- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
213-214

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sockel - Socken - Sockenallmänning - Sockenapotek - Sockenband - Sockenband - Sockenbibliotek - Sockenbud - Sockenbudstyg - Sockengång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bas bredare och öfverföra belastningen på de ännu
bredare grundmurarna, dels ock att i form af
en kraftig horisontalartikulation bilda en led
emellan marken och den vertikalt uppstigande
byggnaden (se fig. 1). Sockeln kan bestå af
ett eller flera stenskift, alltefter byggnadens
storlek och skala eller i följd af det använda
materialets beskaffenhet. Sockelskiftens framsprång
förmedlas genom olika listprofileringar, såsom
plattor, skråkanter, rundstafvar, kvartstafvar,
hålkälar, karniser etc. (se fig. 2). Se
Krepidoma, List, Listverk, Mur, sp. 1368,
<sp>Soubassemang</Sp> och Stenfot. – 2. Detsamma
som fotställning (piedestal, postament,
plint) till en kolonn, staty, byst, vas etc.
1–2. C. G-m.

Socken (da. och no. sogn; af ordet söka) var urspr.
benämning på det territoriella område, hvars invånare
"sökte" till samma landskyrka (kyrksocken). Under
tidernas lopp fick sockenindelningen likväl betydelse
ej allenast i kyrkligt (se Sockenband), utan äfven i
ekonomiskt hänseende. Sålunda uppkom jordebokssocknen
(se d. o.), d. v. s. sammanfattningen af de hemman och
lägenheter å landsbygden, som för beskattningsändamål
blefvo i jordeboken sammanförda under samma sockennamn
(se Jordebok). I regel har jordebokssocknen
kommit att sammanfalla med kyrksocknen. Men den
kan ock omfatta flera kyrksocknar, med eller utan
undantag af vissa delar, eller bilda en del af en
sådan. Kyrksocknen är vanligen sammanfattningen af
ett slutet territorium i ett härad, men kan äfven
vara delad, vare sig därigenom, att andra socknar
skjuta in emellan och omsluta någon del, eller ock
därigenom, att den blifvit fördelad på olika län och
således ock på olika härad eller på olika härad inom
samma län. Flertalet af dessa oregelbundenheter har
emellertid numera blifvit undanröjdt. Ofta bildar
kyrksocknen, som till betydelsen sammanfaller med
(territoriell) församling (det första ledet i den
kyrkliga indelningen), ett pastorat (se d. o.),
d. v. s. området för en pastors (kyrkoherdes)
ämbetsutöfning, men vanligare är, att två eller flera
socknar äro sammanslagna till ett pastorat. Så är
äfven förhållandet i Danmark och Norge, i det att
en kyrkoherde (sognepræst) oftast är gemensam för
två eller flera sogne, hvilka då utgöra delar af
ett prestegjæld (pastorat). Kyrksocknen bildar i
Sverige grundvalen ej blott för det kyrkliga lifvet,
utan äfven för det kommunala. Sockenindelningen
är i Sverige nära knuten till det första kristna
organisationsarbetet. Af många tecken att döma
torde densamma redan under 1000-talet ha blifvit i
hufvudsak genomförd i södra och mellersta Sverige,
och med odlingens framsteg utsträcktes den inom kort
äfven till landets nordligare delar. Liksom i de
båda andra skandinaviska länderna har den kyrkliga
indelningen äfven i Sverige i mycket anslutit sig
till den redan förefintliga världsliga indelningen,
hvarom åtskilliga förhållanden ännu i dag bära tydligt
vittnesbörd. Se vidare Kommun, sp. 648, Kommunernas
historia
, sp. 672 f., och Sockenstuga.
(S. T-g.)

Sockenallmänning. Se Allmänning och Skogslagstiftning,
sp. 1075.

Sockenapotek. Se Apoteksprivilegium.

Sockenband, föreningsbandet mellan en lagbestämd
svensk kyrkoförsamlings medlemmar, hvilket består
i gemensam gudstjänst, gemensamt prästerskap
och gemensam kyrka, enligt grundsatsen, att
hvarje svensk medborgare, som ej anmält utträde
eller ej tillhör annan erkänd församling,
skall tillhöra en viss kyrkoförsamling. Detta
föreningsband kallas sockenband till följd af den
ursprungliga betydelsen af socken, som innefattade
det område, hvars bebyggare sökte samma kyrka och
äfven präst. Detta sockenband innebär ömsesidiga
rättigheter och skyldigheter i förhållandet mellan
präst och församlingsmedlemmar. Församlingsmedlemmar
äro berättigade att bevista församlingskyrkans
gudstjänst och anlita dess prästerskap för kyrkliga
förrättningar och religionsvård, med förpliktelse
att deltaga i aflönandet af de i församlingen
tjänstgörande prästerna och kyrkobetjänte, i
kostnaden för gudstjänst och religionsvård samt,
hvad territorialförsamlingar angår, i byggnad
och underhåll af kyrka. Nyssnämnda rättigheter
inneburo enligt 1686 års kyrkolag skyldigheten
för församlingsmedlem: att bevista den offentliga
gudstjänsten i sin kyrka, när ej något hinder vore
att förebära, men förbud att deltaga i gemensamma
andaktsöfningar utan vederbörande prästerskaps
omedelbara ledning; att begå nattvarden i egen kyrka;
att för öfriga kyrkliga förrättningar hålla sig till
sina präster och icke utan deras begifvande eller
ock på resor eller i nödfall i detta afseende
vända sig till andra. Dessa inskränkningar i
församlingsmedlems rätt att vända sig till annan
präst och annan kyrka samt deltaga i andaktsöfningar
utan församlingsprästens ledning ha efter hand
upphört, i synnerhet sedan genom k. förordn. 26
okt. 1858 konventikelplakatet upphäfdes och genom
k. förordn. 20 sept. 1859 medgafs frihet att anlita
annan präst än församlingens för barndop och för
begående af nattvarden i annan kyrka, än den någon
tillhör, och att därför söka annan präst än den
i församlingen anställde. Den förpliktelse, som
kvarstår, är skyldigheten att bidraga till kyrkans
och gudstjänstordningens vidmakthållande. Denna
sistnämnda förpliktelse är i de territoriella
församlingarna utsträckt i viss mån äfven till icke
församlingsmedlemmar, som bo inom socknen på landet
eller inom det territorium stadsförsamling omfattar
i stad.
H. L. R.*

Sockenbibliotek. Se Folkbibliotek, sp. 733.

Sockenbref. Se Sockengång.

Sockenbud, muntlig eller skriftlig begäran hos
prästen i en församling (socken), att han skall
infinna sig ute i socknen hos någon sjuk, som önskar
samtala med honom eller undfå nattvarden. Vanligen
medföljer skjuts, om den sjuke kan skicka sådan,
för att prästen ofördröjligen skall kunna infinna
sig. Prästen tar då alltid med sig sockenbudstygen
l. socknetygen, d. v. s. en kalk, en paten och en
oblatask af små dimensioner samt en liten flaska
med vin, alltsammans insatt i ett läderfodral, ej
större än att det kan bäras i en liten väska eller
t. o. m. i fickan.
J. P.

Sockenbudstyg. Se Sockenbud.

Sockenfullmäktig. Se Sockenombud.

Sockengång, en fordom bland skoldjäknar allmän sed
att gå omkring i socknen och uppbära

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free