, anbringandet
af hinder, friläggandet af tillräckligt bredt
skjutfält, uppmätandet af afstånd och utsättandet
af endast från egen sida skönjbara afståndsmärkon,
anordnandet af masker (se Mask 2, a) samt utförandet
af skenanläggningar (se d. o.); arbeten i själfva

ställningen: hufvudförsvarslinjens förstärkning
med skyttevärn, kanonvärn, fältskansar m. m.,
ordnandet af förbindelser framåt för reserverna,
upprättandet af observationsplatser samt
ordnandet af meddelelseväsendet; och arbeten
bakom ställningen: ordnandet af förbindelser
bakåt, befintliga förbindelsers förberedande till
förstöring samt anordnandet och förstärkandet af
upptagsställning. För den anfallande gäller det att,
förutom vidtagandet af alla erforderliga förberedelser
för förbindelsers ordnande samt anskaffandet af
materialier och redskap för öfvergång af vattendrag
och raviner samt för förstörande eller öfvergång
af stormhinder, hastigt och doldt vidtaga behöfliga
förstärkningsarbeten särskildt för artilleriet och
för till detsam-mas skydd framsända infanteri- och
bevakningsaf-delningar. Innan förstärkningsarbetena
för skyttelinjerna sedan börja utföras, söker
man dock komma fienden så nära som möjligt,
och därefter fortsattes anfallet i ansatser
med alltjämt nya och skyddade eldstationer,
hvarefter de lämnade befästningarna åter besättas
och ytterligare förstärkas af efterkommande
reserver; nu anordnas äfven förbindelsevärn och åt
artilleriet nya förstärkta ställningar, allteftersom
infanteriet kunnat rycka fram; och längst fram
anordnas stormställningen (se d. o.), från hvilken
arbetsmanskap för hindrens undanröjande framsändes
(se S t o r m h i n d e r); efter lyckad stormning
måste den eröfrade ställningen genast förstärkas
för eventuella återtagningsförsöks af slående. Blir
stormningen af slagen, utan att återtåg däraf blir
en följd eller där egen artilleriöfverlägsenhet har
svårt att göra sig gällande, blir striden tills vidare
stillastående, och då gäller det för båda parterna
att så mycket som möjligt stärka sina skyttevärn samt
att bakom främsta linjen anordna upptagsställningar
för att hindra fientliga genombrottsförsök, allt
under det att hvarje tillfälle till ett helst
betäckt närmande till fienden eller till dennes
tillbakatvingande med hjälp af den grofva kastelden
samt till omfattnings- eller öfverrumplingsförsök
hänsynslöst begagnas. - Under boerkriget fingo
slagfältsbefästningarna ökad vikt; under rysk-japanska
kriget stegrades deras användning i sådan grad,
att verklig fältstrid endast undantagsvis förekom;
och nu pågående Världskrig har, synnerligast på
västra fronten, urartat till ett uthållighetskrig på
ofta helt kort afstånd mellan de båda motståndarnas
hundratals km. utsträckta linjer. Afgörandet, som
ju annars alltid bör vara stridens åtrådda mål,
undan-skjutes alltmer, till följd af de ömsesidiga,
allt om-sorgsfullare förstärkningsarbetena; och
möjligheten att kringgå motståndaren eller manövrera
honom ur hans väl befästa ställning blir allt mindre,
ju mer härarnas styrkor växa och frontlängderna
svälla ut. kanske från gräns till gräns. Afgjord
öfverlägsen-het i artillerield, särskildt kasteld
från grofva pjäser, samt i flygvapnet torde bli enda
sättet att återge striden dess rörliga karaktär och
påskynda afgörandet. Hädanefter som hittills blir
nämligen alltid anfallet krigföringens viktigaste
moment och enda möjligheten för af gjord seger. L-
W:son M.

Slagg, metall., den biprodukt, som, i de
flesta fall i smält tillstånd, erhålles vid alla
slags metallsmältningar och uppkommer antingen genom
smältning af de malmerna åtföljande bergarterna eller
genom oxidering af metaller eller i dem ingående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:03 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0743.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free