- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
3-4

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smaalenene - Smaatinderne - Smack - S.M.Adj. - Smahla - Smak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delas i en kust- och en inre linje. S. är
indeladt i 27 härad, 5 sorenskriverier och 22
lensmansdistrikt; det ingår i Borgarting og Agders
lagdömme samt har 28 pastorat och 45 socknar. I
S. finnas 4 städer: Moss (amtmannens residens),
Fredrikshald, Sarpsborg och Fredrikstad, och många,
delvis stadslikt bebyggda samhällen särskildt kring de
stora industrianläggningarna. Till stortinget väljas
från amtets landsdistrikt 5 representanter, från
städerna hvardera 1. I militärt afseende utgör det 1:a
divisionen (till 1916 brigaden) med chefsexpedition
i Fredrikshald. På grund af terrängförhållanden och
kommunikationer är S. en af Norges lättast sårbara
punkter; till skydd mot en invasion genom S. har
därför längs Glommen anlagts en del försvarsverk
(se Glommenlinjen). Under gränsstrider mellan
svenskar och norrmän var S. i forna århundraden
ofta skådeplats för mindre träffningar. – Se
A. Th. Kiser, "S:s amt (1814–1914)" (1915).
K. V. H.

Smaatinderne [småtinner-]. Se Salten.

Smack, sjöv. , ett fordom till färja på större
fjordar användt fartyg (ända till 200 ton), som
var flatbottnadt, fylligt för och akter, vanligen
tackladt som galeas eller kutter. Numera är snaack
benämning på fiskefartyg. Dessas tackling är ganska
växlande, såsom yawl-, kutter- och galeastackling,
vanligen det förstnämnda med en tämligen hög gäckmast,
hvarå föras såväl gaffel- som gaffeltoppsegel. Den
holländska smacken är försedd med svärd på sidorna.
R. N.*

S. M. Adj. , förkortning för lat. Sacri ministerii
adjunctus,
pastorsadjunkt.

Smahla, oriktig form för Zm&#257;la (se d. o.).

Smak (lat. gu’stus). 1. Fysiol., dels smakförnimmelse,
dels den vissa ämnen tillkommande egenskapen att
utlösa smakförnimmelser äfvensom förmågan att reagera
för dylika ämnen, dels den mekanism, smaksinnet, som
förmedlar ifrågavarande förnimmelser. Smaksinnets
retningsmottagare (receptorer; se Sinnesorgan
1) äro belägna hufvudsakligen å tungan, som af
gammalt betecknats som smakorganet, och utgöras af
de af Loven och Schwalbe samtidigt 1867 upptäckta
smaklökarna, mikroskopiska bildningar, bestående af
långsträckta, i ena ändan spetsiga celler, mellan
hvilka ändförgreningarna af smaknerverna utbreda
sig. Smaklökarna ligga inbäddade i slemhinna. Fina
öppningar i denna, smakporer, lämna lösningar
af smakande ämnen tillträde till spetsarna af
smaklökarna. Tungans yta är besatt med papiller af
olika slag (se Tunga). En del af dessa tjänstgör
som bärare af smaklökar. Vallpapillerna ( papill
cir-cumvallatæ
) å tungryggens bakre del hysa å
sidoytorna hundratal af dessa bildningar. Af de
särskildt å tungspetsen lätt iakttagbara klubbformiga
papillerna ( papillce fungiformes) är endast en
del försedd med smaklökar. Smakens (smakförmågans)
utbredning är begränsad till de delar, där smaklökar
förekomma: tungspetsen, bakre delen af tungryggen,
tungans sidodelar samt mjuka gommen. Ett stort område
midt på tungryggen saknar såväl smak som smaklökar. -
Ledningsbanorna, smaknerverna, från smaklökarna å
tungans främre del förlöpa i nervus lingualis, från
de bakre delarna i nervus glossopharyngeus.
En del af banorna
i nervus lingualis öfvergår i en nervgren,
chorda tympani, som passerar genom trumhålan. Å
patienter med skada å trumhinnan har man genom
mekanisk retning af nyssnämnda nerv kunnat
framkalla smakförnimmelser. Smakcentrum i hjärnan,
d. v. s. det område af storhjärnsbarken, som mottager
ledningsbanorna från smaklökarna, anser man ligga i
gyrus fornicatus å hemisfärernas insida.

Man urskiljer 4 enkla smakarter: sött, surt,
salt
och beskt. Lösningar af olika sockerarter,
t. ex. rörsocker, mjölksocker, drufsocker, smaka
alla sött på samma sätt, och väljer man lämplig
koncentration å lösningarna, kan man ej skilja dem
åt på smaken. På samma sätt förhåller det sig med
olika (ej flyktiga) syror och med beskt smakande
ämnen, t. ex. kinin, stryknin, morfin. De anförda
smakarterna kunna ej vidare uppdelas, och mellan dem
finnas inga öfvergångar. Vid samtidig inverkan af
ämnen tillhörande de anförda olika grupperna erhålles
en blandsmak, i hvilken de enskilda komponenterna
kunna urskiljas, Våra vanliga smakförnimmelser
äro i regel sammansatta, och i dem kunna ingå
jämväl andra komponenter än de enkla smakarterna. I
smaken af viner, ost, kryddor ingå komponenter från
lukten, som kunna uteslutas genom tillklämning
af näsborrarna, hvarigenom den för luktretningen
nödvändiga luftströmmen genom näshålan förhindras,
Svårare att analysera äro sådana förnimmelser som
lutsmaken och den sammandragande smaken,
i hvilka komponenter ingå från tryck-, temperatur-
och smärtsinnena, som jämväl äro representerade i
munhålan. Man har haft tillfälle att iakttaga fall
af ensidig förlamning af nervus glossopharyngeus och
därvid kunnat konstatera, att den karakteristiska
"sammandragande" smakkomponenten af ett metallsalt
kvarstår å den förlamade sidan, under det att den
söta smaken af socker eller den beska smaken af kinin
är försvunnen. På grund af dylika iakttagelser anser
man sig kunna begränsa de verkliga enkla smakarternas
antal till det ofvan anförda. - Öhrvall undersökte
ett antal papiller på tungspetsen med hänsyn till
deras reaktion för vinsyra, socker och kinin och fann
därvid ett antal, som reagerade endast för vinsyra,
samt andra, som reagerade endast för socker, en
iakttagelse, som sedermera bekräftats af andra och
som ger vid handen, att de olika enkla smakarterna
motsvaras af särskilda smaklökar. Härför talar
äfven en iakttagelse, som man gjort vid försök med
gymnemasyra, ett ämne, som finnes i bladen till en
indisk växt, tillhörande fam. Asclepiadeæ. Tuggar
man dessa blad, försvinner för en tid smaken af
socker och kinin, under det att den sura och salta
smaken kvarstår.

2. Estet., förmågan att fälla estetiska värdeomdömen
och sålunda skilja mellan skönt och fult. Den grundar
sig på de omedelbara estetiska känslorna, men för en
högre utveckling af den estetiska smaken fordras ock
vissa funktioner af förståndet, som analyserar det
omedelbara estetiska totalintrycket och underkastar
dess olika beståndsdelar eu estetisk kritik. Efter
denna analys återvänder man till ett totalintryck,
som nu är riktadt genom analysens upptäckter. Det är
särskildt genom det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free