- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
11-12

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smedjebacken - Smedjebackens järnväg - Smedjebackens valsverk - Smedjegården - Smedjeån - Smedstadmoen - Smedstorp - Smedvik - Smees element

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

banbrytande i Sverige. På grund af Jernkontorets beslut
1859 att bevilja lån af intill 100,000 rdr åt
det bruk eller bolag, som anmälde sig vilja
anlägga fullständig verkstad för tillverkning af
järnvägsskenor och annan järnvägsmateriel, inrättade
sig bruket för dylik tillverkning, byggde 3 vällugnar
och började 1870 tillverka järnvägsskenor, men måste
snart upphöra i konkurrensen med utlandet. Under
och efter 1890-talet blef verket väsentligen
ombyggdt; så anlades 1896 martinverk och stålgjuteri,
1898-99 ombyggdes större delen af valsverken med
tillhörande vattenkraftsanläggningar, 1906 uppfördes
ett fin- och ett trådvalsverk för elektrisk drift,
så att numera drifvas året om 4 valsträner. 1915 -17
företogs en genomgripande moderniserande ombyggnad
af martinverken och gjuterierna, tillbyggdes
dessutom en 30 tons martinugn, nybyggdes en
kraftstation, mek. verkstad, snickeriverkstad
m. m. Bolagets verkstäder äro belägna på ömse sidor om
Kolbäcksån. Den för driften nödiga kraften erhålles
dels från bolagets vattenfall i detta vattendrag
(delvis efter öfverföring till elektrisk kraft,
delvis med dieseldrift från turbiner), dels från
närliggande kraftstationsanläggningar. Inom samhället
ligga f. ö. ångsåg, tegelbruk, snickerifabrik
samt en fabrik för tillverkning af hufvudsakligen
termosflaskor. Där finnas folkskola af A-typ (8
klasser), småskolor, 3 fortsättningsskolor och teknisk
aftonskola. Inom samhället finnes ett lifskraftigt
musiksällskap, som flera gånger gett instrumental-
och vokalkonserter. Fullt tidsenligt brandväsen
är infördt. Omedelbart intill samhället ligga
Morgårdshammars mek. verkstad (omkr. 225 arb.),
hvarifrån utgår bredspårig järnväg till S:s hamn,
hufvudsakligen afsedd för gods, som fraktas sjöledes,
samt Flatenbergs masugn, som eges af ett hyttebolag.
Wbg.

Smedjebackens järnväg, smalspårig (1,188 m.),
18,2 km. lång, belägen inom Kopparbergs län,
förut kallad Vessman-Barkens järnväg,
egdes och trafikerades urspr, af Smedjebackens
järnvägsaktiebolag, men öfvergick i samband
med byggandet af linjen Ängelsberg-Ludvika af
Stockholm- Västerås - Bergslagens järnväg till
denna järnvägs egare som, då banan i fråga numera
saknade betydelse, 1903 nedlade trafiken å densamma,
hvarvid sträckan Morgårdshammar-Ludvika bröts upp
och den öfriga delen omlades till normalspårig
samt ingick i den nybyggda järnvägen. Järnvägen,
som öppnades för trafik 17 aug. 1860, sträckte sig
från Ludvika station vid Bergslagernas järnvägar
till Smedjebackens hamn. 31 dec. 1901 utgjorde
den bokförda byggnadskostnaden 934,737 kr.
A. d’A.

Smedjebackens valsverk. Se Smedjebacken.

Smedjegården, benämning på två till platsen skilda
fängelser i Stockholm. - 1. Under den östligaste delen
af den södra längan af Stockholms gamla slott fanns af
ålder en smedja, i hvilken fångar sysselsattes. Med
tiden inrättades fångrum vid smedjan och vid gården,
som lag intill den amma. "Smedjan" var mot slutet af
1500-talet namnet på denna straffanstalt, som från
början af 1600-talet kallades Smedjegården och hvaruti
såväl stadens som kronans fångar förvarades. Mot
slutet af samma årh. benämndes den Slottssmedjegården
till skillnad från S. 2. När slottet 1697
nedbrann, försvann detta fängelse. - 2. (I
början Nya S.) Ett fängelse, som var inrymdt i
det 1636 i kv. Barnhuset mellan nuv. Drottning-
och Torsgatorna påbörjade barn- och tukthuset. Där
fanns den beryktade Rosenkammaren (se d. o.). Från
1664 förvarades i Stockholm dödsdömda fångar endast i
detta fängelse. F. ö. förvarades där i otillräckliga
lokaler vatten- och brödfångar af båda könen, oftast
i samma rum. I början af 1700-talet användes S. äfven
som kronans rannsakningsfängelse samt mot slutet af
årh. äfven som fängelse för staden och länet. Efter
cellfängelsereformens genomförande på 1840-talet blef
S. 1849 fängelse för kvinnor "Tvångsarbetsanstalten å
Norrmalm", hvilket upphörde först under senare hälften
af 1890-talet hvarefter byggnaden 1896 refs och på
platsen uppfördes Folkets hus. Se S. Wieselgren,
"Sveriges fängelser och fångvård etc." (1895).
N. F. ö-n.

Smedjeån. Se Lagan, sp. 818.

Smedstadmoen [smesta-], platsen för en sista
tisdagen i april och näst sista tisdagen
i sept. årligen förekommande hästmarknad,
l,5 km. från Lillehammer. Från S. säljes
en stor mängd hästar till Sverige.
K. V. H.

Smedstorp. 1. Socken i Kristianstads län, Ingelstads
härad. 4,306 har. 1,864 inv. (1915), hvaraf komma
21 har, 355 inv., på det inom socknen belägna
S. municipalsamhälle. Annex till Kverrestad, Lunds
stift, Ingelstads kontrakt.

2. Municipalsamhälle (enl. k. br. 3 okt. 1890)
i nämnda socken, omkring S. station vid Malmö-
Simrishamns järnväg, 16 km. från Simrishamn,
har en areal af 21 har med 355 inv.
(1915). Taxeringsvärdet å bevillningsskyldig fast
egendom 320,900 kr. (1915), taxerad inkomst af kapital
och arbete 103,620 kr. (s. å.). Samhällets skulder
uppgingo 1913 till 1,250 kr., dess tillgångar till
33 kr. Andelsbränneri och andelsmejeri.

3. Gods i nämnda socken, nära kyrkan och l km. s. om
S. station på Malmö-Simrishamns järnväg, omfattar
nära 3 mtl, tax. till 315,000 kr. (1915), samt
tullmjölkvarn, tax. till 5,000 kr. Det hör
till de äldre skånska godsen och innehades 1313-
1589 af den ryktbara ätten Bing, som utslocknade 1589
med riksrådet Anders Bing. Därefter är egarlängden
obekant till 1640, då S. egdes af Jochum Gersdorff
(sedermera riksråd och rikshofmästare), som, då
Skåne 1658 blef svenskt, utbytte sina skånska gods
mot danska, hvarvid de förra lämnades åt svenska
kronan som Bornholmska vederlagsgods. Till
1713, då det indelades till rustning på Södra skånska
kavalleriregementet, innehades S. på längre eller
kortare tid af svenska officerare. 1716 mottogs
det som pant af kamreraren P. Monthan, såldes 1781
af hans son till öfverstelöjtnanten N. V. Meck, som
styckade godset, så att slutligen endast 1/4 mtl
tillhörde den gamla borgen.- Det sammanköptes i
början af 1800-talet af generalen frih. K. von Plåten
(d. 1819). Den borg, som And. Bing uppförde,
bildade en sluten fyrkant, hvaraf den västra
och norra sidan kvarstå, den förra som boningshus.
Nuv. egare är grosshandl. G. A. Faugust.

Smedvik, stadslikt bebyggd del af fiskeläget
Kabelvaag (se d. o.). K. V. H.

Smees element [smis], fys., ett efter den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free