Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slingra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1463
Sloane-Slosill
1464
rysk författare, f. 1836, d. 1878, ströfvadc
till fots genom guv. Vladimir för att studera
folklifvet och samlade sina erfarenheter i
tio berättelser, som höra till det bästa af de
s. k. narodnikernas by-noveller. Högst når hans
realistiska skildringskonst i berättelsen Trudnoje
vremja (Svår tid), som på gripande sätt tecknar
det ryska bondeståndets elände under den sociala
övergångsperioden i början af 1860-talet och med
skoningslös ironi gisslar den fort afsvalnande
reformrörelsen. A-d j. Sloane [slå~u’n], sir Hans,
engelsk (irländsk-född) läkare, naturforskare och
samlare, f. 16 april 1660 i Killileagh, Irland,
d. 11 jan. 1753 i Chelsea, studerade medicin och
botanik i Frankrike, blef med. doktor i Oxford
1701 och konungens förste läkare 1727 samt var
president i Royal so-ciety 1727-41. Under vistelse i
Västindien som läkare 1687-89 hopbragte S. en stor
växtsamling och utgaf däröfver Cataloyus plantarum
qum in Insula Jamaica sponte prove-niunt etc. (1696)
och folioverket A voyage to the Islands of Madera,
Barbadoes . . . and Jamaica, with the natural history
of the last (2 dlr, 1707, 1725). S. anlade 1721
den berömda officinella trädgården i Chelsea för
apotekarsocietetens räkning. Han var ifrig samlare
af böcker, manuskript, konstföremål, naturalier
m. m. S. öfverlät billigt till staten sina samlingar,
som blefvo grundvalen för British museum (se d. o.,
sp. 175). C.Linn.
Sloboda [slabadā], ry., köping eller
förstad.
Slobodskaja Ukrajna [slabå’d-]. Se
Lill-Ryssland.
Slobodskoje [slabå’d-], stad i ryska
guv. Vjatka. 10,052 inv. (1897). Läderindustri.
Slobozia (S l o b o d z i a), stad i Rumänien, länet
(judet) lalomita, n. n. ö. om Silistria. 4,858
inv. ’(1912). ’24 aug. 1807 afslöts där ett
stillestånd mellan Ryssland och Turkiet på bemedling
af Napoleon, som därmed ville rädda Turkiet från
en planerad styckning och beröfva Ryssland det rika
rofvet af Donaufurstendömena för att i stället rikta
dess uppmärksamhet mot Finland. Fördraget innehöll,
att ryssarna omedelbart skulle utrymma de eröfrade
länderna Moldau och Valakiet. Alexander I:s vägran
att ratificera detsamma åstadkom den första krisen
uti den i Tilsit nygrundade vänskapen mellan de båda
härskarna. S. intogs hösten 1916 af Mackensens här.
L- S.
Slocum [slåJu’kam], Henry Warner, nordamerikansk
general, f. 24 sept. 1827 i Delphi, staten New York,
d. 14 april 1894 i Brooklyn, blef 1852 underlöjtnant
i unionsarmén, tog afsked 1856 och blef advokat
samt 1859 led. af staten New Yorks legislatur. Vid
inbördeskrigets utbrott 1861 blef S. öfverste
för ett regemente New York-frivilliga, avancerade
aug. s. å. till brigadgeneral och juli 1862 till
generalmajor vid de frivillige,
deltog i Potomacarméns strider samt utmärkte
sig bl. a. vid Gaines’s milis (27 juni 1862) och
särskildt vid Gettysburg (1-3 juli 1863), där han
som högra flygelns befälhafvare hade stor andel i
segern. S. deltog som chef för 20:e armékåren (efter
Hooker) i Atlantafälttåget, förde vänstra flygeln
under Shermans marsch till hafvet och operationerna
i Nord- och Syd-Carolina (1864-65). Efter krigets
slut återupptog S. sin advokatverksamhet, var
1869-73 och 1883-85 demokratisk kongressledamot samt
presiderade i Brooklyns byggnadsstyrelse under den
tid Brooklynbron byggdes. En staty öfver S. restes
1905 i Brooklyn. V. S-g.
Slodtz, franska skulptörer. 1. Sebastian S., f. 1665 i
Antwerpen, d. 1726, var lärjunge till Girardin i Paris
och verkade uteslutande i Frankrike. Han utförde flera
monumentala arbeten, hvaribland S:t Amboise (staty)
och reliefen Ludvig den helige sänder missionärer till
Indien (båda i Invalidkyrkan), Kannibal (Louvre^ och
Proleus (grupp i Versailles). Hans 6 söner voro alla
konstnärer. Den mest bekante af dem är - 2 RenéMichel
S., af samtiden kallad Michel Ange S., f. 1705 i
Paris, d. 1764. I Rom, där han som statspensionär
vistades 1730-47, utförde han Den helige Bruno
afböjande mottagandet af en krona, som räckes honom
af en ängel, målaren Vleughels monument i S. Luigi
de Francesi m. fl. Återkommen till Paris, blef han
kunglig skulptör och 1747 inedlem af akademien. Bland
hans större arbeten märkes monumentet öfver Languet
de Gersy i S:t Sulpice. Han utförde en mängd plastiska
dekorationsarbeten på slotten. En ytterst kraftig och
tidstypisk porträttbyst i marmor af målaren Ni-colas
Vleuyhel finns i Jacquemart-André-museet i Paris.
l o. 2. G-g N.
Slogan [slåTigon; af gael. sluagh-ghairm, härskri],
skotska högländarnas fältrop eller samlingsrop för
en klans krigare.
Slog(j)en, fjäll. Se Norge, sp. 1379.
Sloka. Se Q lok a.
Slokbjörk, bot. Se Björk, sp. 555.
Slokgran, bot. Se Or m gr a n.
Slokgräs, bot. Se M e l i c a.
Slom, zool. Se Nor s.
Sloman & Co. [slå^mon en kali], tyskt rederi-bolag,
grundlagdt af Robert M il e s Sloman, f. 1783
i Yarmouth, England, d. 1867 i Hamburg. Se
Ångfartygslinjer.
Slom§ek [slå’mjek], A. Se Slovenska litteraturen,
sp. 1474.
Slonlm, kretsstad i ryska guv. Grodno, vid Nje-mens
segelbara biflod Sjara. 19,895 inv. (1901). Handel
med säd och virke. Staden, som omnämnes redan 1040,
härjades af mouogolerna 1241 och eröfrades pä
1300-talet af litauerna. (J- F. N.)
Slooptackling [slö’p-]. Se S e g l i n g, sp. 1461.
Sloot [siat], Nicolina Maria Christina, holländsk
författarinna, f. 13 jan. 1853 i Samarang, Java, har
under märkena M a t h i l d e och M e l a t i van Java
författat ett stort antal romaner, samlade 1900-02 i
serien Ro-mantische werke, af hvilka de historiska
(De jonkvrouw van Groenerode, 1874, Van slaaf tot
vorst, 1888, m. fl.) vunnit största spridningen.
Slosill. Se Sill salt ning och Sillsläktet, sp. 540.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
