- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
9-10

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smart - Smartness - S.M.Cand. - Smeaton - Smectymnuus - Smedal - Smedberg - Smedby - Smeden - Smederevo - Smedh, Joh - Smedjebacken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intellektuella arbetare ("hjärnkraftsarbetare"). Stegringen
af konkurrensen mellan de senare skall,
menade han, utjämna inkomsterna nedåt. S. lade
mycken vikt på en socialt klok konsumtion. S.
utgaf vidare Taxation of land values and the single
tax
(1900), Return to protection (1904; 2:a uppl.
1906) - en föreläsningsserie mot den protektionistiska
propagandan - samt den utmärkta, genom
hans död afbrutna sammanställningen af ekonomisk-historiska
notiser och dokument Economic annals of
the nineteenth century
(vol. 1, 1801-1820, 1910;
vol. 2, 1821-1830, 1916). E. H. T.

Smartness. Se Smart.

S. M. Cand., förkortning för lat. Sacri ministerii
candidatus
, prästkandidat.

Smeaton [smi’tn], John, engelsk ingenjör, f.
1724 nära Leeds, d. 1792 satte 1750 som
instrumentmakare upp en egen affär och började
1757, efter att 1754 i Nederländerna ha studerat
väg- och vattenbyggnadskonsten, att återuppföra
fyren på Eddystone (se d. o.), hvilken
fullbordades 1759. Han byggde äfven Forth–Clyde-kanalen
(se Forthviken). Genom sin på ständiga
experiment grundade teoretiska och praktiska
skicklighet blef han en af banbrytarna för den
moderna ingenjörsvetenskapen.

Smectymnuus, pseudonym. Se Hall, Joseph, sp. 1099.

Smedal, Harald, norsk rättslärd, f. 5 april
1859 i Kristiansand, d. 3 maj 1911 i Kristiania,
juris kandidat 1881, studerade som statsstipendiat
straffrätt och fängelseväsen i Sverige, Danmark,
Tyskland, Schweiz och Italien 1882-85, blef
höjesteretsadvokat 1886 och statsadvokat i Borgarting
1889. Han blef 1891 led. och var sedan 1904
ordf. i civilprocesslagkommissionen. Han var 1891-92
ordf. i krigslagkommissionen och 1892-96
led. af den civila strafflagkommissionen. Hans
medverkan vid dessa lagreformer fick grundläggande
betydelse, och lagförslagens motivering är till större
delen hans verk. 14 okt. 1895–17 febr. 1898 var
han statsråd, först medlem af norska statsrådsafdelningen
i Stockholm, sedan justitieminister. Han
var generalkrigsadvokat. senare kallad generaladvokat,
1901-06, från 1904 därjämte konstituerad
som riksadvokat (utnämnd som sådan 1906). S.
författade grundliga betänkanden och uppsatser (bl. a.
i "Nord. tidsskr. f. faengselsvaesen"). K. V. H.

Smedberg, Johan, arkitekt, f. 14 maj 1851
i Stockholm, d. 3 april 1913, studerade vid
konstakademien 1868-75 och i Paris vid École des
beaux-arts samt för Garnier, Questel och Pascal
1875-77. Han blef lektor i byggnadskonst vid
tekniska elementarskolan i Malmö 1878 och denna
skolas rektor 1911. Sedan 1883 var han äfven
föreståndare för Tekniska yrkesskolan i samma
stad. S. utförde många arbeten för staten och
kommunen, bl. a. Malmö museum (1900-01,
Tekniska skolan, Elektricitetsverket och
Riksbanksfilialen i Malmö. S. var en tid stadsfullmäktig
i Malmö och anlitades ofta i det offentligas tjänst.
G-g N.

Smedby, socken i Kalmar län, Gräsgårds härad.
2,618 har. 373 inv. (1915). S. bildar med Södra
Möckleby ett pastorat i Växjö stift, Ölands södra
kontrakt. Pastoratet skall framdeles förenas med
Kastlösa till ett pastorat.

Smeden, zool. Se Klockfåglarna.

Smederevo (Semendria), hufvudstad i
serbiska länet (okrug) S. (1,277 kvkm., 144,829 inv.
1911), nära Moravas västra inlopp i Donau. S.
har en gammal af Georg Brankovitj anlagd
fästning och är omgifvet af murar. Gymnasium.
Betydande export af drufvor och hvitt vin samt
spannmål och svin. Vid S. besegrade turkarna en
ungersk armé 1411; 1717 intogs fästningen af
prins Eugen; men ända till 1867 låg där en turkisk
besättning. Under Världskriget 1915 beskötos de
serbiska ställningarna vid S. af de förbundnes
artilleri från 19 sept., och 8 okt. gingo dessa under
v. Gallwitz öfver Donau vid S., som 11 s. m.
intogs. 30 dec. invigdes en ny bro öfver Donau
vid S.; därefter egde i S. ett möte rum mellan
konung Ferdinand af Bulgarien och ärkehertig
Fredrik. J. F. N. L. W:son M.

Smedh, Joh., boktryckare. Se Fabri, J.

Smedjebacken, municipalsamhälle (endast
Hälsovårdsstadgans bestämmelser för stad tillämpas, enl.
k. br. 7 juni 1895) i Norrbärke socken, Kopparbergs
län, har ett vackert läge vid Kolbäcksåns
utlopp i Norra Barken och på södra sidan af
Ufberget, vid Norrbärke kyrka, men är oregelbundet
bebyggdt utan egentliga gator. Det är
ändpunkt för ångbåtstrafiken på Strömsholms kanal
och har station vid linjen Tillberga–Ludvika–Vansbro
af Stockholm–Västerås–Bergslagens järnväg,
hvarför det blifvit en af Dalarnas mest
betydande industri- och handelsplatser. Genom k. br.
16 dec. 1910 har medgetts, att samhället på vissa
villkor, från tid, som framdeles kommer att
bestämmas, skall som en kommun för sig bilda en
äfven i fattigvårdshänseende från Norrbärke socken
afskild köping, och då dessa villkor nu äro
uppfyllda, torde samhället bli köping vid 1918 års
ingång. Samhället hade vid 1917 års början 2,478
inv.; tax.-v. å bevillningsskyldig fast egendom var
1916 2,546,100 kr., tax. inkomst af kapital och
arbete 1,360,069 kr. I municipalskatt uttaxeras
1917 400 kr. Platsen har länslasarett (sedan 1909),
apotek (sedan 1798), lasarettsläkare, extra
prov.-läkare, distriktsveterinär, Norrbärke sockens
sparbank (sedan 1859) samt afdelningskontor af
Kopparbergs ensk. bank och af A.-b. Mälarprovinsernas
bank samt ett stort antal handlande och handtverkare,
hvarjämte den har en del af socknens stora
industri, främst Smedjebackens valsverk,
tillhörigt det 1872 bildade S. valsverks a.-b
(aktiekapital 800,000 kr.), omfattande martinverk,
stål- och tackjärnsgjuteri, mek. verkstad, göt-,
grof-, medium- och finvalsverk samt universalverk
för tillverkning af martingöt af alla kolhalter,
stålgjutgods och tackjärn, gjutgods, stång-, fason- och
finjärn, med ett årligt värde af omkr. 6 mill. kr.
Till bruket hör landtbruk (tax.-v. inom socknen
92,000 kr., annan fastighet tax. till 938,100 kr.)
med en egovidd af omkr. 570 har. Bruket sysselsätter
omkr. 550 pers. De fyra bruken Nyhammar,
Hagge, Morgårdshammar och Grängshammar beslöto
1855 att vid S. anlägga ett gemensamt valsverk för
sina produkter. Detta igångsattes 1856, men
bestod då endast af en grof- och en mediumträn med
2 vällugnar, men kompletterades 1863 med ett
finvalsverk och en tredje vällugn. Det började 1857
använda stenkol och var i detta afseende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free