- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1465-1466

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slots ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1465

Slöts-Slott-Möller

1466

Slöts, Margareta. Se Cabiljau 1.

Slotsfjeldet [-fjelle], ett 63 m. högt berg tätt invid
Tönsberg, Norge. På toppen af S. lågo under medeltiden
befästningar, omtalade första gången 1165, och en
borg, som konung Magnus Eriksson vid sitt bröllop 1335
med Blanche af Namur skänkte henne i morgongåfva. De
slottslika anläggningarna och kastellen på S. kallades
på 1300-och 1400-talen Tunsberghus. Detta sköflades
och brändes 1503 af svenskarna. Utgräfningar egde
rum 1877-78 och 1898. Jfr T ö n s b e r g.’ K. V7H.

Slotsholmen. Se Köpenhamn, sp. 653.

Siott (Hy. slott, hty. schloss) kallas i Sverige
en kunglig eller staten tillhörig byggnad, i äldre
tider oftast befäst, afsedd till bostad, residens,
för en kunglig person eller hans ställföreträdare
(ståthållare, landshöfding). Ordet tycks ha inkommit
under 1300-talet. Under den äldre medeltiden var hus
(se d. o.) den vanliga svenska benämningen för en
fast byggnad af detta slag. Med tiden blefvo äfven
enskilda, på landsbygden belägna byggnader af större
dimensioner kallade slott (t. ex. Skokloster, Tidö,
Salsta).

Slotte. 1. Karl (Carl) Johan S., finsk landtdagsman/
f. 20 jan. 1827 i Nedervetil socken i Österbotten,
d. där 5 nov. 1903, spelade en inflytelserik
roll i det finska bondeståndet vid landt-dagarna
1863-99. Han var medlem i flera utskott och
valdes, ehuru svenskspråkig, till talman vid
landtdagarna 1877-91. Det tal han höll vid 1891
års landtdags öppnande föranledde Alexander
III att begära en förklaring, som afgafs och
föranledde ett lugnande bref från monarken. -
2. Karl Fredrik S., den föregåendes son, fysiker,
f. 27 okt. 1848 i Nedervetil, Österbotten, d. 19 juli
1914 i Helsingfors, aflade filos, kandidatexamen,
tjänstgjorde i Åbo som lärare i matematik och fysik,
blef 1882 filos, doktor och utnämndes s. å. till äldre
lärare i allmän och tillämpad fysik vid Polytekniska
institutet i Helsingfors. Han blef 1908 professor
i fysik vid tekniska högskolan. S. sysselsatte sig
företrädesvis ined undersökningar om fasta kroppars
och vätskors molekylarfysik, hvilkas resultat
han publicerade, utom i ett specimen om den inre
friktionen hos vätskor (1882), i Finska vet.-soc:s
"Acta" och "Öfversigt". För de fasta kropparna
uppställde han en kinetisk teori. För studerande utgaf
han en lärobok i Mekaniska värmeteorin I-// (1912)
samt i Fysikens grundprinciper (1913). Dessutom
författade han i serien "Åbo universitets
lärdomshistoria" af delningarna matematik och fysik
(i "Sv. litt. sällsk:s skrifter", 37, 1899). ~ Hans
broder M a 11 i a s A l e x a n d e r S. (f. 1861) har
framträdt som dramatisk författare och teaterkritiker
samt utgett lyckade skildringar ur folk-lifvet.
1. M. G. S. 2. T. C.

Slotterö, en l:a klassens kustfyr, byggd 1859,
ombyggd 1910, vid södra mynningen af Selbjörn-f
jorden, s. om Bergen, S. Bergenhus amt, Norge.
K. V. H.

Slott-Möller. 1. Harald S., dansk målare, f. 17
aug. 1864 i Köpenhamn, studerade en kort tid i
konstakademien 1882-83, men fick sin hufvudsakliga
utbildning i "konstnärernas studieskola" med Kröver
och Tuxen som lärare.

Kan uppträdde 1887 med friluftsbilden Ute, målad i
samarbete mellan S. och hans dåvarande fästmö (se
S. 2), och väckte mycket uppseende 1888 med Fattigt
folk, samladt i en läkares väntrum. Målningen ville
gälla som en symbolisk framställning af de fattige
af olika åldrar, väntande på sitt öde - en öppen
dörr i bakgrunden ledde till ett ogenomträngligt
mörker, där en vinkande benrangelshand svagt kunde
skönjas. Handen öfvermålades sedan. Täflan stannade
i Köpenhamns konstmuseum. En resa till Italien 1889
biel af stor betydelse för S:s konstutveckliug. Bland
hans målningar under de följande åren märkas Adam
och Eva (1891), 7 Arkadien (1892), Sommarafton (en
stiliserad komposition, tre unga kvinnor, sedda i
profil, vandra i gåsmarsch fram på en stig öfver
en blomsterrik äng; anordningen påminner om antika
reliefer eller vasmålningar; 1895, Hirschsprungs
museum), Våren (1896, sammastädes), den muntra
kompositionen Hafsfruns barn (1899), / Italien
(ett ungt par vid frukostbordet med utsikt öfver ett
florentinskt landskap, 1901), Badande flickor (1904),
Paolo och Fran-cesca (1905), Guldhornet (1906),
Flyttfåglar (1910) och Skalden (1912). Göteborgs
museum eger Diana och S:t Hubert. Känslig kolorist
och stark i det tekniska, har S. sökt förena realism
i karaktär och naturframställning med dekorativ
hållning. Han har äfven målat förträffliga porträtt:
Konstnärens hustru (bland dem ett mycket friskt och
energiskt porträtt i helfigur, 1887), Georg Brändes
i talarstolen (1889), Erik och Amalie Skräm (1896)
m. fl. Han har utfört målningar och gjort teckningar
till reliefer i Köpenhamns rådhus. 1894 utställde han
en vagga i målad träskulptur (Konstindustrimuseet),
har lämnat ritningar till möbler, bokutstyrsel
och bokband, exli-bris, frimärken, arbeten i guld,
silfver och fajans. I skrift har han försvarat sin
ståndpunkt och sin sträfvan samt uppträdt emot själlös
naturefterbild-ning och "bondemåleri". - 2. Agnes S.,
den föregåendes hustru, född Rambusch, målarinna,
f. 10 juni 1862 i Köpenhamn, gift 1888, studerade i
teckningsskolan för kvinnor och 1885-86 för Kröyer och
utställde 1885 Syskon och 1887 De visa och de fåvitska
jungfrurna (en modern genreframställning). Som
skildrare af historiska ämnen från medeltiden
uppträdde hon 1890 med Drottning Margareta och den
jylländska adeln, som följdes af Olof, Margaretas
son (1891) och 1894 af Niels Ebbesen ridande öfver
heden (af monumental hållning, uppslaget lånadt
från Simone Martinis Fogliani i Sienas rådhussal,
museet i Randers). Jämte historiska ämnen har fru
S. behandlat motiv ur danska folkvisor: Agnete,
Stolts Adellil, Herr Olof, Unga danska adelsmän,
Ebbe Skammelsen i bröllopsgården m. fl. bilder
af blid romantisk stämning, utmärkta för poetisk
känsla, om också ej alltid för fasthet och säkerhet
i formgifningen. Hennes landskapsstämningar bäras af
stark lyrik (Sommarafton vid en jylländsk herrgärd,
Herrgården Kaas, den sistnämnda i Hirschsprungs
museum). I skulptur har hon utfört Herr Ebbes döttrar
(i polykrom relief), Drottning Dagmars död (1890)
samt Stadens första råd (1895, relief, utförd efter
pristäflan, öfver portalen i Köpenhamns rådhus). Hon
har äfven utfört glas-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:05 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0775.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free