Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 1467-1468 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slots ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

målningar och gjort ritningar till möbler, bokband,
affischer m. m.
1 o. 2. G-g N.

Slottsarkivet, Kungl., ett 1893 på konung Oskar II:s
befallning bildadt arkiv, innehåller handlingar
från hofmarskalksämbetet, Konungens hofförvaltning,
husgerådskammaren, k. stallet, Stockholms slotts
ståthållarämbete och slottsbyggnadskontor, Öfre och
Nedre borgrätterna samt från Drottningholms, Haga,
Ulriksdals, Strömsholms och Gripsholms slott. Dessutom
äro dit förda handlingar rörande hofhållningen från
Vasatiden till våra dagar, till stor del aflämnade
från Kammararkivet. Från de olika slotten öfverlämnas
efter ett visst antal år samtliga där ej behöfliga
handlingar till förvaring i Slottsarkivet. Arkivet,
som är inrymdt i Stockholms slotts nordvästra flygel,
är efter anmälan tillgängligt för allmänheten två
gånger i veckan samt vårdas af en slottsarkivarie,
som utnämnes af konungen.
B.

Slottsbron. 1. Järnvägsstation i Eds socken, Värmlands
län, vid Bergslagernas järnvägar, 25 km. från Kil och
26 km. från Säffle. – 2. Sulfitfabrik vid ofvannämnda
station, anlades 1898 och tillhör Slottsbrons
sulfit-a.-b. (bildadt 1897; aktiekapital 600,000
kr.), som inom socknen eger jordbruksfastighet 1/4
mtl Strand m. m., tax. till 35,000 kr., samt annan
fastighet (sulfitfabrik, arb.-bostäder, järnväg,
skolhus m. m.) tax. till 1,031,200 kr. Fabriken
arbetar med kisugnar, 4 kokare och 2 torkmaskiner,
och årstillverkningen utgör omkr. 12,000 ton torr,
stark sulfitmassa. Elektrisk drifkraft, omkr. 450 hkr.

Slottsbyggnadsdeputationen. Se Deputation, sp. 171.

Slottsfamnen, Slottshjälpen, kam. Se
Byggningshjälpen.

Slottsholmen. Se Laholm.

Slottshästar, kam. Se Fodring.

Slottshöfvitsman. Se Höfvitsman.

Slottskansli, förut benämning på
Öfverståthållarämbetets och länsstyrelsernas kansli
för lagsökningar o. d.

Slottskapell. Se Kapell 1, sp. 837, och Stockholms
slott.

Slottslofven (fsv. slotlovan, slotsloran, anförtrodt
befäl öfver ett slott, en fästning, af fsv. lovan,
nyare sv. lofven, löfte, t. ex. i uttrycket "mot
tro och lofven"), befäl på ett slott, särskildt
ett befäst, äfven befälhafvaren själf (med samma
begreppsöfvergång som i ordet befäl, eg. "befallning",
sedan "befallande"), befallningsman, kommendant. Jfr
Länsväsen, sp. 205.
R. G.

Slottsmagasinet i Stockholm, kam., en magasinsbyggnad
af sten, belägen på Skeppsholmens sydsida. Dit
levererades kronans spannmål af ränte- och
tiondegifvare samt arrendatorer i kringliggande
bygder. Det motsvarade således landsorternas
kronomagasin och förvaltades lika med dem (se
Magasinsstaten). Enligt Elers "Stockholm"
var byggnaden 1779 förfallen och reparerades. Dit
flyttades 1796 en del af gamla arsenalens ("Makalös")
troféer, hvilka de sista tre åren förvarats på
Fredrikshof, men snart återfick slottsmagasinet sin
förra användning och fortfor därmed under benämning
Stockholms Slotts- och förrådsmagasin, med en
proviantmästare, tills statens magasinsrörelse
upphörde, hvarefter byggnaden till följd af
k. beslut 28 dec. 1872 af Statskontoret
öfverlämnades till Arméförvaltningen.
Kbg.

Slottsmöllan, fabriksegendom i Hallands län, uppkallad
efter en fordom 2 km. n. om Halmstad, där Nissan
bildar fall, belägen och under Halmstads slott hörande
kvarn (mölla). S. inköptes på

Slottsmöllans klädesfabrik.

1830-talet af I. R. Wallberg, som dit öfverflyt-tade
den sedan 1823 i Halmstad bedrifna tillverkningen af
klädesvaror. Med denna rörelse förenades nu jordbruk
samt kvarn- och tegelbruksindustri. 1850 öfvertogs
affären af I. R. Wallberg & söner, som 1857 bildade
Wallbergs fabriks-a.-b., S:s nuv. egare. 1858 uppgick
tillverkningen till 82,640 alnar kläde, 443 filtar och
280,400 st. diverse tegelvaror, hvarvid behållningen
utgjorde 701,647 rdr. 1915 års tillverkning uppgick
till 344,750 m. klädesvaror, 82,476 st. diverse
ylleartiklar och 3,164,050 st. tegelvaror, hvarjämte
förmaldes 8,325,835 kg. spannmål, med ett sammanlagdt
försäljningsvärde af 5,461,094 kr. Inkomster och
utgifter balanserade vid 1915 års slut med 5,822,161
kr. Aktiekapitalet är 1,200,000 kr., och diverse
fonder, inklusive vinst, uppgingo till 1,968,239
kr. I bolagets tjänst sysselsättas 600 pers.

Slottsrätt. Sedan 1681 en slottsrätt inrättats i
Stockholm, bestämdes genom k. förordn. 23 juni 1696,
att på alla konungens slott i riket skulle finnas
slottsrätt, där landshöfdingen i orten skulle föra
presidium och ha sex bisittare. Slottsrätten hade
att rannsaka och döma öfver alla de excesser,
som föröfvades af slottsbetjänter – utom hof-
och militärstaten – å slottet eller inom dess
jurisdiktion. Slottsrätterna afskaffades genom
förordn. 19 dec. 1844 ang. upphörande af vissa
särskilda domstolar.
E. K.

Slottssmedjegården. Se Smedjegården.

Slottstappning. Se Bordeaux-viner.

Slough [slau’], köping i engelska grefsk. Buckingham,
vid London–Exeter-banan, 13 km. n. om Windsor, bekant
genom astronomen Herschels därvarande observatorium
med ett jätteteleskop. 14,982 inv. (1911).
(J. F. N.)

Słowacki [sωåva’tski], Juliusz, polsk skald,
f. 23 sept. 1809 i Krzemieniec (Podolien), d. 3 april
1849 i Paris, inträdde 1828 efter afslutade studier
i statstjänst i Warschau, men när resningen utbröt
29 nov. 1830, greps han af den foster-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>