Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slovinziska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1477
Slusstrappa-Slut
1478
större längd och bredd än det största fartyg, som
skall föras genom slussen, afstänges medelst en port
eller ett portpar dels från öfre, dels från nedre
kanalsträckan. Ett fartygs förande genom en sluss
tillgår så, att fartyget exempelvis från den nedom
slussen belägna kanaldelen inlöper i sluss-
\
l
Kammarsluss.
kammaren genom de öppna nedre slussportarna. Dessa
portar stängas, och vatten tappas från den öfre
kanaldelen genom slussluckor till slusskammaren,
hvilken småningom på detta sätt f ylles med
vatten. Det stigande vattnet lyfter fartyget med
sig, till dess att vattnet i slusskammaren kommer
i jämhöjd med vattenytan i den öfre kanaldelen,
då de öfre slussportarna kunna öppnas och fartyget
kan löpa ut i den öfre kanalen. Portarna röra sig
i portkammare. De stödja vid stängningen i bottnen
mot slusströsklar och i slussidan mot krokposter
samt fasthållas i bottnen af dubb och dubbpanna och
upptill af halsjärn. Yid öppnandet insvängas portarna
i portnischer, där de äro skyddade mot påstötning af
fartyg. Höjdskillnaden mellan vattenytorna ofvan och
nedan slussen kallas slussens sänkning. Slusskammare
och portkammare utfördes tidigare af trä, numera af
murverk. Slussportar utföras vid små slussar vanligen
af trä, vid stora vanligen af järn. Vattnet tappas
till eller från kammaren antingen direkt genom luckor
i portarna eller genom kanaler i slussens sidor eller
i bottnen, hvilka kanaler ofta förses med ett flertal
utlopp till slusskammaren, så att vattnet fördelas
så jämnt och lugnt som möjligt för att ej vid en
våldsam inströmning kasta fartyget hit och dit i
slusskammaren. Slussportar och luckor manövreras vid
mindre och äldre anläggningar för hand med användning
af enkla kugghjulsutväxlingar och
gångspel, under det att vid nyare och större
anläggningar används mekanisk kraft från
vattenturbiner, tryckvattenanläggiiingar eller från
elektro-motorer. För fartygens förhalning användas
ofta elektriska spel. Sänkningen vid en kammarsluss
är vanligen l å 10 m. För större höjdskillnader
mellan öfre och nedre vattenytorna äro föreslagna
schaktslussar med ända till 20 m. sänkning, men mera
vanligt är, att man använder flera kammarslussar med
mindre sänkning antingen omedelbart invid hvarandra,
sammansatta till en "slusstrappa", eller förlagda
på något afstånd från hvarandra, så att fartyg
kunna mötas i höljor eller korta kanalsträckor
mellan slussarna. Djupa kammarslussar fordra för
hvarje slussning betydande vattenmängder, hvarför
man för vattenbesparing byggt s. k. sparslussar med
sidobäcken, till hvilka öfversta delen af v?ttnet
i sluss-kammaren kan ledas vid slussens tömning,
för att sedan vid slussens fyllning iömrnas från
sidobäckenet åter till slusskammarens nedre del.
Kammarslussar uppfunnos i Italien under 1400-talet. I
Sverige utfördes den första slussen af trä, i
Stockholm 1634, men bättrades på under ledning af
öfverste Wendtz och slussbyggmästare Fortun 1639
-42, då den bekläddes med klinkertegel samt försågs
med port och bropelare af huggen sandsten. Den var
afsedd för 1,5 m. djupgående fartyg. Polhem byggde i
Stockholm en ny sluss 1744-53, af sandsten och med 3
m. vattendjup (se Polhem, sp. 1229 och fig. 3). På
ungefär samma plats, i Mälarens södra utlopp i
Saltsjön mellan Staden och Södermalm, byggde öfversten
Nils Ericson 1846-50 en tredje sluss, den nuvarande,
med nära 4 m. djup under medelvattenytan. I öfrigt
finns i Sverige en stor mängd slussar i Trollhätte,
Göta, Kinda, Hjälmare, Strömsholms, Dalslands
m. fi. kanaler (jfr fig. 2 i art. Göta kanal). De
senast byggda, 1916 färdigställda slussarna vid
Trollhättan ha 5,s m. djup, 90 m. nyttig längd och
13,? m. bredd. Bland de största slussarna torde vara
de vid Sault-Sainte-Marie vid Lake superiors utlopp
byggda, af hvilka en på kanadensiska sidan rymmer
två stora malmångare i längd, under det att slussen
på Förenta staternas sida rymmer fyra dylika ångare,
två i bredd och två i längd. Se vidare Kanal 3.
En helt annan art af slussar äro luftslussar,
som användas vid grundläggningar och andra arbeten
med tryckluft. Äfven de bestå af en kammare och två
luckor, som skilja kammaren dels från yttre luften,
dels från det med pressluft fyllda arbetsrummet. Vid
användningen ingå arbetarna i luftslussen genom
den yttre luckan, som stänges, hvarefter pressluft
småningom får inströmma genom en ventil till
kammaren. Så snart lufttrycket i kammaren nått
samma höjd som i arbetsrummet, kan luckan mellan
dem öppnas och arbetarna inträda i arbetskammaren.
Fr. E.
Slusstrappa, tekn. Se Sluss.
Slusströskel, tekn. Se Sluss.
Slut 1. Slutande, log., den tankeform, då ett
omdöme används som grund för ett annat omdöme (=
ett begrepp tillägges en viss bestämning på grund af
sitt förhållande till ett annat begrepp). Slutet kan
vara omedelbart, då ett omdöme härledes blott ur ett
annat omdöme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
