- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
5-6

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

andra momentet i denna successiva process, som smaken
i så hög grad är tillgänglig för kultur. Barnen och
de obildade ha så godt som ingen verkligt estetisk
smak, i det att de värdera såväl konstverken som
naturföremålen från helt andra synpunkter än de
estetiska. Först på en rätt hög kulturståndpunkt gör
sig den rent estetiska uppfattningen själfständigt
gällande. Äfver i estetiskt hänseende högt bildade
personer kunna mycket afvika från hvarandra i sina
smakomdömen. Konstnären lägger ensidigt vikt vid det
tekniska i ett konstverk och bedömer naturintrycken
efter, huru de såsom motiv ’’skulle göra sig" i
hans konst. Konstsamlaren uppskattar kanske ännu
ensidigare konstalstren efter deras sällsynthet och
svåråtkomlighet, och konsthistorikern tillämpar för
konsten i och för sig främmande historiska synpunkter,
under det att den estetiske dagskritikern och
den af honom ledda allmänmeningen tvärtom ofta
starkt påverkas af nyhetens behag. Då härtill
komma alla de individuella skiftningar i smaken,
som äro följder af medfödda anlag, uppfostran,
erfarenhet och tillfälliga stämningar, tyckas
goda skäl finnas för den gamla latinska satsen:
de gustibus non est disputandum ("om smaken kan ej
disputeras"), hvarigenom smakomdömenas allmängiltighet
h. o. h. förnekas. Men häremot talar dock den skillnad
mellan "god smak" och "dålig smak", som svårligen
kan förnekas, och den smakens periodiska utveckling,
om hvilken konsthistorien i stort sedt vittnar (se Estetik ochSkönhet). I det estetiska lifvet spelar
smaken samma roll både för individen och samhället som
samvetet på det etiska området. Båda äro på en gång
frukter af kulturen och viktiga kulturfaktorer samt
växla i viss mån med de olika kulturståndpunkterna,
hvilket dock ej utesluter möjligheten lika väl
af ett estetiskt som ett etiskt ideal, efter
hvilket de enskilda omdömena kunna till sitt värde
bedömas. Med detta påstående må dock ej fasthållandet
vid konventionella smakregler förblandas, såsom i så
stor utsträckning skedde särskildt under den franska
klassicitetens tid. Den idealets allmängiltighet,
som bör eftersträfvas på det estetiska området, har
ej sin tillämplighet rörande det sinnligt angenäma,
men ej heller därvid är smakomdömet rent subjektivt,
då nämligen af fysiologiska grunder man kan skilja
mellan den sunda och den abnorma kroppens sätt att
reagera mot sinnesintryck. Någon säges "sakna smak",
då hans förmåga af estetiska värdeomdömen är lågt
utvecklad eller missriktad. Estetisk smak kan ock
fattas i objektiv bemärkelse, såsom egenskap hos
föremål. Så sker, då t. ex. en dräkt säges vara
smakfull och en blombukett smaklöst sammansatt,
hvarvid man i allmänhet med smakfullhet vill
beteckna en lägre grad af skönhet. Att man därvid
emellertid underförstår ett omdöme om den persons
smak i subjektiv bemärkelse, som frambringat eller
gestaltat föremålet, bestyrkes därigenom, att man
ej använder sådant uttryckssätt om naturföremål och
ofta utbyter dem mot att i stället direkt säga, att
föremålet "vittnar om god smak", naturligtvis ej hos
saken, utan hos den framställande personen. - Med
uttrycket "smak för något" (t. ex. för starka drycker)
betecknas icke estetisk smak, utan att föremålet i
fråga hos personen väcker lustkänslor och att denne
därför har en benägenhet (begär) för en därpå riktad
verksamhet.

3. Pedag. Såsom ofvan framhållits, är den
estetiska smaken i hög grad tillgänglig för
kultur. Smakbildningen är därför en af uppfostrans
viktigaste uppgifter. I första rummet bör denna
fyllas af hemmet därigenom, att barnets omgifning,
så vidt möjligt är, gör goda estetiska intryck till
en vana, under det att det råa, smaklösa undanhålles
från den hvardagliga erfarenhet, som trycker sin
prägel på det uppväxande själslifvet. Man må ej
föreställa sig, att en sådan omgifning kan komma
endast rike mans barn till del. Tvärtom, är denna
fordran lättare att uppfylla, ju enklare hemmet är,
ty faran för smakens förskämning kommer mera från den
öfverförfinade kulturens smaklösheter än från den
enkla naiviteten. De enklaste husgeråds praktiskt
ändamålsenliga stilrenhet, ordning och renlighet i
allt, en omsorgsfullt vårdad fönsterväxt och kanska
en tarflig, men god bilderbok i den lilles hand
kunna bättre grundlägga den estetiska uppfostran,
än möjligt är i ett hem med öfverlastade salonger,
med brokiga prydnadssaker och med moderna konstverk,
som gå utöfver ett barns fattningsgåfva. Liksom
man för våra barns etiska uppfostran måste önska en
förenkling af de högre samhällsklassernas hem och
hemlif, så är detta där också den första fordran från
den estetiske pedagogen. Skolornas insatser i den
estetiska smakbildningen borde ock i första rummet
bestå i en liknande estetisk omvårdnad om barnens
dagliga intryck från omgifningen. Hvad som fordrades
för att ge skolhuset en estetiskt tilltalande form,
vore för visso väl använda pengar. Skönhetssinnet
utvecklande planteringar på skolgårdarna borde än
mindre än planteringarna å de offentliga platserna
anses för en lyx. Och åt skolsalarna borde trots all
deras enkelhet genom goda proportioner, sköna linjer
och behagliga färger samt en eller annan blomkvast
eller krukväxt kunna förlänas en hemtrefligare prägel,
än hittills varit vanligt. Det sagda gäller ej mindre
om folkskolorna än om de högre läroverken. Farhågan
att skämma bort fattigmans barn och ge dem för höga
fordringar på lifvet borde härvid ej få afhålla,
då dels den estetiska bildningen särskildt inom de
kroppsarbetande samhällsklasserna är ett kraftigt
medel mot råheten, dels just de barn. för hvilkas hem
estetiken hittills är en alldeles främmande makt,
äro i behof af skolans särskilda omvårdnad i detta
hänseende. Skolans undervisning i de vanliga läro-
och öfningsämnena ger ock mångfaldiga tillfällen
till smakens uppfostran, särskildt vid studiet
af modersmålet och vid öfningarna i teckning,
sång och slöjd liksom vid den ordnade leken
och gymnastiken. Men sådan läraren är, sådan är
skolan. Reformen måste därför först och främst
inriktas på anstalterna för lärarbildningen och
åtgärderna för lärarnas fortbildning. Huruvida det
under sakkunnig ledning stående betraktandet af
den bildande konstens alster ock bör upptagas på
skolans program, är i jämförelse med det antydda en
fråga af mindre betydelse (jfr Skönhet). Men för
folkbildningen bland de vuxne borde utan allt tvifvel
det räknas som en hederssak för hvarje konstmuseum
att anordna sådana kurser, samtidigt med att konsten
borde populariseras därigenom, att en stor del af
museernas skatter spriddes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:30:15 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free