- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
129-130

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snittbrännare - Snittlinjer - Snivils, Bengt - Snoalla-gaddse - Snobb - Snofru - Snogeholm - Snoghöj - Snoilsky

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Snittbrännare. Se Lysgas, sp. 109.

Snittlinjer, text. Se Matelassé.

Snivils, Bengt (se d. o., sp. 1350).

Snoalla-gaddse. Se Mytologi, sp. 177.

Snobb (eng. snob, grof och simpel människa), person,
som vill gälla för att vara något mer eller bättre
(särskildt i fråga om förmögenhetsställning,
fint vett och modets fordringar), än han i
själfva verket är. Ordet har fått fast kurs
genom Thackerays spirituella skildring af alla
hithörande arter i "Snobbarnas bok", där snobben
träffande definieras som en person, "den där på
lumpet sätt beundrar lumpna ting". - Adj. Snobbig. -
Snobberi, snobbism, en snobbs väsen och uppträdande.
R. G.

Snofru, egyptisk konung. Se Egypten, sp. 1478.

Snogeholm, gods i Söfde, Rödinge och Söfvestads
socknar, Malmöhus län, omkr. 5 km. från Söfdeborgs
och Eriksdals stationer å Malmö-Simrishamns järnväg,
omfattar 22,167 mtl i Färs och Herrestads härad och
har ett taxeringsvärde af sammanlagdt omkr. l 1/2
mill. kr. Det omfattar omkr. 7,400 tld, hvaraf 4,600
tld åker och äng, 2,000 tld skog (planterad bok,
fur och tall samt ek). Till godset höra öfver
60 arrenden. Hela godset har under de senaste
åren undergått en betydande förbättring genom ett
trettiotal gårdars nybyggnad, skogsförvaltningens
modernisering efter danskt mönster, de fiskrika
sjöarnas intensiva utnyttjande genom södra Sveriges
fiskeriförenings nya rationella metoder, storartade
karpdammsanläggningar m. m. S. är berömdt för sin
utomordentligt rika jakt på rådjur, kronhjort, fasan,
rapphöns m. m. Kejsar Vilhelm II jagade 1899 tre
dagar där, hvarvid han fällde 28 "kapitalbockar". Det
är slottslikt bebyggdt. Slottet, som urspr, låg
på Hägerholmen i Snogeholmssjön (3,1 kvkm.), men
sedermera uppfördes på en holme närmare stranden,
har utomordentligt vackert läge och restaurerades
i fransk stil på 1870-talet (se fig.). S. egdes under
1500- och 1600-talen af släkterna Brahe, Marsvin,
Thott och Bille, i början af 1700-talet af T. Ihre,
gift med en Bille, och därefter af hennes andre
man, N. Billensköld, till 1746 och sedermera af
hennes systerson K. J. von Löwen. Af hans brorson
ryttmästare S. J. von Löwen såldes det till en
rådman Morsing, hvars stärbhus 1795 sålde det till
grefve K. G. Piper till Söfdeborg. 1905 köptes S. af
förutvarande egaren grefve E. Pipers måg kaptenen
K. G. Gyllensvärd. 1915 såldes det till danske
hofjägmästaren H. Treschow och 1917 till danske
filmdirektören 0. Olsen.

Snoghöj, i södra Jylland, vid Lilla Belts smalaste
del, midtför Middelfart, har af gammalt varit
ofverfartsort från Jylland till Fyn, förr färjställe,
nu ångbåtsstation. Vid S. stod i jan. 1644 en
träffning, hvarunder Lennart Torstenson slog danska
rytteriet, och i maj s. å. en annan, hvarvid danske
riksmarsken A. Bille stormade en skans och nedhögg
den svenska besättningen. E. Ebg.

Snoilsky [snåilsky], slovensk adlig ätt från Krain,
inkom till Sverige med residenten Georg S. (se S. 1),
som 1651 naturaliserades med namnet von S. En af hans
sonsonssöner Johan von S. (se S. 3) upphöjdes 1770
i friherrligt och 1771 i grefligt stånd, men tog
ej introduktion på Riddarhuset (först hans sonsöner
introducerades, 1820, som grefvar S.). Den adliga
ätten von S. utgick 1829, den grefliga ätten S. (med
skalden Karl S.) 1903.

1. Georg von S. (skref sig urspr. Snoilshik),
diplomat, d. 20 jan. 1672 i Regensburg,
trädde 1632 i svensk tjänst, där han blef sekreterare
hos Gustaf Horn, tjänstgjorde under krigets
fortsättning i denna egenskap under flera svenska
fältherrar och utnämndes 1644 till sekreterare
vid Krigskollegium. Han blef 1645 agent
i Benfeld (Elsass) och verkade från 1649 i
Frankfurt, där han bl. a. användes vid arméns
satisfaktion och där han var Sveriges representant vid
riksdeputa-tionen fr. o. m. 1654 och resident
hos de fyra öfre kretsarna (öfver- och Nederrhenska,
Schwabiska och Frankiska). Då tyska riksdagen
1662 åter sammankallades, utsågs S. till en af
Sveriges abgesanter vid denna och öfverflyttade
1663 till Regensburg, där han sedan, fortfarande
ackrediterad äfven som resident hos de
ofvannämnda kretsarna, representerade Sverige till
sin död. S., som var en af sin tids mera använda
svenska diplomater, adlades 1651.

2. Georg Fredrik von S., den föregåendes
son, diplomat, f. 20 dec. 1647, d. 1 mars 1705,
blef 1674 sekreterare vid beskickningen
i Wien och utnämndes 1680 till Sveriges ombud vid
riksdagen i Regensburg samt resident i de
fyra "nedre" kretsarna. Han representerade sedan
sitt land på denna post under den lånffa tiden
1681-1703 och efterlämnade liksom sin fader en i
Riksarkivet bevarad omfattande serie af depescher,
en viktig källa för kännedomen om Sveriges
tyska politik. S. återvände 1703 till Sverige,
blef s. å. kansliråd och 1704 hofkansler.

3. Johan S., grefve, den föregåendes broders sonson,
sjömilitär, f. 16 febr. 1708 i Riga,
d. 13 mars 1787 i Karlskrona, tjänstgjorde
i holländska marinen 1730-36 och utnämndes därefter
till löjtnant vid svenska amiralitetet.
S. deltog i finska kriget 1741-43 och
utförde viktiga uppdrag under Pommerska kriget
1757-62 som generaladjutant vid flottan
och för en tid befälhafvare för de till
Pommern öfversända galärerna. 1765 blef
han schoutbynacht. S. räknades i politiken till
hattarna och insattes 1755 i sekreta utskottet.
Vid hatt- och hof partiernas seger 1769 blef han
riksråd. Redan vid följande riksdag tog S. på våren
1772 frivilligt afsked med pension, därtill förmådd
af konung Gustaf III, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free