- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
27-28

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smith, H. - Smith, John - Smith, Adam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Smith

28

Smith, H., dansk humanist. Se Smid, H. Smith
[smi’th], John, engelsk kolonipionjär, f. 1579 i
Lincolnshire, d. 1631 i London, gick 1596 i fransk och
1599 i holländsk krigstjänst samt upplefde därefter
enligt egen, af flera moderna historiker be-tviflad,
uppgift många märkliga äfventyr i kejserlig tjänst mot
turkarna och sedan i turkisk krigsfångenskap. 1695
var han hemkommen till England från sina irrfärder
och kom då i liflig beröring med de koloniserande
kretsarna. Han deltog i den expedition till Virginia,
som ankrade i Chesapeake-viken 1607, fick säte i
koloniens råd, blef snart kolonisternas verklige
ledare och valdes 1608 till rådets president. Ryktbar
i amerikansk koloniseringshistoria är hans fångenskap
hos indianhöfdingen Powhatan och räddning undan
döden genom dennes dotter Pocahontas, en händelse,
som tillhör de många omstridda episoderna under
S:s äfventyrliga bana. Svårt sårad genom en
olyckshändelse, anträdde S. 1609 återfärden
till England, sysslade därefter några år med
koloniseringsprojekt rörande Nya England och egnade
sig från 1618 hufvudsakligen åt författarskap
i kolonisationsfrågor. Hans Works, innefattande
bl. a. ett lifligt skrifvet memoararbete om hans
rese-äfventyr, True travels etc., samt en General
hi-story oj Virginia, New England and the Summer mes,
ha samlade utgetts af E. Arber (1884), de båda ofvan
nämnda arbetena äfven i ny uppl. (2 bd, 1907). Jfr
Ch. D. Warner, "Study of the life and writings
of John S." (1881; mycket skeptisk rörande hans
trovärdighet), Ch. K. True, "Life of captain John
S." (1882), J. Poindexter, "Cap-tain John S. and
his critics" (1893; ifrigt apolo-eetisk). och
A. G. Bradley, "Captain John S." (1905).
v-s-£-

Smith [smi’th], Adam, skotsk nationalekonom,
f. 5 juni 1723 i Kirkcaldy, Skottland, där hans
fader varit tulltjänsteman, d. 17 juli 1790 i
Edinburgh. Student i Glasgow 1737, studerade han
mest matematik och naturhistoria samt åhörde
Hutchesons föreläsningar i moralfilosofi och
samhällsekonomi. 1740 flyttade han till Oxford
(Baliol college) som teol. stipendiat. Efter sju års
trägna studier, mest i språk, historia och filosofi,
lämnade han dock Oxford utan examen och vistades ett
par år hos sin moder i Kirkcaldy Därefter höll han ett

par år populärvetenskapliga föreläsningar i Edinburgh
öfver retorik och skotsk skönlitteratur samt

)lef därunder förtrogen vän med Hume. Han blef
professor i Glasgow 1751 i logik och 1752 i
moralfilosofi. Hans föreläsningar i det senare
ämnet Blefvo snart mycket besökta och omtyckta. De
voro .ndelade i 4 delar: 1) naturlig teologi;
2) allmän etik; 3) etik i förhållande till
rättsvetenskapen; 4) ekonomisk politik ("om de
politiska institutioner, som äro grundade på nyttan"
- "the expe-diency"). Redan 1752 lär S. ha uttalat
frihandels-vänliga åsikter. Hans första större
arbete var en Theory of moral sentiments (1759;
2:a uppl. hade ett bihang om "the first formation of
languages"). Professuren afsade han sig för att 1764
företaga en längre resa på kontinenten, som mentor
för en ung hertig af Buccleuch; 18 månader vistades
han i Toulouse, ett par månader i Geneve och omkr. 10
månader i Paris, där han flitigt umgicks med Ques-nay
och andra framstående ekonomister. Efter hemkomsten
vistades han under 10 år hufvudsakligen i Kirkcaldy,
sysselsatt med sitt stora verk: An in-quiry into
the nalure and causes of the wealth of nations
(1776). S. erhöll 1778 en inbringande befattning
(som "commissioner") vid tullverket i Edinburgh,
där han sedermera höll ett gästfritt hus. Af
universitetet i Glasgow blef S. 1787 vald till
lord rector. /

Få vetenskapliga arbeten ha utöfvat så vidsträckt
inflytande som S:s "The wealth of nations", hvilket
blifvit öfversatt till nästan alla civiliserade språk
(till svenskan dock endast delvis, af E. Bodell
i början af 1800-talet och af E. Sommaren, "En
undersökning af folkens välstånd, dess natur och
orsaker", 2 bd, 1909-11); det har också blifvit
föremål för öfverdrifvet både beröm, t. ex. af Buckle,
och klander, t. ex. af Carlyle och Ruskin (se vidare
nedan). Att det skaffat sin författare tillnamnet
"nationalekonomiens fader", beror väl icke så mycket
på innehållets originalitet som på den utmärkta kraft
och klarhet, hvarmed en mängd viktiga och tidsenliga
grundsatser däri funnit uttryck. Utan att vara ett
strängt systematiskt arbete, omfattar det också i
högre grad än något föregående alla anmärkningsvärda
typiska företeelser på det ekonomiska samhällslifvets
område. Dess filosofiska utgångspunkter kunna
hänledas till Shaf-tesbury, Hutcheson och Hume,
dess statsvetenskapliga till Hugo Grotius, och
dess ekonomiska grundåskådning är i hufvudsak
"fysiokratisk": folkens ekonomiska lif behärskas
af oföränderliga naturlagar, och den ekonomiska
politikens hufvudregel är att låta dessa naturlagar
göra sig gällande fritt, d. ä. utan störande ingrepp
från statens sida. Men S. förfäktar ingalunda
"intressenas harmoni" på samma ensidiga sätt som i
en senare tid t. ex. Carey och Bastiat; och han var
visst icke den hjärtlöse "mammonsdyrkaren", hvartill
vissa motståndare (t. ex. Fr. List) velat göra honom,
öfver de franske fysiokraternas (liksom öfver de
merkantilistiske författarnas) ståndpunkt höjde sig
S. i synnerhet genom sin uppfattning af det ekonomiska
arbetets natur och betydelse; och hans framställning
af arbetsfördelningens faktum och lagar, kapitlen
om varans pris, om arbetslönen, om penningar och
kapital m. m. intaga en ärofull och varaktig plats i
vetenskapens historia. - Litt.: Alla allmänna arbeten
i nationalekonomien och dess historia behandla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free