- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
271-272

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sogn - Sogna - Sognafylki - Sognbefästningarna - Sogndal - Sogndalselven - Sogndalsfjorden - Sogndalsfjaeren - Sognebaand - Sognefjeld - Sognefjorden - Sognefoged - Sognepraest - Sogneraad - Sognesjöen - Sohag - Sohair - Sohar - Sohár - Sohariska skolan - Soheir - Sohl - Sohlberg, Harald - Sohlman, Per August Ferdinand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

271

Sogna-Sohlman

arbeten för elektrokeraisk storindustri är en ny
stad vid Aardal’ på väg att uppkomma. S., fordom ett
fögderi, omfattar två domsagor ("soren-skriverier"),
Ytre S. och In d re S. med inalles 17 härad.
K- v- H.

Sogna. Se Sogndal selven 1.

Sognafylki. Se So g n.

Sognbefästningarna, i Norge. Se V ä r d a l e n.

Sogndal. 1. Härad n. om Sognefjorden (se d. o.),
N. Bergenhus amt. 440,66 kvkm. 3,545 inv. (1910). Eget
pastorat. Vid inre delen af Sogndalsfjorden
ligger badorten S o g n-dalsfjseren. Om sjöslaget
vid inloppet till fjorden se F i m r e i t e. -
2. Härad vid kusten s. ö. om Ekersund, Stavanger
amt, Norge. 291,63 kvkm. 2,473 inv. (1910). Jfr
F olkh ö gsko lo r, sp. 762. - 3. Lastageplats och
fiskeläge, om-gifvet af S. härad, mellan Ekersund och
Flekke-fjord, Norge. 356 inv. (1910). S. omfattar
äfven det närbelägna fiskeläget Raegefjord med
regelbunden ångbåtstrafik. Betydlig makrill-fångst.
1-3. K. V. H.

Sogndalselven, norska älfvar. 1. S. 1. Sogna,
en 26 km. lång älf i N. Bergenhus amt, i sitt
öfre lopp Selsengelven, upprinner från några
småsjöar i Sogn och utfaller vid Sogndalsfjaeren
i Sogndalsfjorden. - 2. S., en 30 km. lång älf
i Stavanger amt, upprinner på gränsen mellan
Sogndals och Hellelands härad ö. om Ekersund och
utfaller vid lastageplatsen Scgndal i hafvet.
1-2. K. V. H.

Sogndalsfjorden. Se Sogndal.

Sogndalsfjaeren. Se Sogn och Sogndal.

Sognebaand [-bårn]. Se L anmärk, sp. 1283.

Sognefjeld 1. Dölefjeld, en del af västra
Jotunfjeldene, kallas bergshöjden mellan älfven Bövras
dalgång i Gudbrandsdalen och Fortundalen i Lyster,
Sogn, Norge. K- V. H.

Sognefjorden (fno. Sogn), Norges längsta och mest
förgrenade fjord. Frånräknadt den breda, öppna
mynningen mellan Sulen-öerne i n. och Gulen-öerne
i s., som under namn af S o g n e-sjöen sträcker
ut sig som en hafsarm, 30 km. lång, når S. från
fastlandsudden Sygnefest i v. till samhället
Lserdalsören i ö. en längd af omkr. 140 km., men till
spetsen af den innersta förgreningen, Lysterfjorden,
omkr. 175 km. S:s hufvudfjord skjuter i en ganska
jämn bredd af 4-5 km. rakt österut in mot Horungs-
och Skaga-stölstinderne. I mellersta delen sänker
sig bottnen ända till 1,244 m. u. h. (omkr 12 ggr
lägre än Nordsjöns medeldjup). S. har blott få
öar. I dess yttre del äro stränderna relativt låga
och kala med gles befolkning, i dess inre höga, med
branta, blanka sidor, i hvilka många inskärningar
och fördjupningar bilda mjukt afrundade vikar med
jämförelsevis mildt luftstreck, rik växtlighet och
tät befolkning. S:s viktigaste armar äro: åt n. den
25 km. långa F jaerlandsf jorden, den något kortare
Sogndalsfjorden (se Sogndal) och Lysterfjorden, som
kröker sig i n. ö. fram emot samhället Skjol-den
(se d. o.), på östsidan Aardalsfjorden, söderut
den omkr. 30 km. långa Aurlandsfjorden, som i
s. v. sänder ut Nserö- 1. Nsereimsfjorden (till
turiststationen Gudvangen) och midt på sydsidan den
lilla Yiksbukt. Till S:s omgifningar äro de

i "Fritiofs saga" (se d. o.) omtalade och
poetiskt skildrade händelserna förlagda.
K. V. H.

Sognefoged kallas i Danmark en i hvarje
landsförsamling bland invånarna af aratmannen
utsedd och aflönad ombudsman, som har att vaka öfver
ordningens upprätthållande och utföra öfverhetens
befallningar i sådant ändamål. Efter 3 års tjänst
kan han vägra mottaga ny utnämning. E. Ebg.

Sognsprsest, da., och Sogneprest, no. (jfr Danmark,
sp. 12S3, och Norge, sp. 1409), kyrkoherde. Se Socken.

Sogneraad [-råd], 1841-67 sogneforstanderskab. Se
Danmark, sp. 1290.

Sognesjöen. Se Sognefjorden.

Sohag, hufvudstad i egyptiska mudirije Girge (öfre
Egypten), vid S.-kanalen, som går från S. till
Nilen vid Siut (omkr. 100 km.) för att föra Nilens
öfversvämningsvatten så långt som möjligt till Libyska
öknen. 17,514 inv. (1907).

Sohair, S o h e i r, mindre riktiga namnformer på
arabiske skalden Z u h é i r.

So’har (hebr., ljus, glans) en på arameiska språket
författad kommentar till Pentateuken. Se K a b b a
l a.

Sohår, hamnstad i sultanatet Oman, vid
Omanviken. Omkr. 5,000 inv. Betydande handel samt
textil- och metallindustri. S., en af Arabiens äldsta
städer, var fordom under namnet Oman hufvudstad i
Oman och räknades till 1000-talet som en af islams
förnämsta handelsplatser. (J. F. N.)

Sohariska skolan. Se K a b b a l a.

Soheir. Se Sohair.

Sohl [sälj, ung. Zolyom, komitat i Ungern på denna
sidan Donau, gränsar i n. till Liptau, i ö. till
Gömör, i s. till Nögråd och Hont samt i v. till
Bars och Turocz. Areal 2,634 kvkm. Befolkningen,
som till nära 85 proc. är slovakisk och af katolsk
(65 proc.) och augsburgisk (31,s proc.) bekännelse,
uppgick 1910 till 133,653 pers. Komi-tatet är
h. o. h. uppfylldt af Karpaternas förgreningar och i
sydvästlig riktning genomflutet af Gran. Viktigaste
näringsgrenen är bergsbruket. Därjämte idkas äfven
jordbruk, boskapsskötsel, läder- och linnetillverkning
samt brännvinsbränning. Hufvudort Neusohl, 10,776
inv. (1910).

Sohlberg, Harald, norsk målare, f. 29 sept. 1869
i Kristiania, studerade en kort tid i Köpenhamn
för Zahrtmann och därefter i Paris och Weimar
1895-97. Redan 1893 hade han väckt uppseende
med Aftonglöd. Förutom denna målning eger
Nationalgalleriet i Kristiania af S:s arbeten
Sommarnatt (1899), Vinter i Röros (1903), Gata i Röros
(1905) och En blomsteräng i Nordlandet (1906). Natt
(1904) eges af galleriet i Trondhjem, Från Akerselven
af Göteborgs museum (inköpt 1914). S:s målningar
visa en oförtröttad och energisk detaljanalys och ega
därjämte stark stämning och intensiv färgglans framför
allt i återgifvandet af natthimmeln och vinterdagern.
G-g N.

Sohlman. 1. Per August Ferdinand S., publicist,
politiker, f. 24 maj 1824 i Svennevad, Närke,
genomgick gymnasiet i Strängnäs och blef 1843 student
i Uppsala, där han ifrigt deltog i den skandinaviska
rörelsen, som s. å. tog sig uttryck i det första
nordiska studentmötet i Uppsala. Bestämmande för hans
framtida verksamhet var hans deltagande i det nordiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free